Efter en ganska lång period med vakanstjänst som pastor sitter jag nu en lördag utan den där känslan – med darrande nerver – vad skall jag nu säga i morron i kyrkan. Det är en lite märklig känsla att jag kan gå till en kyrka utan att behöva sitta på första bänk och känna ansvar för det som skall hända i denna gudstjänst. Men okay jag var tillsammans med min Ingrid i vår första tjänst i Borgå metodistkyrka 1962. Det känns som om det var väldigt länge sen och det är det ju. Gick i pension för 14 år sen och har haft deltidsjobb och vakansjobb och rest ganska mycket och predikat i olika kyrkor och samfund.
Nu är det pension på riktigt. Har två predikotillfällen inbokade denna höst. Lite märkligt är det att försöka slappna av och släppa taget. Som pastor blir man ju aldrig pensionär det vet jag. Men nu får det bli långt mellan gångerna i predikstolen. Kanske det blir en och annan minipredikan här på bloggen ibland – får väl se hur det går.
Känner att det är ganska skönt att ha rätt att vara trött och det är en vila bara i det.
Trött förresten – jag har inte bloggat på en vecka nu och det beror delvis på att valet har tagit upp så mycket uppmärksamhet. Men nu är jag riktigt trött på att läsa om alla tänkbara regeringsbildningar med märkta klossar eller legobitar. Alla självutnämnda experter och deras alternativ. Kompasser där du kan lägga ihop din egen regering som du tror att det kan eller borde bli. Man hinner ju knappt andas om man ser nyheterna på nätet eller i ridningar och löpsedlar, program av alla de slag. Alla verkar ha låsta positioner på sina håll – blocköverskridande om jag får bestämma, mandatfördelningar och ……… puh vad trött jag blir. Tänker ta en paus tills dom som är valda med talmannen i spetsen får komma med förslag till lösningar. Det är nog enda sättet att överleva just nu. Fyra chanser kan det bli och lyckas ingen av dem blir det nyval – vad var det hon sa Astrid . Hujedamig är nog en bra beskrivning.
Nu hoppas jag att du har en fin höst och önskar dig sköna och välsignade dagar!
Så kommer jag att leva vidare med nya blogginlägg åtminstone en gång i veckan med nya teman efter vad som händer i min tillvaro och mina tankar.