Våga nånting som man aldrig gjort förut…………

DSCN0906Livet är  fullt av utmaningar – somliga är  små  och lätta att hantera. Andra är större  och kräver en hel del eftertanke. Somliga  är  så stora att det innebär  förändring av hela  livets mönster och då får man grunna  extra mycket. Vårt liv har varit  rikt försett med utmaningar  av olika slag.  Nya arbetsuppgifter  och nya miljöer med åtföljande  flyttningar  och uppbrott. Nya  församlingar  och nya samfund – studieförbund m.m.  Ibland kan man sitta och fundera så här efteråt – gjorde vi rätt  när vi tackade  ja eller nej till de olika val vi hade framför oss. Vi kan bara konstatera att under de omständigheter vi levde så kunde vi inte ha gjort annorlunda.

Säkert har du också  stått i valsituationer där  det inte var alldeles självklart om du skulle  våga  gå in i det  nya eller stanna kvar i det  gamla och och invanda. Men du var tvungen att ta ett beslut och välja en väg. Du bedömer själv efteråt hur det blev.

Det sägs att i vår tillvaro  i vårt samhälle  så måste  man vara beredd  att byta yrke  och levnadsbana flera  gånger eftersom  allt omkring oss  utvecklas så fort. Gamla jobb försvinner  och nya kommer  som aldrig funnits tidigare. Kanske  det är sant och kanske  måste vi våga.

Bilden du ser här ovanför är den största bild  jag målat i  hela    mitt liv. Jag fick se en vägg och storleken på den  och  fick en utmaning att pryda  den väggen med nåt annat än de   speglar som satt på den. Jag hade bara målat små tavlor förut och detta var dessutom i en offentlig miljö.

Med en viss bävan satte jag igång på  grundade skivor på hemmaplan. Örebro slott. Rådhuset i Örebro  och tidningshuset för Nerikes Allehanda. Inramat och placerat  som i ett fönster.  Timmar  och dagar av målarmöda fram till den dag alla bitarna var klara och vi kunde ta och transportera  allt till  det konferensrum  i den restaurang där  det skulle vara.

Jag kan nog inte riktigt beskriva hur det kändes  att se det hela på plats Utmaningen avklarad  denna gång.

Ibland måste man våga. Våga  i större sammanhang än så här. Våga  vara   ett verktyg i händerna på en  Mästare. I klartext – om jag har en kallelse ett uppdrag som jag vet att jag fått av Gud  så måste jag vara trogen det uppdraget och göra  det Han  vill att jag skall göra. Men finessen där är ju att jag aldrig behöver jobba ensam. Jag har  Honom själv vid min sida. Jag kan känna det så starkt när jag är ute och predikar. I kontakten med dem som lyssnar –  i öppenheten  i gudstjänsten och i  samtal efteråt. Där dom teologiska verktygen får ligga kvar i verktygslådan och  ge plats  för  de viktiga frågorna om själva livet tillsammans med Honom och med varandra.