LITEN SJUKJOURNAL!

Skriver nåra rader bara som kan vara bra att ha om du eventuellt funderar på varför det blir uppehåll i min blogg ibland Det har varit och är jobbiga veckor och dagar för oss just nu. Har varit på undersökningar och provtagningar under en period. Kulmen kom i torsdags på det läkarbesök jag gjorde då för att få information om vad prover och Magnetröntgen hade visat om mig och min situation just nu när det gäller min hälsa. Sitter med läkare och samtalar efter att han sagt att ”vi inte erbjuder operation eller strålning eftersom du är så gammal” och så fortsätter han att berätta om hur det ser ut på prostatan. Tänker inte dra nåra detaljer bara konstatera att det finns cancerceller där . och så blir det provtagning på vävnaderna där och de ska skickas för analys och det kan ta två till tre veckor att få svar på det så där finns vi nu konkret.

Hur reagerar man på det? Chocktillstånd och jag var nog ganska tyst till att börja med och vårt samtal på mottagningen tog slut och så började det lossna i oro och tårar. Nu väntar vi på svar på vilken typ av cancer det kan vara och livet måste gå vidare och levas i det NU vi har. Vi har startat ett bönearbete där vi ber om himmelsk strålbehandling för att komma vidare i tillvaron.

Vi tror att det finns kraft hos en himmelsk läkare som kan bära oss i trygghet genom allt. Han gick omkring på vår jord en gång för länge sen och ”gjorde väl och botade sjuka och fick lidande att ge vika”. Han finns här också nu med oväntade lösningar och under

Vill du vara med i bön så är vi tacksamma för det.

Psalm 139 i Psaltaren har en vers som säger ” Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand” V i vilar där just nu!

Mitt i prick – är svårt!

Det här är en av hyllorna bredvid min säng. Det kan vara med det sista jag ser när jag är på väg att somna och det första jag ser när jag vaknar. En skulptur med nattvardsmotiv med Jesus och lärjungarna runt bordet i Övre salen en gång – väl känt konstverk. En nattvardsbägare från 1911 som jag fick en gång under min pastorstjänst. Ett gårdskors modell Gotland – fina minnen för mig. Men det allra finaste är tavlan i bakgrunden som vårt yngsta barnbarn målat – en massa prickar på hela duken och så ordet Trygghet i centrum. Jag frågade Clara en gång hur det kom sig att hon skrev ordet trygghet när hon målade tavlan som julklapp till oss. Hon svarade jag vet inte – det bara blev så. Nu ser jag ordet varje dag och behöver det extra mycket just nu.

Det är inte alltid så lätt att pricka in tryggheten i livets villervalla av oroande prickar. Var finns tryggheten att få ? Försäkringsbolag – Trygg Hansa eller Folksam m.fl. erbjuder en viss trygghet, men det handlar mest om hem och hus, bilar och annat praktiskt som går att ersätta med pengar. Men det är inte säkert att det raderar ut orons prickar i vårt innersta. Samhällets uppgift är att erbjuda trygghet för alla men det är heller inte tillräckligt för att befria från oro och ängslan som drabbar oss alla – nån gång.. Jag tror att tavlan har rätt. Vi måste få in tryggheten i centrum. En trygghet som kan få alla virriga prickar att blekna bort.

Jag påminner dig om en gammal psalm, den räknas som en barnpsalm och finns fortfarande i psalmboken: Tryggare kan ingen vara än Guds lilla barnaskara….. Du kan säkert komma ihåg en del av orden och känner igen melodin om du hör den… och hans mål är blott det ena – barnets sanna väl allena. TRYGG TROTS ALLT! – det är nr 248 i psalmboken.

Det finns massor med bibelord om tryggheten i tron på Gud. Jag vill skicka med dig ett av dom säkraste till sist i detta inlägg: JAG ÄR VÄGEN, SANNINGEN OCH LIVET. Där finns tryggheten för dig och mig i alla livets skiften. Slå upp Johannes evangeliums 14 kapitel så hittar du mer. Orons alla stormar blir inte spegelblankt hav på en gång men det börjar lugna sig och ljusna igen när du ber om frid och TRYGGHET!

ÄNTLIGEN FRAMME FÖR ETT INLÄGG!

Nu är det på tiden MED ETT NYTT INLÄGG på bloggen. Har inte haft ork helt enkelt att fixa det. Kan bara anföra hälsoskäl till dig som varit ute och kollat bloggen och inte hittat nåt nytt på ett tag. Tänker inte redovisa nån hälsojournal bara konstatera att det har blivit och blir ett antal besök på vårdcentraler och spec.mottagningar. Nog om detta – men det får vara en förklaring till att orket inte klarat att sitta vid vid datorskärmen och skriva – här kommer ett litet inlägg bara för att hålla kontakten med dig som följer bloggen.

Det här är en av mina favoriter när det gäller stunden av andakt och stillhet varje dag – han är verkligen skön i sin skrivning. För ett tag sen läste jag följande rader :

Kalla oss ett snabbt samhälle, ett effektivt samhälle men kalla oss inte ett personligt samhälle. Vårt samhälle är konstruerat för isolering. Vi har hörlurar när vi tränar. Vi kommunicerar med mejl och sms. Låt alla andra leva genom datorer och tangentbord men Gud har tänkt annorlunda för vår gemenskap.

Långt innan den kristna församlingen hade kyrkor med ritualer och predikstolar hade man kök och matbord. Grupper med soffor och stolar där man kunde sitta tillsammans och dela livets verkligheter med varandra.

Kanske är det just i den lilla gruppen med de vänner som vi verkligen känner att vi kan möta på det personliga sättet, som bördor lyfts av och svårigheter delas på det där påtagliga sättet så man känner hur livet blir lättare att leva. Grupper där vi kan andas igen och ”kraven” vi känner lättar och vi får en ny glädje i vardagen.

Jag tror att det är det viktigaste för oss att se och höra varandra och ge en kram – som kan bli tillåtet nu igen.

PUHH – VILKEN VÄRME !!

Det här är symbolen för det vi är mest förtrogna med just nu när vår tillvaro går på tretti graders nivå och vi knappt orkar med att röra oss. Upptäcker också att det är väldigt lätt att glömma en del saker eftersom hjärnan och minnet inte riktigt orkar med i trycket av värme. På tal om glömma – läste nyss Carl Erik Sahlbergs andakts bok där han skrev just om detta att inte komma ihåg och i stället göra ”snygga” omskrivningar för att inte avslöja sig och sitt dåliga minne. Han gav nåra vardagliga exempel – typiska kan man säga. Visserligen från sammanhang med mer folk och mindre bekanta – men det känns igen. På bilverkstan – han med Volvon du vet. På sjukhuset med massor av patienter – hon med gallan på sal 3 eller du kommer ihåg när vi var på konserten – han med det grå håret lockigt i nacken. Så ramlar beskrivningarna in medan hjärnan letar i alla skrymslen efter ett namn som borde vara självklart för oss. Ibland lyckas vi men ofta kommer det vi skulle komma ihåg i ett stadium när det inte längre behövs. Visst är det lite jobbigt ibland och luckorna tenderar att bli större och större. Så kommer då tretti graders värme till och gör det ännu svårare.

Det skulle vara så skönt om det räckte med en extra fläkt som skulle blåsa liv i minnets alla vrår och hörnor.

Jag hade en sån där förarglig upplevelse nyss. Var på vårdcentralen och mötte en ny läkare som presenterade sig för mig med sitt namn och när jag kom ut från undersökningen var namnet bortblåst. Jag gick till sköterskan vid disken och frågade: Vad hette han som undersökte mig nu och fick namnet – skönt att det funkade.

Vi är ju ofta låsta av så mycket ”vett och etikett” så vi inte vågar bryta mönster och fråga om.

Sahlberg som jag nämnde förut berättade också hur viktigt det var att komma ihåg namnen på dem som sökte samtal och råd. Det är inte bara mannen i den bruna jackan det är Tomas eller vad han nu heter som du har möjlighet att bli vän med.

Jag vet vem du är och vad du heter och jag bryr mig om dig och vill fortsätta att lära känna människan bakom namnet. Du kanske har många ”vänner” på nätet men frågan är hur många av dem som verkligen är mer än ett namn av hundratals i listan.

Kanske du kan ge en fläkt av Himlen till någon av dem i en lite djupare skrivning än vanligt. Nåra ord på livets väg som är lika viktiga som fläktens vinddrag i en stekhet värld.

Jesus mötte dem alla vid namn och personlig närvaro om man så hette Maria eller Sackeus. Kanske det vi borde göra i Livets villervalla. Stanna till och ge tid till den som ingen lyssnare annars har.

POLITISKT ”KAOS”?

Jag brukar inte skriva om politik i min blogg men den här gången var det svårt att låta bli. Jag hade pausat ett tag från bloggen på grund av värmeböljan. Hjärnan fungerar lite sämre när det är 30 grader varmt – ja man kan ju skylla på det i alla fall, men nu får det bli nåra rader.

Nu har vi samma gamla statsminister och samma gamla regering trots misstroende och talmansrundor. Hade väl inte väntat nåt annat heller trots Sveriges mäktigaste kvinna åtminstone nåra timmar efter att till och med fått hålla tal i TV i raden av partiledare och funktionärer. Det blev samma Kakaba..kad i alla fall. Recept rödgrön röra. Kan inte låta bli att fundera på hur mycket av detta som var uträknat i förväg av den som makten haver och kallt räknar med att behålla den till varje pris. Media målade ut ett väldigt kaos och förhandlingar dygnet runt och att det inte gick att få tag på nån som kunde svara på frågor om hur landet låg till. Tja jag kanske var lite ironisk nu men ändå långt ifrån det politiska språkbruket. Har ju själv varit lite inblandad i det politiska livet under min tid som kommunfullmäktig ledamot, men det var länge sen..

Nu ska alltså en nygammal regering tillträda efter sommaren och då kommer nästa fallgrop eller tröskel om det är bättre beskrivning. I den frågan kan man nog prata om kaos eftersom flera partier som stöder regeringen har åsikter tvärs emot varandra. Statsministern har sagt att om han inte får igenom sin budget så avgår han. Hoppsan – det finns nog en plan i detta också som gör att han kan sitta kvar till nästa val, men sen…… vet vi ingenting.

Det här min vän är ingen lysande politisk krönika, bara lite funderingar i det egna hjärnkontoret.

Jag tror ur mitt personliga perspektiv att det är absolut nödvändigt med en massa böner i den politiska situationen. Det räcker inte med att ha en grupp som heter KD i riksdagen – ingen aning om de möjligen har bönemöte i gruppen ibland.

I Svenska kyrkans liturgi ingår bön för landets ledning (kyrkobönen i högmässan) men det räcker nog inte heller. Vi borde nog var och en ta med detta i våra böner!

Önskar dig en skön sommar – varifrån det än blåser!

MUSIK I SOMMARKVÄLL!

SÖNDAG SKALL VI HIT

Här ska det bli musik i sommarkväll. Vi farmor och farfar räknar med att vara där för att glädjas över vad son och barnbarn gör den kvällen. Det ska bli en skön upplevelse för oss.

Kan inte låta bli att tänka på hur fort tiden går Det var ett tag sen barnbarnet såg ut så här

Då stod hon innanför vår dörr och sa: Farmor du vet vad jag tänker på och då handlade det om en glassbåt. Nu har hon tagit studenten, fixat körkort och har planer för fortsatta studier i sång och musik.

Vi är lyckliga och glada över de barn och barnbarn och barnbarnsbarn som vi har och att vi får följa dem konkret i tillväxt och utveckling av förmågor. Lyssnade nyss på Instagram på barnbarnsbarnet Emilia två och ett halvt år när hon sjöng hela versen Blinka lilla stjärna där……. och så blev det applåder på det! Glädjeämnen som verkligen värmer och lyser.

Det är viktigt att ta vara på det vi har omkring oss. I vår ålder blir det extra sköna upplevelser. Har nu delat med oss lite och delad glädje blir dubbel glädje.

MIDSOMMAR – BRÖLLOPSTID!

Visst är det så, för vår del var det sant Den 22 juni för 59 år sedan var det vårt bröllop och det har vi firat denna vecka med blommor och mat och lite prat om minnen från den tiden. Platsen för vår vigsel var Åmål. Pastor Gunnar Eriksson vigde oss och Ingrids bror Gunnar sjöng i kyrkan. 59 år är en ganska lång tid kan man tycka och det är det faktiskt – men kärleken har hållit genom alla år och håller än. Bilder från vårt bröllop har vi visat på nätet förut – du kan bläddra i gamla blogginlägg om du vill. Nu ser vi ut så här.

Här sitter vi med vårt andra barnbarnsbarn – Lilla Alva som nyss har fyllt ett år. Det är ju ett tag sen den här bilden togs. Nu står hon på egna ben och charmar alla i sin närhet tillsammans med stora syster Emilia som nu är 2 och ett halvt år.. Det är märkligt vad tiden går fort. Ibland funderar man på hur länge vi varit med i tillvaron, men vi är tacksamma och lyckliga tillsammans och lever i tidens NU OCH NJUTER AV DET. Pandemin har väl gjort att tidskänslan kan vara förändrad. men det får vi leva med.

Jag lägger en ensam blomma i bild här. Ibland måste man stanna upp en stund också i all midsommarens blomsterprakt och se och minnas underbara ögonblick som gav nåt nytt i den vardagliga tillvaron. En blomsterpunkt mitt i allt det stora. Krukan här ovan har vi haft i många år, vi ser den knappt ibland, men utan att vi märkt det så kommer det en knopp för femtielfte gången och så slår en blomma ut igen. Visst har du såna minnen också som bara dyker upp och du ser för ditt inre öga – detaljer och tecken som fyller dig med ljus och värme.

Så är det också med den vardagliga tron i ditt liv, den finns där hela tiden, men så kommer det en bild eller en versrad ur en sång och det lyser till av ett bibelord eller en stund i kyrkan där allt var så stilla och det är som om du fått en ny syn på ditt liv och din dag. Jag citerar en sång jag gnolar på varje dag just nu. ”Hör Hans röst, tala frid som ej världen kan ge. Frukta ej, tro Hans ord – Han ska regera till slut”

Ha en skön midsommar och alla dagar av semester och sommarglädje.

SNABBA FÖRÄNDRINGAR!

För fem dagar sedan såg inte torget i Laholm ut på detta vis. Huset där Synsam fanns brann i en häftig brand. Taket är borta och brandkårerna lyckades hindra spridningen till de närliggande husen med att kyla ner deras fasader med vatten. En fantastisk insats Men Synsam finns inte mer. orsaken till branden är ännu oklar – undersökningar pågår. Men torget är ju inte detsamma som det var och vad som ska hända nu är väl ännu inte klart.

Så här ser det ut just nu. Inga människor skadades. Det blev ”bara” materiella skador som givetvis går att ersätta med nytt. Men pengar och försäkringar kommer givetvis att behövas Snabba förändringar och en hel massa beslut som ska tas. Visst är det väl lite chockartat när sånt händer mitt i den lilla stadens centrum och lite folkvandring blev det för att titta på förödelsen Jag hade tänkt beställa tid hos optikern men det får bli på annat håll nu

Det var lite dramatik från lilla Laholm denna gång, Dramatiken måste ju bli jättestor för dem som direkt berörs av detta.

Det kan ju bli ganska mycket dramatik i våra privata liv också Kanske inte med eld och lågor men det finns så mycket annat som kan komma plötsligt över oss och vi måste få hjälp med det svåra just då. Kriser av olika slag, sjukdom och död, sorg som drar ner oss i djup depression, arbetslöshet, ekonomi i kris – ja listan kan göras lång. Vem ska jag larma? Var kan jag få hjälp? Varför, varför och åter varför händer detta just nu.

Jag kommer ihåg en händelse från min barndom. Uthuset på gården verkade börja brinna och jag fick i uppdrag att springa till närmsta brandlarm. Nerverna på spänn och jag krossade glaset och tryckte på knappen och en brandman svarade. Jag förklarade vad det var och han svarade med en lugn och trygg röst med dialekt från orten – brinder he mytji räcker he med ein bil. Jo sa ja om du tar 3ans bil som har vattentank. Allt löste sig.

I livskriser kan vi larma med knäppta händer och säga: Gud jag behöver dig nu. En lugn och trygg röst skapar frid som inget i världen kan ge. Se jag är med dig alla dagar……nätter också. En famn öppnar sig för mig ”och jag finner ro”!

STRÖMMAR AV LIV!

Finns det nåt i en vanlig bostads kök som kan få mig och dig att fundera på livets stora frågor: Kan en vattenkran ge oss tankar om livet eller är det bara en självklar automatisk pryl i vår vardag. Vad väntar vi oss när vi vrider på en kran eller reglerar med ett handtag? Visst räknar vi med att det då ska komma vatten ur kranen – varmt eller kallt efter vad vi behöver, kommer det ingenting så är det nåt fel nånstans och då måste vi få hjälp. Vi tror helt enkelt att det finns vatten och ska komma vatten när vi behöver det.

Jag kopplar ihop bilden med ett bibelord – Johannes evangeliet kapitel 7 vers 38. Jesus säger där – Om någon törstar så kom till mig och drick Den som tror på mig, ur hans inre skall strömmar av levande vatten flyta fram.

När du funderar på livets stora frågor Vad är meningen med allt? Varför är vi här? Hur ska vi leva livet på bästa sätt ? Vad kan vi bidra med i livets olika skeden? Då är de knäppta händerna eller de svåra orden som ett handtag till de strömmar av liv som tron på Jesus Kristus kan ge! Förvandling kan ske och livet börja strömma fram på nytt i en klar och frisk form – Levande vatten som bibeln talar om.

Tänk dig en varm eller riktigt het dag med massor av jobb och svetten rinner på din kropp och du bara måste få svalka. Då räcker inte den övre bilden långt. Men om du tar tag i trons handtag och förväntar dig att få hjälp- Då är det strömmar av liv, friskt och klart som du behöver och då kan bilden förändras och bli så här.

I den kristna tron med miljarder människor som lever i den finns det tusentals människor bara i vårt eget land som kan berätta om hur tron och strömmarna av liv har gett ny syn på tillvaron, gett möjligheter och växtkraft också i de svåraste stunder. Människor som nästan gett upp men hittat ett handtag för sin tro och vågar leva igen – TROTS ALLT!

EN ANNAN TIDERÄKNING!

Tänk att saker och ting funkade utan den där lilla skärmen i telefonen som alla går hukade över med risk för krockar och snavande över kanter och stenar. Den gamla berättelsen om skomakarens semester är en bra illustration – därför den bild jag har här ovanför. Det sägs att han skrev en lapp med lite spretiga bokstäver och satte upp den på dörren till sin verkstad. På lappen stod: STÄNGT MELLAN HÄGG OC SYREN. Det var en annorlunda tidsangivelse som knappast skulle hålla i nutid. Nu är ju allt uträknat och reglerat och man får inte bryta mot fack eller arbetsgivare. Jag har sett massor med syrener nu så skomakarens semester är nog slut för denna gång

Kanske det skulle vara värt att pröva ett annat sätt att se på tiden ibland. Bryta stressen – ta en paus eller två och ge sig tid att tänka efter ett tag. Kolla vad som är viktigt och vad man eventuellt kan lämna därhän. Tror nog att livet skulle kunna blomma upp som syrenbusken med sina blomklasar på bilden. Bara jag ser bilden – upplever färgen så känner jag doften av blommorna. I mitt barndomshem hade vi en porslinsblomma som droppade honung ur varje blomma och jag gick och tog droppen på mitt finger och slickade i mig den och kan känna smaken fortfarande.

Vi skulle kanske räta på nacken och lyfta blicken från livets småstilta skärmar och se lite mer både på nära håll och vid horisonten. Det finns mycket att upptäcka och leva med i den vårens och försommarens skapelse vi lever i. Tacksam för att se allt det sköna, sitta och höra fågelkvittret i trädkronorna och bara sitta ner en stund och njuta! Försök nån minut mitt i din stressiga tillvaro och det kanske ger dig lite mer perspektiv och ork. Vi fick en flaska syrensaft av en god vän – nåt vi aldrig smakat förr. så nu har vi försommarens syrenblommor både i färg och doft och smak. Det är försommar och vi ser fram emot en sommar i blom.