Annorlunda helg!

Det blev en ganska märklig jul. Man är ju van med julens alla traditioner – allt ifrån klappar och granar och julbord och julfirande i kyrkan med midnattsgudstjänst, julbön eller julotta och så att vara tillsammans som familj och släkt och vänner. Nu var det ju bara restriktioner vart man än vände sig.

Vi är ju i den glädjen att vi har barn, barnbarn och barnbarnsbarn och det fick bli en halv timmes samling utanför vår uteplats. Lite kallt och ruggigt men varmt ändå invärtes av att få ses och prata med varandra en liten stund.

Så här kunde det se ut i den samlingen. Glögg serverades och lite julkakor till den – skönt att ses en stund i alla fall.

Så har vi fått en hel julkonsert via nätet – Julia som studerar på musikhögskolan i Arvika gav oss den i julklapp. Fantastiskt – konsert bara för oss två här hemma i fåtöljerna och vår Anders fixade tekniken. (Skype) Känner oss priviligierade med en sån unik upplevelse. Visst är det unikt som konsert – jag skojade lite och sa att kanske inte ens kungahuset har fått uppleva en konsert på det sättet. Enda problemet var att man inte kunde kramas i tacksamhet för det man fått lyssna till.

Nåja nu är det slut på julhelger och nyår. Snart är det bara tjugondag Knut kvar och så får man packa ner alla julsaker till nästa jul. Vi återgår till den vanliga vardagen igen, men fortfarande är ju ingenting normalt och frågan är om det nånsin blir som vanligt igen. Viruset har ju skakat om allt det normala och vi vet inte hur mycket som finns kvar när vi får starta om igen. Men det finns en trygghet trots allt. Jag låter bilden av Nyårsklockan över vår sovrumsdörr symbolisera den.

Klockeklangen i Nyårsnatten – snarare än allt sprakande och smällande ger ett hopp om att det finns en framtid Se jag är med er alla dagar intill tidens slut – så står det i skriften att Jesus säger för att inge hopp och förtröstan – TROTS ALLT.

Vet du vem det är på bilden?

Hittade bilden på denna man ute på nätet och tyckte att han skulle passa in i en kort nyårshälsning. Som av bilden syns så är det en radioprofil och att jag tyckte att han skulle vara med just nu beror på det mångåriga radioprogram han haft på nyårsafton. Domkyrkoklockorna i alla stift fick ringa in det nya året med en kort presentation av varje klocka och så en stunds klingande. Hade jag haft möjlighet att sätta på ljudet så tror jag att du hade känt igen honom på den välbekanta rösten Sven Jerring. Jag tror att det var ganska många som rattade in det programmet på nyårsafton innan Skansens firande tog över.

Farbror Sven var ju dessutom den vänliga och goa rösten i Barnens brevlåda dit barnen skickade brev och fick svar av farbror Sven och kanske fick en inbjudan att vara med i programmet. Sen hade han ju en massa andra program också men jag tror att det var dom här två bitarna som gjorde honom verkligt folkkär och som sagt ”rösten” etsade sig fast när man hört honom. Du är i ganska mogen ålder om du minns honom.

Men tillbaka till klockorna från kyrkorna. Där finns i alla fall ett budskap och en harmoni att leva med. Jag har inte riktigt fattat finessen med alla smällare och bomber som dundrar på i flera timmar under nyårsafton. Det låter ju som rena kriget när de smäller och fönsterrutorna skallrar och sen är skräpet kvar nästa dag för ”nån annan” att ta hand om. Jag har lite krigsminnen själv med mörkläggning och restriktioner. Ett flyganfall över min hemstad med ryska bombplan och vår flykt till skyddsrum vid flera larm. Det är väl därför jag föredrar farbror Svens program med kyrkklockor.

Med den klangen i bakgrunden vill jag önska dig ett Bättre Nytt År 2021, med befrielse från allt viruselände och hopp om en ny möjlighet till kramar och närhet. Tillbaka till det vi kallar normalt kommer vi väl aldrig, men vi kan få ett nytt normalt tillstånd där vi kan komma närmare varandra igen. Dom gamla almanackorna hade bibelspråk för varje månad och året. Jag avslutar med Jesusorden: SE JAG ÄR MED ER ALLA DAGAR INTILL LIVETS SLUT!