En gammal goding !

Efter en vecka med minimal tid för att skriva på bloggen får det bli en gammal goding denna gång. Livet är fullt av upplevelser både bra och mindre bra Efter det jag skrev om 160-årsdagen i förra inlägget så kan den här lilla gubben kännas aktuell igen. Dagar när man blir trött lite mer än vanligt i min ålder så kan man fundera på det där som står på många livsmedelsförpackningar (långt ord) – Bäst före… eller sista förbrukningsdag som tecknaren till bilden beskriver.

Kanske du också känner igen dig – vissa dagar. Kan också ha en bidragande orsak i en bokstavskod som jag läste nånstans för ett tag sen. GPS vet väl alla vid det här laget vad det betyder och kanske har hört den vänliga rösten säga Du har kört fel gör en U-sväng. Men den kod jag läste om med en viss nyfikenhet var GTS och jag kollade upp krönikörens text som berättade att man kunde komma in i GTS åldern – inga årtal fanns med, men det verkade vara i lite högre ålder det händer. Koden betyder Glömmer – Tappar – Spiller.

Det känns rätt bra att ha en förklaring till det som händer dagligen i livet.
Den gamla bibelspråkstavlans text är inte så dum. GÅRDAGEN ÄR FÖRBI -MORGONDAGEN HAR DU INTE SETT – I DAG HJÄLPER HERREN !

Annons

Årets två åttiåringar !

Det blev visst blommor, god mat, släkt och vänner som en absolut ÖVERRASKNING.

Blomsterprakt blev det verkligen. Vi hämtades till som vi trodde ett restaurangbesök med sonen Anders och sonhustrun Kristina och barnbarnet Clara. Kördes iväg till restaurangen på Rejmes bilfirma på skärtorsdagen. Stiger in och så börjar det sjunga Ja må dom leva…och där stod dom, släkt och vänner för att gratulera oss på 160-årsdagen. Totalt överraskade stod vi där med tårar på kinden när vi förstod vad sonen hittat på.
Där fanns barn och barnbarn och barnbarnsbarnet, syskon från Sigtunatrakten, syskonbarn från Finland, syskon och syskonbarn från Alingsås. familjen från Malmö, barnbarn från Göteborg, vänner från Laholm och Gullbranna – jag kan inte räkna dem alla.
Vilken glädje att få möta dem alla .Sitta ner och äta lyxigt god mat. Se bilder från vårt liv passera på bildskärm. få lyssna till sång och musik och alla goa och varma tal och presenter av alla slag.

Allt detta bara händer till glädje för oss. Detta före våra födelsedagar – Ingrid fyller i maj och jag i november men nu är vi firade på en dag som passade så många.
Det här sättet att fira oss startade på vår 120-årsdag. Men vi kunde inte ana att det skulle bli så här fantastiskt för oss ”gamlingar” seniorer i släkten Helt underbart. Nu är vi fyra generationer- 80 åringarna äldst och lilla Emilia bara fem månader.

Vår tacksamhet för denna dag går inte att mäta i ord. Nu minns vi, bläddrar i album vi fått. Njuter av bror Kims släktbitar och gåvor, Ser blommorna både inne och ute. Minns bildskärmen där en del av er som inte kunde vara med skickade hälsningar av olika slag Tack allesammans och en extra kram till Anders som pusslat ihop hela festen som fortsatte i Missionshuset i Laholm.

Tack till Gud som gav oss nåden att få leva tillsammans som makar och med släkt och vänner omkring oss.

Påsk blogg !

Att förklara allt påsken betyder är inte möjligt. Bibeln berättar om påskmåltiden i Övre salen med Jesus och lärjungarna – bröd och vin – som sedan ger oss vår nattvard. Hosianna och Jesu intåg i Jerusalem med massor av människor i både följe och möte hade skett. Så kommer Getsemane med bön och sedan tillfångatagande. Förhandlingar med Stora rådet och Pilatus dom som ledde till misshandel. korsfästelse och död. Sedan begravning i en lånad grav och så LIVETS SÖNDAG med uppståndelse från de döda! Sammanfattningen på det hela hittar du i den trosbekännelse som används i våra kyrkor i dag. Påsken är den största högtiden i våra kyrkor nu.

Jag tänker inte ge mig på nån form av predikan om detta men jag lägger ut nåra bilder som du kan titta på en stund och fundera på. Bilder som man tänkte sig måltiden i den övre salen finns det massor av. Här får du den i skulptural form.

‘

Så lägger jag till den Kristusbild som jag själv gjorde när jag var i en djup depression i början av mitt pastorsliv.

</as

Så korset på en tavla som kommer från Fransiskus klostret i Assisi.

och sist en bild som inte alls har med påsken att göra. En bild som jag målade för länge sen, med ö och hav men framför allt berättar om horisont och himmel. Det är det som påsken ger. En ny himmel och ett nytt liv för dig och mig. Det var det som Jesus gav oss med sitt liv och sin kärlek till oss.

Bibelordet du gärna får ta reda på är Johannes evangelium kapitel 3 vers 16. Önskar dig en välsignad och skön påskhelg.

Att ringa NÖDSAMTAL !

Det händer att det blir kris som man bara inte kan hantera, sjukdom, olycksfall eller vad det nu kan vara ! Man måste söka hjälp nånstans och då får man ta till telefonen och slå det där korta numret som handlar om just nödfall. Man ser inte den som sitter där men man vet att det finns nån som svarar och kan lotsa vidare ill räddningstjänster av olika slag, ambulans, brandbil, polis eller vad det nu kan vara som behövs och det kommer en hjälpande hand om ett tag.

Tyvärr rings det en hel massa med onödiga samtal och rena ”busringningar” ibland som kan innebära och handla om livet för en annan människa.

Det är tryggt och skönt att larmnumret finns och att det är bemannat med människor bakom. Vad jag vet så tutar det aldrig upptaget på det numret. Ingen säger heller Tyvärr kan vi inte svara just nu, men tala in ett meddelande efter pipet så ringer vi upp dig så snart vi kan. Då skulle det ju inte längre vara ett nödnummer.

Vi har använt nödnumret flera gånger den senaste tiden och mött oerhört vänliga människor i luren och sedan i ambulanser

Jag skriver dom här enkla raderna med en tacksamhetens tanke till de människor som hanterat våra nödsituationer och tagit hand om oss på bästa sätt. Stort tack och varma kramar till er alla.

Sen har vi ju ett nödnummer till och det är dom knäppta händerna och bönerna till himlens räddningstjänst som ger oss den trygghet vi behöver när livet krisar. Vi ser inte den vi ber till heller men vi vet att Han finns där och har allt i sin hand och ger oss den hjälp vi behöver – kanske inte som vi hade tänkt men den kommer i rätt tid för oss.

Skillnaden mellan förr och nu !

Jättestort ämne, men jag ska strax förklara mig. För nån månad sen blev vi en sån där familj med fyra generationer när det lilla barnbarnsbarnet Emilia föddes i Lund men bor i Malmö Ingrid och jag är alltså nu gamlingarna i släkten. Vår son Anders är morfar och barnbarnet Johanna är mamma. Helt fantastiskt och bara att njuta av.

För ett tag sen kom sonen hem och ville kolla bilder på sig själv som nyfödd och bebis. Han plåtade nåra sidor i ett av vår 32 fotoalbum. Han ville bara kolla om det fanns nåra likheter mellan morfar och barnbarnet. Det där med närhet är ju viktigt.

Då kom jag på att jag skulle kolla hur det var med bilder på mig som bebis. Fram med det gamla källmaterialet, så fram med gulnade blad och svartvita bilder. Jag letade och letade och hittade – hör och häpna – 4 bilder på mig som liten. Ändå jobbade pappa som chef på Nyblins fotografiska magasin i Vasa vid den tiden, men egna bilder var det ont om. Här får du en av dom tidiga bilderna. Mamma var 20 år när jag föddes

Nu får vi bilder på barnbarnsbarnet och gläds åt detta. Det blir som vitamininjektioner för oss varje gång.

Det här är ju en av dom stora skillnaderna -förr och nu. Om vi låter det här med familjebilder och släkt vara en stund – så kan jag inte låta bli att fundera på vilken värld vi egentligen lever i. Den på skärmen eller den vi har och känner och ser IRL. Kan man sätta sig på en bänk ute eller i ett väntrum utan att dra fram telefonen? Kan man börja äta på en restaurang eller ett konditori utan att ha fotat det man har på bordet först?

Kan man promenera i hallarna i varuhuset utan den framåtböjda nacken och den fasta blicken på displayen ? Man kan ju inte ens låta bli att fota olyckor och krockar i stället för att antingen gå åt sidan och släppa fram blåljusen eller försöka hjälpa till. Vart tar hela vårt sociala umgänge vägen när det första man gör när man äntligen träffas – lägger fram telefonen.

Visst behöver vi varandra i närhet och gemenskap, inte med att sitta i varsin soffhörna och SMS:a eller spela spel Personligen tycker jag nog att det har gått för långt.

Någon klok människa sa: Så länge telefonen hade sladd och kontakt i väggen var man fri. När telefonen inte har sladd så sitter jag fast i den.

Jag låter en annan av bilderna på mig och mamma avsluta mitt inlägg i dag.