Det talas mycket om Storebror och om de avtryck vi lämnar efter oss i vårt utbyggda IT-samhälle. Det går att spåra oss efter var vi ringt med våra mobiler. Masterna avslöjar våra positioner. Handlar vi med medlemskort i affären så vet affären vilka varor vi köper och vilka vanor vi har och kan inrikta sin reklam till oss på sånt som vi verkar gilla. Det är nästan lite jobbigt när man får ett mail som visar varor som vi brukar köpa. Varor som räknas som våra favoriter och sedan förslag som visar sånt vi kan tänkas vara intresserade av. Det känns nästan som ett intrång i min privata sfär. Datorn likadant, det är lätt att kolla vilka adresser jag varit inne på. Hur använder sig jättarna i datorvärlden av den informationen, o.s.v. Men det är ju sånt vi får leva med.
Det finns ju andra avtryck som är viktigare. Fot och handavtryck på barn och barnbarn är ju trevligt att ha och minnas årtal och speciella stunder.
Men vi lämnar ju själva avtryck IRL, som medmänniskor i arbete och fritid. Hos familj. släkt och vänner. Föreningar vi är medlemmar i eller kyrkor och församlingar. Ja överallt i den värld vi har omkring oss. Hur ser våra avtryck ut där ? Givetvis hoppas vi att de skall vara positiva. Att man blir glad när vårt namn nämns i olika sammanhang. Att kommentarerna om oss är positiva och inte låter som ”jasså den”. Att våra fotspår i livets sand skall vara nåt man gärna följer.. Att man pratar med oss och inte om oss. Ryktena går ju så snabbt och växer sig otroligt stora även om vi inte finns med i senaste numret av Hänt i veckan eller nån skvallerspalt på annat håll.
Men ibland låser det sig och vi fastnar i tankar som inte är bra. Vi ser inte oss själva utan bara dom andra. Det där med flisan i den andras öga som irriterar oss så att vi inte märker bjälken i vårt eget synfält och så sitter vi där. Sitter vi tillräckligt länge så blir det bara bitterhet av alltihop och då blir våra avtryck inte så trevliga.
Din och min stund på denna jord är alltför dyrbar att slösas bort på det sättet. Visst är det vettigt att stanna upp ibland och ta en funderare på hur just mina avtryck ser ut. Tag en stund av eftertanke. Kolla upp vad det finns som sliter i min tankevärld. Tag ett samtal med den människa det kan handla om. Lyssna och berätta. Låt det verkligen bli ett samtal som löser knutarna och ger nytt perspektiv på båda håll.
Jesus ger många bra exempel på samtal. Den samaritiska kvinna vid brunnen som inte vågade gå dit och hämta vatten när andra var där. Hon blev en ny människa i det samtalet och skyndade sig hem och inbjöd hela stan att komma och möta den som sagt allt om hennes liv.
Eller hans frågor till dem som kom och sökte hjälp: Vad vill du att jag skall göra för dig ? Vill du bli frisk ? Hans uttömmande svar till dem som frågade om budorden – vilket som var viktigast. Alltid möte och dialog med hänsyn och kärlek. Anklagelserna lyste med sin frånvaro även om debatten med dom som angrep honom kunde bli tuffa. Men Han gav alltid en väg till nya perspektiv.Hans avtryck ledde aldrig fel.
Låt Honom förändra dina avtryck i vardagen på öppenhetens och kärlekens väg!!!
Hasses Blogg 