Vägledning behövs i livets virrvarr !

Det finns dagar i tillvaron när allting är självklart och man vet precis vad man ska göra och hur. men det finns också dagar som är precis tvärtom. Dagar med bara ovisshet och kaos och man vet inte hur man ska hitta rätt.
Bilden här ovanför visar en form av vägledning i form av blinkande fyrar som här fyren på Tylön. Man kunde vägledas av eldar och fyrar över mörka hav och genom stormar till tryggare plats. Sen har ju det enkla systemet utvecklats med kartor och kompasser, Radar skärmar som sveper fram och tillbaka. Fram till dagens navigationssystem med GPS som funkar både på land och vatten. Du har kanske GPS i bilen och har nån gång hört den vänliga vägledande rösten: Du har kört fel -gör en U-sväng. Lyder du den så kommer du att få ny vägledning, om du inte lyder den utan tar en annan väg återkommer rösten efter ett tag med ny beskrivning till målet från din nya utgångspunkt.
Visst är det finurligt och bra.

Lika enkelt är det inte att ta rätt väg genom livets alla vägar. Det finns ett mål för din livsresa och det finns en röst som kan leda dig på vägen. Jag ska vara riktigt personlig nåra rader. Jag har i min andakt och bön kämpat ganska mycket ibland, men kände för ett tag sen – nu måste det hända nånting om min tro ska orka bära vidare. Jag sa till Gud – nu måste du visa att du finns, ge mig ett svar om det så bara är en liten bit av det jag ber om, men jag måste få känna igen ”rösten” från himlen. Jag satte till och med en tidsram för svaret och…vad då ? Svaret kom inom den tidsram som var spikad och jag känner att vägen går rätt och den bär mig igen.

Rösten – Gud talar på olika sätt till olika personligheter. Nåt bibliskt exempel: Mose stod vid en brinnande buske när han hörde Gud tala. Det betyder inte att jag ska gå ut och ställa mig vid närmsta buske och vänta. Elia var inne i en grotta när han hörde storm och buller och oväder men det var först i den stilla susningen utanför grottan som han hörde Gud. jag behöver inte söka mig till nån ökengrotta för att få höra rösten
Det finns fler exempel på detta, men det enda som behövs är att ta relationen med Gud på allvar, om det sen är ett nödrop eller bara ett enkelt samtal. Stanna till mitt i bruset omkring dig. Stå på refugen och lyssna in den röst som smyger sig in genom allt buller. Jag måste än en gång få säga att Gud finns på riktigt, Han lever och Han bryr sig om dig och mig. En annan av mina tavlor får till sist vara en symbol för tryggheten i Gud

Varbergs fästning mitt ibland stormar och klippor – lite gammalmodigt kanske, men den står där fortfarande.

Oron är ganska vanlig i dag !

Klockor finns det överallt också inbyggda i en massa saker. Jag minns mitt första armbandsur. Det var min ”moster Rut ” som kom med den. Det var en patient på sjukhuset där moster Rut jobbade som gav den till henne med order att hon skulle ge den till någon som kunde behöva den. Oj vad stolt jag var över den och ofta tittade på den med den där armrörelsen som visade att man hade klocka – det var nåt för en tioåring då.
Har sen fått lära mig att i ett vanligt manuellt urverk finns det ett litet hjul som heter ORO och det rullar inte på utan tar ett litet snäpp åt det ena hållet och sen åt det andra hållet. Oron ska vara igång om klockan ska fungera. Hjulet ska röra sig hela tiden för att klockan ska gå. Visst kan det kännas som att man har ett sånt hjul inombords ibland. Det tickar och gnager på så man bara blir trött på allt och det går inte så lätt att stänga av.
Men precis som det finns andra delar , fjädrar och kugghjul i ett urverk så finns det ju annat också i vårt inre. Vad fyller vi livet med egentligen? Hittade en sammanställning som var läsvärd på sitt sätt. När livet är över kommer du att ha väntat vid trafikljus i sex månader. öppnat skräppost i åtta månader, stått i köer i minst fem år, letat efter saker i minst ett och ett halvt år, kanske mer tror jag!
Kunde mon göra listan längre för oss alla.
Nu var det ju det där med oron som var på tapeten – hur stillar man den som världen ser ut just nu det är vad våra tankar vill ha svar på för dagen. Dom där oroliga tankarna som vi har på små lappar på nattduksbordet så vi lätt kan bläddra igenom dem när vi vaknar klockan fyra på natten. Eller den där oron som kommer över oss så att ögonen tåras – vi gråter och vill ropa och skrika alla våra varför ut genom fönstret när ingen ser eller hör. och så kommer det ett Var finns du Gud? när inget tycks hjälpa oss till friden och det normala igen.
Jag tror att Han som skapade oss – inte med mekaniska kugghjul och fjädrar utan med kropp, själ och ande också vet vad han ska göra med vår oro. Han är tryggheten – inte som urmakare med lupp och mejslar – utan som en som har känt vår oro i sitt eget liv när han vandrade på våra gator och stigar. Han gick inte med näsan i en skärm med GPS utan med ögonen riktade upp mot himlen och Guds ansikte.

Bli stilla en stund mitt i din läsning. Lägg händerna vid sidan om tangentbordet. Hämta andan och läs långsamt de gamla orden som jag nu ger dig bortom tid och rum:
HERREN VÄLSIGNE DIG OCH BEVARE DIG- HERREN LÅTE SITT ANSIKTE LYSA ÖVER DIG OCH GE DIG NÅD – HERREN VÄNDE SITT ANSIKTE TILL DIG OCH GE DIG FRID- I FADERNS OCH SONENS OCH DEN HELIGE ANDES NAMN.

Andra chansen …. finns den ?

Läste i min andaktsbok om Petrus och hans upplevelser. Det finns en berättelse i Lukas evangeliums femte kapitel om hur Jesus använde Petrus båt. Jag letade efter en bild på en fiskebåt och det fick bli min egen bild från fiskeläget Grisselören utanför min hemstad i Finland.
Tillbaka till Petrus. Det kom så mycket folk till stranden där Jesus var att han blev tvungen att låna Petrus båt som predikstol en liten bit ut från stranden. När han hade slutat tala sa han till Petrus: Ro ut på djupt vatten och lägg ut näten där! Nu kommer reaktionen från Petrus. ” Vi har hållit på hela natten och inte fått någon fisk.” Underförstått det är meningslöst och dessutom kommer vi att göra bort oss inför alla dessa människor. ( Jag är yrkesfiskare och vet vad jag pratar om ) MEN PÅ DITT ORD SKA JAG LÄGGA UT NÄTEN. och han gjorde så – vet inte med vilka känlor det blev av. Men när han skulle dra upp näten var det mängder av fisk, så han fick ropa på hjälp från den andra båten och de fyllde båda båtarna med fisk så att de höll på att sjunka. Andra chansen gav mer än väntat.

Vi lämnar Petrus och båtarna där.
Visst finns det tillfällen och uppgifter där du försökt och försökt igen och bara misslyckats så jag ska inte komma till dig och prata om nya försök. Det är meningslöst, hopplöst, onödigt – det fixar sig bara inte det vet du av egen erfarenhet. Men tänk en stund, bli helt stilla med bibeln i din famn och händerna knäppta och så hör du orden
Ro ut på djupt vatten och pröva där
. Våga ta andra eller tionde chansen och se vad som händer. Kanske kan du tömma bekymren ur din båt och låta dem sjunka i Guds kärleks hav och bli där och när du tar upp det du trodde var tomma ”nät” än en gång så ser du att nätet är ett Guds kärleks nätverk som har omsorg om dig och de dina och för dig tillbaka till livet du längtade efter. Andra chansen kom – äntligen.

Jag har en god vän som sjöng en söndagsskolsång från predikstolen en gång. Så här lyder den: Med Jesus i båten kan jag le mitt i stormen!
Din chans finns – med bibelord och bön blir Jesus närvarande i din vardag. Då hittar du som du ser på bilden ovanför, Bryggor – ankarplatser och båthus för lugn och vila och återhämtning.

Livsresan . på räls eller ………

Vi bor numera i ett område som påminner oss om livets resa så fort vi går ut. Semaforgränd, Dressingränd, Lokgränd och vår egen Spårgränd – rätt märkligt egentligen eftersom vi båda har ”järnvägare” i släkten . gammalt tillbaka. Stationskarlar och stinsar om vartannat. Tittade i bokhyllan efter min Farfars gamla arbetsplats Bennäs utanför Jakobstad , det finns en hel bok om detta. Här får du pärmens bild med gammalt hederligt ånglok på pränt.

Visst är det lite pampigt – men det var längesen. Vi åkte ut till bondlandet från stan i tredje klass med träbänkar som såg ut som parksoffor och veranda på vagnarna. Vi hamstrade mjölk och smör och fläskkött under kristiderna och var oroliga för att det skulle komma kontrollanter på tåget och ta våra varor i beslag. Men vi klarade oss alltid.

Ibland går livet som på räls och ibland går det inte alls.

Man bara står på en mörk perrong och tågen susar förbi på bägge sidor och det är absolut omöjligt att stiga på, man får bara vänta och vänta …….. Ibland är man med på tåget och det kör in i en tunnel och då kan man inte annat än lita på att lokföraren tar oss ut på andra sidan och så är det dom vanliga resdagarna när landskapet rusar förbi mitt fönster , snyggt och omväxlande men det går alldeles för fort så jag hinner ofta inte med i skiftningarna.
Jag tror att du känner igen dig och att du finns på nån av sträckorna ii livet, men jag vet ju inte vilken.
Kanske är du mitt i en växel för att byta spår och allt skakar och skramlar omkring dig och du vet inte säkert vart det bär.
Men var lugn – Han som har lagt ”rälsen” för ditt liv, Han finns där. Inte som dom gamla konduktörerna som kom och kollade och klippte hål i biljetten utan snarare som den som kan erbjuda dig ”fri resa” genom livet med hans trygga och fasta närvaro hur vingliga skenorna än kan vara och hur mycket det än verkar dunka i skenskarvarna som det gjorde förr.
Detta är vad som raspar till i livets högtalare när allt verkar omöjligt SE JAG ÄR MED DIG ALLA DAGAR INTILL LIVETS SLUT. en kort mening FRUKTA INTE är ett uttryck som finns 365 gånger i din bibel och det gäller hela livsresan.

Om du inte brukar gå i kyrkan……

Om du knappt vet vad man gör där och varför ? En massa tråkiga psalmer – obegripliga texter – predikan som inte berör dig alls, då kan du fundera lite på den här bilden. Barn har ofta kloka frågor och funderar mycket.

Kanske inte den allra viktigaste frågan när det gäller din tro, men nånstans kan man börja och visst vore det bra med ett foto det skulle göra det enklare att ta ställning och våga tro.
Traditionella ord som guldgator, pärleportar, kristallhav – allt är ju bilder som vi inte kan bekräfta. Det finns verser i Bibeln som talar om de nya staden, nya himlar och en ny jord. Himlen som en brud som är smyckad för sin brudgum. Men fotot finns inte. Men jag älskar beskrivningen av innehållet i evigheten och himlen. Gud själv skall vara där, och Han skall torka alla tårar ur deras ögon. Döden ska inte finnas mer och ingen sorg och ingen klagan och igen smärta för det som en gång var är borta för nu är allting Nytt. Vill du läsa mer om detta så kan du söka rätt på bibelns sista bok- kapitlen 21 och 22, då är du så nära fotot du kan komma.

Allt som var krossat blir helt på den plats som bara är liv och mer än det liv vi känner här och nu. Samma avsnitt berättar om en flod klar som kristall med Livets träd på sidan om floden och så kommer orden jag älskar – TRÄDENS BLAD ÄR LÄKEDOM FÖR FOLKEN.

Kristen tro ger ljus, liv och hopp och framtid. Har försökt beskriva det omöjliga som jag bara kan ha en aning om, men här vilar min tro och mitt svar på det lilla barnets fråga.
Det finns mycket skuggor i livets foton här och nu. Ibland tar skuggorna över och det känns mörkt och blåsigt, men så bryter en himmelsk ton igenom i en stund av bön och stillhet och molnen skingras och blåtonen syns och det lyser igen över min dag.

Människovärde eller ?

Människovärde är ett rykande aktuellt ord just nu. Vad är en människa värd och hur beräknar man värdet. På bilden här är det en massa människor – om var och en av dem har ett värde vad handlar det om då. Det var visst nån poet för länge sen som räknade på de användbara kemikalierna i människans kropp och han kom fram till att ” hon kunde gå på 3 och 75 ” i kronor räknat. Jag har inte räknat antalet på bilden men det lär nog bli en betydande summa om man lägger ihop dem alla.
Så enkelt är det ju inte – människovärde kan inte räknas i kronor eller dollar. Det hänger inte på yttre faktorer som socialgrupp, pengar på banken, finare yrke, lyxigaste villan eller flottaste bilen eller andra mönster. Det sitter mycket djupare och är absolut unikt för varje enskild människa.
Att man funderar extra på frågan just nu beror på flera faktorer. Corona pandemin och frågan om vem som får hjälp och hur. Avlidna på äldreboenden är en het fråga om man får friskvård eller palliativ vård- svårt att låta bli att fundera på det när man är i riskgruppen där det på flera sätt kan vara dödligt att bli sjuk.
Polisvåldet i USA har väckt frågor och demonstrationer över alla tillåtna gränser för folksamlingar. Tårgas och gummikulor och mer våld skingrar folkskarorna.
Rasism, antisemitism, nazism och högerextremism är andra farosignaler
Diktaturer runt om i världen som vi inte har nån insyn i där människoliv inte ens värda summan i texten här ovanför. Jag skriver inte nåra namn på nationer du vet ju var dom finns.

Du vet väl om att du är värdefull att du är viktig här och nu – att du är älskad för din egen skull för igen annan är som du, sjunger Ingemar Olsson. Vi behöver nog mer av den sången och gå djupare in i livet i vår vardag. Det hjälper inte att ” börja dagen med en schlager så blir hela dagen din…..

Hittade en härlig bild i boken om Svenska folkfester -den här.

Vet inte vad du tänker när du ser den, men jag känner glädjen över att det finns nånting mer att leva med och upptäcka – värdet i att vara människa och medmänniska. Att hitta meningen med livets allra djupaste bitar. Veta att det finns en skapande Gud som fortfarande räknar dig och mig som värdefulla och ger oss kraft att leva livet varje dag.
Den nämnda bokens pärm har den här bilden till sist. Jag ville skriva med stora bokstäver MÄNNISKOVÄRDE Det ser jag i den bilden.

Gamla tider i ett antal album !

Vi sitter just nu och bläddrar tillbaka i vårt liv. Vi har ett 30 -tal gemensamma album och ett 40-tal om vi tar tiden innan vi träffades och det album vi fått med vårt barnbarnsbarn Emilia. Det är ganska spännande att se tillbaka och minnas alla dyrbara ögonblick vi haft tillsammans. Ta bara det som kommer här under
vår första bil.

Den köpte vi i vår första gemensamma pastorstjänst i Borgå i Finland med utposterna Tarkis, Tolkis, Kullo och Svartså. Vi kunde ha 3 obs tre gudstjänster varje söndag och det var lite avstånd att klara av. Pastor Dubrovin lovade hjälpa oss att skaffa en bil, men det blev aldrig av så vi fick fixa det själva – 40.000 finska mark kostade bilen då. Sen gick jag i väggen innan den ens var uppfunnen.
Sen har vi fört en ambulerande tillvaro både när det gäller samfund orter och boende
Metodistkyrkan, Svenska kyrkan. EFS och Baptistkyrkan. Nån bild från en period i Svenska kyrkan i Sollefteå dit vi flyttade efter ”väggen”
Då var det vintrar minsann och Morrisen ersattes med fordonet sparkstötting som knappast finns nu.

Snö var det gott om och det gick att använda med spark. Vi startade med ett ungdomsarbete med tolv juniorer och slutade med ett arbete med 600 barn och ungdomar i veckan i den nybyggda Församlingsgården. Underbara kolleger i Sten Hildestam och Tore Lyreskog.
Kontorsbild får avsluta den delen.
Då har vi bara kommit till album nr 5.

Så såg man ut på 60-talet – rena rana ungdomsporträttet.
Visst är det märkligt att sitta och minnas’

Vår son Anders var ju centrum i tillvaron under den tiden. Sen var vi tillbaka i Metodistkyrkan och Göteborg med Victor Brattström som kollega och vän.
Men där får det räcka med vårt bläddrande just nu – kanske kommer vi tillbaka i nåt senare album, vi får se.
Märkligt nog stod den här bilen på parkeringen utanför vårt hus för nån dag sen, men den var nyare modell än vår med hel vindruta
Det kan nog behövas för att se framåt och vad det för med sig

Vi lägger allt i Herrens händer – i trygghet och vila.

För gammal för att leva – om jag blir sjuk !

Nu ”ser vi bättre ut”. Vi har haft fönsterputs i dag och det har gett resultat. Det som såg ut som rök eller dis och dimma det har tagits bort och vi har fått klarsyn igen. Känns bra med den hjälp vi fått.
Det kan ju finnas olika orsaker till dis och dimma. Försämrad syn, fel styrka på glasögonen, oputsade fönster och mer därtill. Frågan är bara hur mycket man vill se och hur man åtgärdar det.

Fick nåra ögonblick av KLARSYN för en liten stund sen och nu sitter jag och grunnar på det. Läste lite statistik över dödligheten i Corona och blev faktiskt ganska skärrad om den är tillförlitlig. En ganska hög procent av dem som dött i covid-19 är personer över 70 år som inte fått livsavgörande vård utan i stället palliativ vård som man får i livets slutskede. På basen av den statistiken kan jag bara konstatera att vi två här hemma är för gamla för att leva om vi blir allvarligt sjuka till exempel i den pågående pandemin. Selektering finns och sker onekligen enligt vad man räknat ut bl.a i Stockholmsområdet. Räkna inte med säker syrgas eller respiratorplats trots att det finns ”lediga” vårdmöjligheter.

Debatten om statistiken pågår – men det gäller att hålla sig frisk om man är i den ålder som vi är.
För gammal för att ha rätt att leva vidare – jag blir faktiskt mycket illa berörd. Vem fattar dom selektiva besluten? I vems händer ligger mitt liv? Prata om kris är väl bara förnamnet just nu !

LIVET i livets början och i slutskedet är tydligen inte HELIGT längre. Det är ett ganska kusligt perspektiv.

Jag är tacksam för den tro vi har och som bär oss i vilket läge av livet vi än finns. Vår nutid och vår framtid och vår evighet ligger fortfarande i Guds händer. Se Jag är med er alla dagar intill det jordiska livets slut.. och i all evighet. Så tar jag fram min bibel – den ligger här bredvid mig och läser psalm 139 som talar om den Gud jag tror på och som finns överallt i tid och evighet!

Ro med båda årorna !

Visst är den fin – Gunnar Brusewtz bild – lite idyll på stranden. Till min barndoms somrar hörde roddbåten. Man rodde med drag för fiske eller satt och metade i lugn och ro. Ro – ja – det skulle man göra och då var det viktigt att använda båda årorna och det på ett riktigt sätt för att få båten att röra sig i rätt riktning.
Det fans ett talesätt om tro och liv. Bön och arbete var det som kunde göra tron levande och verklig. Man liknade det vid just att ro och den ena åran hette bön och den andra arbete. Rodde man bara med de ena åran så gick båten bara runt, runt…. man behövde lägga kraft på båda årorna för att komma nån vart. Nu är det kanske inte så aktuellt med roddbåtar annat än mycket korta sträckor. Det mesta ska gå i racerfart med så många ”hästar” som möjligt för att få mycket hög fart och stora svall efter båten. Du har kanske hört talas om plastraggare i badviken och det går fort det.
Ro med båda årorna är mer av stämning och vila, passar kanske bäst på en broderad väggbonad med texten BÖN OCH ARBETE.

Jag ska ta dig med på en modernare bild av den dubbla principen i att tro. Jag saxade en bild av ett modernare fordon för att illustrera detta.

Trampa sig fram genom vardagen på två hjul är ju modernt och nyttigt. El-cykel är modellen. Den har både pedaler och ett batteri
för att ta sig fram. och det är med batteriet och pedalerna på samma sätt som med årorna – nåja ungefär. För att hålla batteriet igång så måste du röra på pedalerna – låter du bli att trampa så tar batteriets styrka slut. Men när du kommer till en uppförsbacke så behöver du inte trampa stående för att komma – du bara rör pedalerna så fixar batteriet åkturen.
Bön och arbete var det! Båda årorna. Pedaler och batteri.

Om du bestämmer dig för att leva i tro på Gud så får du den här effekten i ditt liv.. du snurrar inte runt alla dagar utan att veta vart det bär. Du möter livets uppförsbackar med ett batteri av bibelord, med Guds kraft och du trampar på i bön och vila utan att bli alldeles utmattad och kraftlös. Det blir ingen båtidyll av livet för det men du vet att det finns någon som stöttar dig när du möter motstånd och svårigheter.
Profeten Jesaja skriver: De som väntar på Herren får ny kraft, de färdas framåt utan att bli trötta.

Nya vyer har det blivit !


På vår dagliga promenad i det område där vi nu bor är det här en vy vi ser vid en av våra sittpauser. Vi sitter en bit ovanför Lagan och då ser vi kraftverket dammen och forsen. Energiproduktion pågår med det rinnande vattnet som drivkraft Kraft handlar det om och det var väldigt pampigt att se under perioden med översvämningar. Nu är det ganska normalt igen och Lagan rinner som den ska.
Jag påminner mig ett tillfälle för ganska länge sen – ja mycket länge sen. Jag studerade teologi Göteborg och var på ferieplats med praktik i Gamla Karleby i Finland. Jag skulle predika om Kraft med utgångspunkt i det 40 kapitlet hos profeten Jesaja där det står: De som väntar på Herren hämtar ny kraft, de får nya vingfjädrar som örnarna och de flyger utan att bli trötta…. Jag gjorde som vi fått lära oss försökte inleda med att fånga intresset och tog exempel på hur man förr bara jobbade med handkraft och enkla verktyg och nu använde kraftfulla maskiner till det mesta.
I kyrkan satt en liten kille – 4 år kanske – med sin mormor. Plötsligt säger han högt så det hörs över hela kyrkan: Ska han tala bara om maskiner -ska inte han tala om Gud ? Det blev ganska tyst i både bänkar och predikstol. Det är ju ofta så när sanningen kommer fram.
Efter leenden och kommentarer kom vi vidare efter denna oförglömliga predikan från ett litet barn. Jag kan se den lilles ansikte framför mig fortfarande. Det var kraft i dom orden.

Kraft och energi är aktuella ord. Vi behöver mer kraft – inte minst i Coronatider när allt verkar omöjligt och tröttheten pressar sig på oss. Snart ingenting fungerar som vanligt med alla begränsningar som styr oss och vi bara har att följa. Man kan känna sig både kraftlös och vilsen ibland.
Tillbaka till Jesaja: Han ger den trötte kraft och förökar den maktlöses styrka – så skyndar de iväg utan att mattas, de färdas framåt utan att bli trötta.
Vi har faktiskt fått extra tid just nu i tillvaron i de luckor som uppstår av sånt som vi inte kan göra. Använd den tiden för bibelord och bön och känn friden flöda in.

Så här kan Lagan också se ut en solig och fridfull dag!

Det är inte bara en dröm om sommaren – det är verkligheten när vi landar i den.
Varför inte läsa psalm 23 … Han leder mig till gröna ängar och för mig till vatten där jag finner ro.