Känner du igen den här då är du i en aktningsvärd ålder – nästan museal !
Telefon med nummerskiva — det var väl ganska länge sen och dessutom med sladd till jacket i väggen. som innebar ganska stor begränsning för pratandet. Själv kommer jag faktiskt ihåg telefon med vev och beställning av samtal via telefonist. Det var dessutom billigare att ringa vissa tider på dygnet. Min barndoms televäxel satt det tanter med en skärm full med uttag och så hade dom proppar och sladdar som de bytte från det ena stället till ett annat beroende på vart samtalet skulle. Allt som pratades hörde tanterna så dom blev lite skvallercentral modell Hänt i veckan i byn.
Varför nu detta skrivande om telefonen ?Jo helt enkelt därför att jag såg en mening i ett klipp på Facebook som lydde så här. När telefonen satt fast med en sladd i väggen var människan fri…. Nu tänk själv.. Nu är man aldrig fri när telefonen är sladdlös och finns med överallt. Detta sagt i de vandrande telefonernas land. Man får inte hålla mobilen i handen när man kör bil – det är väl ett klokt beslut Men att gå runt i affärer och på gator och torg med skärmen i handen – huvudet framåtböjt – och uppmärksamheten, var finns den. Man får inte missa nånting det är poängen. Man pratar ogenerat om de mest privata saker till publik men får inga applåder. Bunden till en fri och sladdlös telefon.
Det kanske inte var bättre förr, men det privata var iaf privat och i övrigt fick man radionyheterna och sedan TV nytt på bestämda tider och så var det ju de lokala skvallertorgen som man kunde lyssna in sig på.
Nog kan det vara värt att fundera ett tag på detta. Sladd eller sladdlös – fri eller bunden. Jag tycker nog att det borde finnas en ”lagom nivå” på uppkopplingen via rymden. Jag tror det var kåsören Cello som sa en kall och kylig dag. Nu fryser allt fast i luften och när våren kommer så småpratar det i varenda buske.
Hasses Blogg 