ILSKAN TOG INTE SLUT !

Trots att Motala backade med sitt förslag om sänkt värme på äldreboende och andra kommunala lokaler, med lite förklaringar och vilka gradtal det handlarom. En mindre folkstorm lyckades dom i alla fall fixa.
Så hinner man knappt lämna detta och hamnar i stället i Trollhättan. Skickar med nåt foto på artikeln i Expressen.

Pensionärerna har just avslutat sin Bingo träff och ska gå hem. Kommer utanför dörren och då står där en hop med barn och kastar grus och stenar på dom. Och så ”stenar” av okvädningsord över dem som kommer ut, kallar damer på 70 -90 år för horor och annat. Någon av damerna som gick med rollator blev så rädd att hon fick ledas in i lokalen igen. Händelsen finns på övervakningskameror och det lär bli en del samtal med föräldrar.
Vart är vi på väg i vårt samhälle i dag – detta var ju otänkbart i min barndomsvärld. Kan inte låta bli att ilsket fundera över VARFÖR DET HAR BLIVIT SÅ HÄR.
Kan det bero på att vi lever i två världar. Den ena i verkligheten och vardagen och den andra i telefonen där allt finns. Vet föräldrar i dag vad deras barn gör och hur dom lever sitt liv. Jag tror att dom flesta gör det men så finns det en grupp som inte riktigt vet vad som är det verkliga livet. Eller finns det andra förklaringar till denna totala respektlöshet för allting.
Lyft upp ansikte och ögon och se hur det ser ut.
Denna totala respektlöshet leder vidare till allt grövre våld, misshandel, sprängningar och dödsskjutningar på öppna gator och torg. Det gäller att hitta handbromsen innan allt rullar vidare. Leverera värderingar från den ”vuxne” i rummet.
För mig betyder det värderingar med tro oh liv. Egoismens dominans måste kunna brytas och ge plats för en levande och värdefull gemenskap.

Det verkar som att vi har tappat bort alla regelverk vi behöver för att kunna leva på riktigt
slutkläm kommer här i bild:

Annons

STORA BOKSTÄVER JUST NU !

LÄSTE JUST NU ATT MOTALA KOMMUN MÅSTE SPARA PENGAR. DÅ VÄLJER MAN ATT BLAND ANNAT SÄNKA VÄRMEN PÅ KOMMUNENS ÄLDREBOENDEN. JAG FRYSER VID BLOTTA TANKEN.FAST JAG BORDE BLI ILSKET RÖD.
HUR TÄNKER MAN DÅ ? SKALL MAN FRYSA NER DOM ÄLDRE SÅ SPAR MAN PENGAR ELLER BARA FÅ DEM ATT VANTRIVAS OCH KÄNNA SIG BORTGLÖMDA AV ALLA.
KANSKE VORE BÄTTRE ATT FRYSA NER POLITISKA BESLUTSFATTARE SOM INFÖR KRITIKEN MOT SÄNKNINGEN SÄGER ATT DE GAMLA KAN HA FILTAR. KANSKE MAN SKULLE TÄNKA EFTER LITE MER INNAN MAN BESLUTAR SAKER OCH TING. KOMMUNENS STYRANDE KANSKE BEWHÖVER TREDUBBLA FILTAR FÖR ATT VETA VAD VÄRME BETYDER I VARDAGSLIVET. FY VILKEN TANKLÖSHET OCH ATT ÖVERHUVUDTAGETKOMMA MED ETT SÅNT FÖRSLAG.
PAPPERSKORGEN FÖR FÖRSLAGET. TUTTAR MAN PÅ DET DÄR SÅ RYKER DET ALL VÄRLDENS VÄG. HUR ILSK MÅSTE MA N BLI ?
JAG MÅSTE BARA REAGERA !

SÄNKT SKATT FÖR PENSIONÄRERNA ?

Jag vill börja med att påstå att jag är besviken och sorgsen Jag läser bland alla debattartiklar om klimat, gängvåld, straffrabatter etc och så kommer då den sänkta skatten för oss gamlingar. Först hajar man till och tänker äntligen, men så känns det bara så där, se bilden.

Den sänkning som utlovas gäller dem som har 17.000 i pension. Hoppsan – vi som har lägre pension vi fick vår sänkning i förra omgången. Den sänkningen ser ut som ”korvörena” i bilden. Det kunde kanske räcka till en eller en och en halv dagens rätt på närmsta matställe.
Det är ju bara inte klokt och dessutom gå ut och berömma sig själv för det man nu uppfyllt
Jag får väl ta till en liten klyscha nu, hur funkar detta för oss som lever i ”verklighetens vardagsrum”. Vi som efter livslång tjänst inte har kunnat spara en krona i det låglöneyrke som jag haft och min fru som tidigt fick gå i pension för hälsans skull. Vår verklighet är ganska bister ibland. Det kan kännas som att vi med våra livsförhållanden inte räknas eller inte finns. Vi är knappast ensamma i den här situationen.

Men det är ju klart – om vi slutar flyga, skaffar en elbil, krymper ner vår konsumtion av kött, slutar använda plastpåsar – listan kan göras lång. Sverige ska ju vara främst i världen på alla områden och vara samvetet i mänsklighetens historia. Förhoppningsvis nån gång i framtiden också bäst på att ta hand om dom fattigpensionärer som faktiskt existerar så länge dom orkar. Vi är väl som väl är ett släkte på utdöende.
Så nu har jag skrivit av mig en del jag hoppas att det lättar lite på trycket så vi kan leva vidare med sparlågan tänd ett tag till
.
PS. Jag vet att garantipensionen höjs !

Hur gör man egentligen !

Jag läste en krönika av Lars Åberg, den hade rubriken: Hur gör man när ingen längre vet hur man gör? Så berättade han om en treårig flicka som stod och tittade i hans bokhylla och frågade honom hur man gör med alla LPskivor som stod i hyllan och varför dom stod där. Vet inte om de utvecklade ett resonemang om att det fanns musik på skivorna- hur den kom dit och hur man kunde lyssna på den nu. Verkade spännande.
Är själv i en liknande sits just, hittar både gamla tiders tekniska underverk och undrar vad som är värt att spara och vad man bara kan slänga. Ett klurigt exempel får du här.

En liten behändig bandspelare med mycket liten kassett. Jag vet att jag spelade in min gamla Farmors röst när hon var på De Gamlas Hem i Jakobstad. Har fått fram ett datum men vågar knappt spela vidare, jag minns ju hur banden kunde trassla till sig och allt gick sönder.
Och så fortsätter vår inventering. Kassettband i mängd både köpta och egeninspelade med mycket familjehistoria. Pappas intervjuer för redaktionen i Jakobstad, mina egna morgontimmar i lokalradion massor med gånger, familjehögtider med sång och Grattis, VHS band med samma typ av innehåll och spelare för det är ju bara omoderna. Allt finns ju numera i telefonen. Vad gör man när man inte längre vet hur man gör ? Faktum är ju att allt inte finns på nätet åtminstone inte ännu när det gäller det privata livet. Okay jag har diabilder med projektor och en del smalfilm från somrar med barn och släkt. Ska spara så mycket jag kan och översätta till modernare teknik där det går. Men teknikutvecklingen går ju så fort att man knappt hinner med.
Kommer du ihåg grammofoner och skivor med 78 varv , 45 varv och 33 varv.
Den här stod längst ner i mi garderob . Vevas i gång, hastigheten kunde regleras med en liten spak, volymen kunde inte höjas bara sänkas med att stoppa in en handduk i lådan under skivtallriken och så var man ju tvungen att byta stift eter ett antal spelningar.

Jag tror faktiskt att det här inte bara handlar om teknik och prylar. det handlar om oss också. Hur gör man när livet inte funkar som det ska? När man mår dåligt långt in i själen och inte vet hur man ska orka. Ofta byter man bara skiva.

När det man egentligen behöver är en rejäl paus för stillhet och eftertanke. En stund av bön till vår skapare som vet hur allt ska fungera, som kan befria oss från det gamla, reparera vårt nu och ge oss hopp för det som ska komma.
Det handlar inte om varvtal och decibel – det handlar om närvaro både för dig och för Honom som vet och ser hur du har det. Han nöjer sig inte med reparationer -HAN GÖR ALLTING NYTT!

Skyddat boende !

Var ute i vår trädgård och plockade björnbär i dag och fick då lösningen på ett mysterium jag funderat på ett tag. Det har varit så konstigt att så fort jag har satt mig vid datorn den senaste månaden så har jag hört fågelkvitter i mina hörapparater och jag har grunnat: är det fel på mina öron, fel på hörapparaterna eller nåt med datorn men inte fått nån lösning. Visst har vi ett par fågelbon på taket men dom hör man bara på andra sidan huset.
För nåra dar sen var det en märklig rusning i vårt fågelbad. Det var som en hel kull med små fåglar hade plötsligt hittat dit. Och nu har det varit tyst när jag satt mig vid datorn.
I dag när jag plockade björnbär långt in vid väggen hittade jag ett tomt fågelbo närmast intill väggen. Sinnrikt inflätat av gräs satt i björnbärsrankorna och den ställning vi har på väggen för att hålla bären uppe. Ett mästerverk av flätning som en djup skål med plats för ägg och ungar. Det var skyddat boende i allra högsta grad.
så hår såg det ut bland kvistar och grenar.

Tar det en gång till för säkerhets skull.

Tänk vad dom kan dom små bevingade vännerna. Här har det ruvat och matats och kvittrats utan att nån av oss märkt det på riktigt. Inte ens katterna som stryker förbi har kommit åt dem. Nu är det klart och boet är tomt. Utfluget helt enkelt. Skapelsens under.
Ibland kanske vi också skulle behöva ett skyddat boende ett tag, som världen ser ut. Allt av våld och sprängningar och skjutningar som verkar komma närmare och närmare. Det är ju inte möjligt rent praktiskt i vår tillvaro, det finns inga såna ställen att vara på.
Men det finns en trygghet – trots allt- en Gud som lovat omsluta oss på alla sidor, ja till och med hålla oss i sin hand i vila och frid. Läs gärna psalm 139 i Psaltaren. Bibelord som skyddar och bär – GENOM ALLT !

Extra mycket funderingar -för oss !

En bild på bara några av våra böcker. Våra hyllor innehåller nog ett par tusen böcker om jag räknar per hyllmeter. Ett långt liv och kärlek till att läsa har blivit den samlingen. Nu läser ju folk inte böcker på samma sätt längre. De man har i ”paddan” tar ju inga hyllmetrar dom finns ju bara på skärmen när man vill ha dem och då dröser dom ner från rymden. Enkelt eller hur ? Men nu har vi bokproblem. Vi ska krympa ner oss när det gäller och inte bara med böcker utan hela vårt hem.
Det är dags att flytta. Vi har haft underbara år i Gullbranna med den bostad vi haft. Med lugn och ro – bortsett från motorvägen strax intill. Men vi känner att vi nog inte klarar av en sommar till med trädgård och gräsmattor hur vackert och underbart det än är – så nu är det dags att byta till lägenhet och bara ha den att bry sig om.
En del möbler och annat får vi också göra oss av med. Det kan kännas lite vemodigt, men samtidigt rätt skönt. Det är ju inte heller så dumt att själv få ge bort saker och ting medan man lever.

Flytten blir inte så lång bara till Laholm och ett ”seniorboende” som vanlig hyresrätt. En lägenhet i markplan med en liten uteplats. Nu har vi tre månader på oss att sortera och slänga och planera för vad som ska vara med i den nya bostaden.

Laholm är ju en liten idyllisk stad vid sidan om Lagan. Du kommer kanske ihåg ramsan laga -ni- äta – vi. Lagan, Nissan, Ätran och Viskan, Hallands fyra älvar.
Så här kan det se ut i Laholm med Lagan.

Inte så illa när man tar sig igenom stan. Vår son Anders bor ju i Laholm och den lilla församlingen i Missionshuset finns ju också där.
Nu år det tre månader med sortering och planering som gäller, 1 december är infyttningsdatum.