Kvinna – man och … ingendera eller bådadera det är en fråga som debatteras mycket just nu. I dag är det internationella Kvinnodagen och bilden ovan är från tidningen Dagen som speglar ämnet. Jag kan inte svara på frågan i bildens text, men jag kan lyssna och tänka.
Egentligen borde det inte behövas en kvinnodag, men ändå behövs den – både i vårt land och internationellt. Läste en lite notis i veckan som berättade att det finns fler kvinnor som är piloter i Israel än det finns kvinnor med vanligt körkort för bil i Saudi-Arabien. Symbolfråga kanske men är det normalt att det ska vara så ? I dag berättar nyheterna om en kvinna i Teheran som dömts till två års fängelse, tre månader ovillkorligt för att hon tagit av sig slöjan offentligt.
Klädseldebatten är livlig om hijab och burka och alla andra former. Den djupare debatten om kvinnosyn är inte lika intensiv men det är ju egentligen den som är den viktiga. Kvinnans plats och tillvaro är minst sagt annorlunda i den muslimska världen om vi jämför med den kristna eller västerländska. Vi har som väl är lämnat ifrån oss talesättet att – Kvinnan ska stå vid spisen och föda barn.
Men visst behövs kvinnodagen också hos oss. Inte minst #metoo i olika variationer har visat på bedrövliga beteenden i vår omgivning. Mansgriseri utan all like. Godkännande av ord och handlingar av män mot kvinnor som bara inte borde vara tänkbara ens. Nu strömmar anmälningarna in i alla våra olika yrkeskategorier och kulturer. Kändisar som levt i tro att de har rättighet att bete sig hur dom vill mot kvinnor. Vardagsjargong på arbetsplatser och fritid med könsord och handlingar som ingen kvinna ska behöva stå ut med. Men det har bara blivit så och då får man finna sig i det spelet. Dessutom smyger sig orden och beröringarna längre och längre ner i åldrarna. Jag visste inte att det finns ”horor” i våra förskolor, men ordet ingår i det vanliga talet på många håll.
HÖR NU MINA HERRAR I ALLA ÅLDRAR på kvinnodagen. Det är dags att bli vuxna. Be om ursäkt för det som sagts. Tänka efter och bli som civiliserade människor inför varandra.
Det finns en hel del att hämta i den kristna etiken och moralen om respekt och hänsyn. Människovärde och allt som hänger ihop med det. Jag kanske kan få tipsa om de tio budorden och Bergspredikan i Matteus evangelium kapitlen fem till sju. Matt. 7:12 sammanfattar det hela bra. Vi är inte objekt för varandra – Vi är själva livet tillsammans.
Till man och kvinna skapade Han dem. ingen mer berättas det om, i en Lustgård en gång för länge sen. En fantastisk bild att leva med !