INGET ÄR SOM VANLIGT

Det är en absolut säker rubrik just nu. Spelar snart ingen roll vad man tänker göra så kan man inte göra det på det gamla vanliga sättet – Pandemin ändrar på allting, vad det än handlar om.

Det vanliga umgänget med dem man brukar träffa är totalt nollställt, det är bara att hänvisa till nätet. Prata med folk går ju an med både text och bild men kramas är strax lite svårare. Att uppleva hela vänskapen med en annan människa behöver lite mer och miner och ögonkast hinner man knappt med på nätet. Det är ju mer som är tillåtet utomhus men man ska ha väldigt långa armar för att kramas på ett avstånd av 2 meter. Det här med relationer är nog den svåraste restriktionen just nu.

Utanför hemmets ”murar” är det massor med begränsningar. Jobba hemifrån allra helst är ju det vanliga rådet. Gå i skolan hemma vid din dataskärm och var uppmärksam på vad ”datorn” har att säga och ställ dina frågor till den och vänta på svar tills det blir din tur. Vanligt arbetssätt just nu och man kanske börjar vänja sig och det kanske blir det nya vanliga när viruset ger sig. Frågan är om vi nånsin kommer tillbaka till det vanliga igen utan till en ny värld med nya rutiner. Avslutningen på den nuvarande ordningen skjuts upp gång efter gång – under våren – till midsommar kanske eller till nästa höst eller 2022 i värsta fall.

Vanligtvis bloggar jag en gång i veckan, men inte ens det fungerar som vanligt, man kommer inte så långt om det bara blir transpiration och ingen inspiration när man sätter sig vid tangentbordet. Det känns ganska jobbigt med allt detta som inte är kom som vanligt- Jo förresten vi var till Apoteket för ett par dar sen men kom inte in som vanligt, det stod ett mycket vänligt biträde innanför glasdörren och släppte in oss som stod utanför allt eftersom någon inifrån kom ut och väl på plats gick det som vanligt att handla. Begränsningarna dyker upp hela tiden.

Jag skulle behöva köpa nåt klädesplagg .det finns ju på nätet men tyvärr finns det ingen provhytt på nätet så det är svårt att veta vilken storlek man drar just nu så det får bli till senare tillfälle, samma sak med skor- behöver provas och provgås så det får klara sig ett tag till.

Man måste ju faktiskt ta FHM råden på allvar. Men det flaxar en del där också – munskydd eller inte munskydd, när var och hur. Hur gör man i kyrkan ? Vilka avstånd gäller där och hur får man sitta? Sjunga i kör är ju närmast livsfarligt – man andas ju in och ut med lite mer tryck än vid prat.

Jämmer och elände och det är så över hela vår värld och vaccinationerna försenas i leveranserna och så tar det mer tid i köer. Finns det nån fast punkt att förhålla sig till?

För nig handlar den punkten om TRO på en Gud mitt i alltsammans. Att sitta ner med bibel och andaktsbok och vara stilla i bön och att sucka under dagens timmar till den Jesus som vet vad de jordiska villkoren innebär. Att skymta ljuset i tunneln och veta att i de mörkaste stunderna finns det någon som leder, stöttar eller bär om det behövs. Om du känner en liten gnutta av tro så vet att det finns någon som älskar dig och vill dig väl genom allt.

Skriv en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s