Läsning – inte för alla !!!!

Jag blir så  sorgligt besviken ibland, så jag måste skriva av mig en del för att ha gott samvete. Det kanske inte alls berör dig, men det stör mig trots alla friheter  vi har i vårt land.

Den här  gången handlar det om allt man kan läsa i kommentarsfälten på sociala medier och allt det man tillåter sig  att skriva under anonymitetens fina täckmantel.

Det kan sammanfattas i tre enkla ord  eller  HHH som betyder Hat,  Hot  och Hån. Jag tror att det är en relevant beskrivning av temat  och nivån  på nätets  kommentarer. Jag tror knappast att man skulle  säga  de ord som där  skrivs  till någon man känner eller med  klara ord så där  direkt i ansiktet. Men på nätet går  det bra.  Har du en annan åsikt än den som skriver kan man helt klart kalla den som skrev det man inte gillade, för Idiot, Galenpanna  eller  nåt ännu tydligare- det hål man har mellan skinkorna.  Är det en kvinna som har skrivit nåt för läsaren opassande så kan man hota med döden, våldtäkt eller  allt som  passar in under begreppet hora.  Smaklösheten är  enorm och man kan vräka ur sig precis vad som helst när  ingen vet vem man är

I politiska frågor  blir det ibland  ännu värre.. Man talar inte det allra minstas om själva politiken  utan går till direkta personangrepp på den som är ledare i det parti man vill angripa. Ännu mindre vågar man tala om det man själv vill se  och företräda – det räcker med att man får  håna  och hata.

I sophanteringen hemma  hos oss  finns  det te alternativ, ja fyra om man vill. Vanliga sopor i påse i tunnan, grön påse för  matavfall, kartonger plast  och glas  och tidningar till återvinningen och grovsopor med släpkärra till de större återvinningsplatserna. Ganska enkelt program  och inte  så svårt att följa. Men på nätet känns  det  ibland som att vi slänger både grovsopor och  ”tuggade matrester” i ansiktet på den som har en annan åsikt än den vi själva  har.

Okay  det kallas yttrandefrihet och demokratisk rättighet och en massa andra fina  ord men jag tycker nog att det mest andas egoism  och elände. Jag är  så pass till  åren att vi fick lära oss nåt som kallas hyfs och respekt, men  det är ju knappast nåra stora ord  i dag  om man ens förstår vad de innebär.

Det är så enkelt att bara vräka ur sig det man just då känner  att man måste göra  och då blir det väldigt ofta  HHH. Jag trivs  inte med spyor och vet att det är jobbigt att torka upp dem om man ens orkar. Det är lättare att hålla tyst och dra sig åt sidan och säga att man får  stå ut med allt detta- tiden är  sån eller heter  det tidsandan. Jag vägrar tro det. Jag vill andas frisk luft och ha en atmosfär där  vi  kan tycka olika utan att förfalla i språk  och tonart.

Kanske jag mår lite  bättre nu när jag fått  tycka  dom här raderna. Jag tänker inte klassa dig som inte tycker som jag med nåra  fula ord eller namn. Bara hoppas att vi kan mötas ansikte mot ansikte  och samtala på riktigt – inte klassa ner varandra  utan bete oss som vettiga  människor.

Annonser

Tid att sitta vid datorn ?

Inte har man tid att sitta  och titta på en skärm  när solen lyser och värmer och man ser fram emot att det igen en gång kommer att se ut så här och det ganska snart. Det är fantastiskt detta med vår  och sol och värme. Naturen vaknar till liv igen och det kommer snabbt med grönska  och  blad och blommor Bilden här ovan är  från Lagan i Laholm och jag tog den för ett par år sen på en liten promenad längs med  Lagans  strand.

Ser just nu att den första laxen för i år är fångad just där ( över 9 kilo och 97 cm lång) Här  brukar fiskegubbarna stå med sina spön och kasta  och veva in,  ibland så många  att man tror att revarna skall trassla ihop sig i kastet.

Tänk att det som såg så torrt och risigt ut helt plötsligt visar sig innehålla  liv och grönska, knopparna sväller  så man nästan ser  det  framför  sig och skillnaden från den ena dagen till den andra blir väldigt tydlig.

Jag är  ingen vintermänniska och ännu mindre  denna vinter som mest har regnat bort. Ja  dom senaste veckorna har det varit ett antal ”vintrar” när  det gäller snö, men det har inte gjort vintern bättre. Men nu är det vår och sol. Fullt möjligt att våren blir kort eller bara rinner förbi och så är det helt plötsligt sommar.

På nåt sätt känns  det som att jag också tinar upp och känner att det finns möjligheter i den ”banala”  vardagen. Det finns en oemotståndlig växtkraft i dagarna just nu. Hoppas på och ser fram emot den livsbild där stenarna eller ”problemen” om du så vill sköljs över av evighetens starka  vågsvall, så starkt att det slipar bort knölar och ojämnheter som jag kanske oroar mig för blir enklare  att möta. Evighetens ”vågsvall” är starkare än alla problemstenar som jag ser framför  mig. Jag får snart se bilden  här  under igen vid  vår närmaste  strand  i  Laxvik bara ett par kilometer bort.

Njut av solen och värmen. Se sommaren framför  dig. Den finns  där och du kan tro på en annorlunda  värld  – trots allt !

Det handlar inte bara om naturens ordning.  Det finns en Gud  och en himmel. En Gud  som i Jesus har sett  och vandrat genom våra  ”mänskliga årstider” och känner oss och vill oss bara gott !

” DÖSNACK ” säger vi ibland !

Dösnack är  väl sånt där prat som inte innehåller så mycket vettigt, men det håller igång pratkvarnen en stund i alla fall. Vädret, ett TV program man sett, lite skvaller och så – och då visar man ju att man har social kompetens och kan umgås med  vem som helst. Blev tvungen att fundera  på när jag senast var med i ett dösnack och det var nog inte så länge  sen.  Fördelen med dösnacket är  att det trots titeln är ganska  oförargligt och ganska snart bortblåst.   Men det kan ju också vara inledning till ett samtal med mer kvalitet – kanske  viktigt också. Hoppas  det.

Den senaste veckan har det varit en hel del offentligt   dösnack. Men lite för mycket bakom stängda  dörrar och maktpositioner.

Ta  det här med Svenska Akademien på dess kryptiska  och märkliga  nivå: De aderton blir inom en vecka en elva. Snacket går  och flera hoppar av. Nya  samlingar i Börshuset och  fler tvingas  bort och nu sitter de på bara elva stolar som verkar ganska vingliga och utan ryggstöd. Vi vanliga  dödliga får inget veta  om dessa hemliga  och ganska  mäktiga ledamöter. Men det är väl klart att Gustav den III inte hade nån konsekvensutredning när han drog igång det sällskap  som skulle  stå  för  snille  och smak. Nån klarhet i alla turer av dösnack lär  vi väl aldrig få och hur man skall gå vidare är det väl bara en och annan äldre herre  som vet. Nog om detta.

Betydligt allvarligare och verkligen DÖD-snack kan man hitta på Twitter och andra sociala  eller asociala medier på politisk högrisknivå. Det känns  nästan som  att när man slår på nyheterna  på morronen gör man det med den underförstådda frågan – står världen kvar ? Missiler över Damskaus  och  Homs. Attack på grund av kemisk attack i Syrien med 70 döda och femhundra skadade. Alla säger sig ha bevis för vem som utfört attacken med kemvapen men ingen kan lägga  fram nåra bevis utan det blir just dösnack. Trump, May, Macron, Putin, Lavrov, alla är tvärsäkra men inget konkret. FN sammanträder på olika  nivåer men ingen får liv i dösnacket,  Det är ett svajigt världsscenario med tjocka ridåer  som ingen kan dra åt sidan.

Tyvärr tar dösnacket rätt mycket plats i hjärnkontoret för  många av oss  och vi undrar klassiskt vart är  världen på väg ?

Min bibel talar om trygghet trots allt. Det finns  någon som är  starkare än hela  det nämnda  gänget. Jesus  som har gått genom död till liv. Det finns bibelord  som ser ut som kvällstidningarnas löpsedlar i sit tal om den yttersta tiden och tecknen i världen för att den är  inne.  Det finns ett slutdatum när vi inte klarar av att hålla  alla makter i frid  och fred – men där  Gud  griper in. Tänker också på sången Det skall bli frid  på vår  jord  i tusen år en gång.

Man kan hitta bibelord om krig och fasor, hur människor som kommer att ge upp andan av förskräckelse vid havets  och vågornas dån Jesus berättar om detta  i slutet av Lukas evangelium, men  säger också  där  ” Var inte rädd, lyft upp era ansikten, räta på ryggen för då är er befrielse nära !”

Det finns för mycket dösnack – Jesus säger: Jag är  vägen, sanningen och livet ! Ta  det sista ordet till dig – talet  om liv trots allt.

BRÖLLOPSVECKOR HAR DET VARIT !

Så här såg det ut för oss året 1962, det är ganska länge  sen nu.

Då var  det  vårt  bröllop som firades på två håll, dels  i  Ingrids hemstad Åmål och så en efterfest i min hemstad Jakobstad.  Nu har vi firat  Smaragdbröllop förra året och det betyder att vi nu har varit gifta i 56 underbara år och fortfarande lever  vår  kärlek stark och  suverän. Det går inte att med ord beskriva hur skönt det är.

Men det är  inte vi och vårt bröllop  som präglat de två senaste veckorna. Det är  två andra fester som fyllt vår tillvaro med glädje. Du ser dem här.

Sonen Anders  gifte sig med sin Kristina i Eldsberga kyrka i en mycket personlig och annorlunda vigselceremoni och så en fest på Gullbrannagården – Anders arbetsplats  sedan många år.

Veckan efter var det  Ingrids bror  Gunnar som med sin Anna  firade Guldbröllop på Nolhaga slott i Alingsås, med släkt  och vänner i en härlig miljö   och med massor av minnen och förankringar i tiden som gått.

En liten glimt i bildform från sonens bröllop får  du här.

 

Visst är det fantastiskt detta  med att mötas  och förenas i kärlek i livet.  Våra senaste veckor har varit fyllda av detta både  i vår egen relation  och i det som de två andra högtiderna berättar om.

Kan bara inte låta bli att citera en av Bibelns vackra böcker  när  det gäller kärlek. Höga  visan eller som den egentligen borde heta SÅNGERNAS SÅNG.

Vintern är  förbi, regntiden är förliden och har gått sin kos. Blommorna skjuter upp ur marken. Våren är  här  och turturduvan låter höra sin röst.   Kärleken är  stark som döden, des glöd är  som eldens glöd. De största vatten  förmår ej utsläcka  kärleken. Strömmar kan inte dränka  den. Kärleken är störst.

Läs gärna hela texten i Höga visan – ni som är par  och förundras över kärlekens  vägar.

Bara ett par dar efter den senaste festen slår hibiskusen i vårt fönster ut i en fantastisk blomma, det blev son en symbol för  det vi upplevt  och upplever i våra liv just nu. En praktfull upplevelse i vårt vanliga  köksfönster.

 

Prognoser och verklighet !

Hur väl stämmer alla prognoser med den verklighet vi har att leva i ? En bra  fråga skulle nog säkert många svara. Sen hänger det ju på vad det handlar om och vilken verklighet man försöker beskriva.

Nu kommer jag att skriva  nåra rader om väder och vind och det är ju alltid en bra öppning för fortsatt samtal och inte alls onödigt prat. I går  den 3 mars såg det ut så här när jag drog upp gardinen och tittade ut.

Vilken underbar ”vårdag”! Snö igen för en vinterperiod av längre eller kortare slag. Jag har en känsla av att snön har varit helt felprogrammerad denna  vinter och felet bara fortsätter  och fortsätter. Erkänner gärna  attdet är rätt skönt att  inte ha behövt skotta snö  på hela  denna  vinter, det har räckt med kvasten. Men bara dagarna innan det  senaste snöfallet var krokusarna  och snödropparna  i full blom och man bara väntade på våren. För denna dag var det lovat tvåsiffriga  värmegrader  och sol och dagen börjar med ösregn och två grader varmt. Nåja  snön har smält bort och bilen som såg ut så här  i går är framme igen utan att jag behövt anstränga mig.

Nu kommer solen fram när  klockan är halvtvå och graderna har stigit till femton varma   utanför  fönstret i mitt arbetsrum. Krokusen blommar vidare. Det kanske hjälper att klaga lite grann.

Visst är vi rätt snabba  på att klaga och gnälla  på allt som vi tycker är fel. Språket för vår klagan är ganska långt borta  från verkligheten ibland. På sociala medier är  det extra tydligt när man tror att man kan uttrycka  sig anonymt. Samhällsfrågor  blir alltför  ofta personangrepp och man kan skriva ur  sig lite vad som helst.  Generaliseringarna kommer i störtfloder. Politiska resonemang är ibland skräckexempel på hur man inte skall bete sig. Dom andra kan man kalla precis vad som helst och trycka ner och håna  utan nån gräns.  Kanske borde man presentera vad man själv har att komma med i stället. Det finns ett par partier – ett stort  och ett litet som är extra utsatta, vad jag kan se. Valåret har hållit på länge redan.

Solen skiner över  både  onda  och goda- det regnar över både  rättfärdiga  och orättfärdiga enligt de   gamla  talesätten. Kloka  ord.

Jag kan tycka  och tänka vad jag vill om SMHI:s  och andra prognoser men jag behöver ju inte skriva  vad jag tycker även om jag kan vara besviken.. Ett vänligt ord kan göra under – precis som solen just nu på mitt fönster. Okey jag ser också att fönstret  behöver tvättas, men det får bli en annan dag.

Det finns hopp för en ny sommar  precis som det var i fjol !