Pandemi att leva i !

Alla vet vi vad som gäller just nu med restriktioner och rekommendationer. Det är inte alldeles enkelt att leva med allt detta så länge som det har pågått nu och med osäkerheten inför framtiden och när vi ska kunna leva ”tillsammans” igen. Vi får ju inte mötas utan hålla oss i våra egna bubblor hela tiden,

Massor med publika arrangemang kan inte hållas eller måste ske på annorlunda sätt. Jag har varit pastor i hela mitt aktiva liv och upplevt olika kyrkor och församlingar och deras olika stilar och former, NU har kyrkorna tvingats ut på nätet för att överhuvudtaget synas och höras. Inspelningar av alla de slag pågår, men det är svårt att klara av. Jag är fullt medveten om att det inte är lätt att vara inspirerad med bara en kamera eller mikrofon framför sig och sen bara tomma bänkar eller stolar.

Jag gav mig ut och letade i floran av inbjudningar till gudstjänster, andakter och möten och förväntade mig känslan som finns i dem bild som Waldemar Lorentson målat. Det där med att gå ut till brevlådan för att hämta dagens post.

Det kan komma mycket i den lådan, alltifrån reklam, räkningar, tidningar och personliga brev som man öppnar med spänning. Vad skulle jag hitta från alla kyrkor och missionshus. Pampiga reklampaket eller kravbrev eller personliga hälsningar som kunde ge mig glädje igen. Tyvärr har jag blivit lite besviken ibland, när jag fått ”det gamla vanliga” men på ett ganska opersonligt sätt. Jag sa det förut, det är inte lätt att ”predika” engagerat för en kamera. Men ibland lyckas man när man kan släppa manus och en del av den givna ordningen eller liturgin och bara vara personlig så starkt att det syns och märks att man blir tagen och berörd själv.

Tänk om man skulle våga lite mer. Berätta vad man tror på och varför och kanske släppa in nån som gärna vill tro men inte vågar – till ett samtal typ Skype eller andra vägar. Våga släppa den vanliga formen och bjuda på en dialog, som paret vid brevlådorna på bilden och bjuda på en fortsättning på annat sätt.

Kanske skulle man ha lite mer kontaktinformation än möjligheten att skicka kollekt till kyrkans olika aktiviteter. Det finns exempel på det i de möten jag sett. Personliga samtal och stunder av bön på nätet. Någon som verkligen bryr sig om den som tvekar men ändå frågar. Inte bara skruva på kran som vanligt och ha den öppen en stund och sen är man tillbaka i den vanliga ordningen. Det är inte bara att sända utan vara beredd på lite mer.

TRO ÄR INTE BARA ATT SKRUVA PÅ KRANEN och tro att allting ordnar sig Trons törst behöver få det hela i lagom stora mängder för att orka utvecklas.

Jakobs brev i Nya testamentet, kapitel 3 beskriver trons vishet så här; Den är ren, fridsam, foglig och mild, full av barmhärtighet och andra goda frukter, fri från tvivel och fri från skrymtan.

Det är inte vanligt kranvatten i livets källa, det är mycket mycket mer. Pröva själv min vän i bön och längtan.

Skriv en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s