Samla burkar och lådor !

Såg som  vanligt på Antikrundan i veckan. Någon kom med  ett stort plåtskrin med målat  mönster på. Funderade lite  på burksamlandet och då menar jag inte  det där  i papperskorgar efter pantade burkar utan förpackningar av olika  slag som de såg ut förr  innan plasten kom. Jag är  ingen burksamlare  men har råkat spara nåra lite  udda grejer.

Tobaksdosan har jag ingen relation till annat än att en del morbröder med familj jobbade på Strengbergs tobaksfabrik i Jakobstad – en av de större  i Europa  på sin tid., men den här asken är svensk.

Riddarna på Faberlådan är mera bekant. Den har följt mig länge, innehöll blyertspennor som jag var en flitig förbrukare av  och är fortfarande trots tangentbord.

Nästa bild kommer med ett par udda lådor.

Vet inte  vilket slag av marmeladbitar det fanns i den lådan från Norrköping. Har heller inte provat på de undergörande tabletterna – Hexynol sucretter. Standardiserad bakteriologisk styrka. För munhålans  slemhinnor. Högst tages 10 stycken om dagen. Astras tillverkning med alla licenser i ordning

Intressant information på förpackningarna  men innehållet vet jag inte så mycket om.

Kanske är  det så vi ser på varandra också. Kollar förpackningens form och färg. Trender i kläder, frisyr. skor  och väskor  eller portföljer, märke på smartphone och lurar och sen tycker vi att vi vet vad för slags människa vi mött.

Påminner mig historien om kyrkan som skulle  välkomna sin nya pastor. Man satt i mötet i kyrkan  och väntade men pastorn syntes inte till. Man såg att kyrkvärdarna hade bekymmer med att mota bort en trasigt klädd luffare  som absolut ville in i kyrkan. Han tog sig i alla fall förbi och kom upp på estraden och började där  ta av sig lumpen och det var den nya pastorn som gjort en något annorlunda entre. Så sa han Nu vet jag i vilken ände vi skall börja  jobba  i den här  kyrkan. Det blev ganska mycket tårar  och  bön i den gudstjänsten.

Förpackning och  innehåll stämmer inte alltid överens. Ibland motsvarar inte innehållet förpackningens ord. Ibland  bättre  och ibland  sämre. Kanske vi behöver ”glänta på locket” lite mer för att kunna mötas på rätt nivå.

Läckra förpackningar kan innehålla  en massa  skräp. Enkla och vanliga förpackningar kan   innehålla guld.

DET KAN FINNAS ALLA SORTER I DEN SAMLING MÄNNISKOR VI HAR OMKRING OSS –  MÖT VAR OCH EN MED VARSAMHET OCH OMSORG.

Annonser

Gamla prylar och släktingar !

Har haft lite  släktfunderingar under veckan och lite tankeutbyte om dom gamla i släkten, nånstans ända  till 1500-talet. Roligt faktiskt för oss  som är en del i det hela. Det står en gammal  skål hemma hos  oss. Ser den varje dag och påminns om att jag som liten fick i uppdrag att putsa den en gång om året – till jul. Nu är det nog ett tag sen den putsades men den står  där i alla fall.

Gammal och gammal- ja den är i alla fall 106 år och lite  till. Gravyren berättar att min farfars  far och mor fick den på sin guldbröllopsdag. Bruno Fabian och Hilma Karolina. Så här  såg dom ut. Tycker nog att det var ett riktigt tjusigt par eller  hur ? Visst är det vackert och roligt att det finns kvar.

Dom  platsar ju knappast i Antikrundan eller nåt annat fyndtorg men är ju en bit i kedjan av människor i vår historia.

Det kryllar inte av antikviteter hemma hos – ja nån gammal bok kanske kunde platsa  i den kategorin. En  227 år gammal  Religionshandbok tillägnad prinsessan  Sofia Albertina – högboren prinsessa   och samtidigt regerande abedissa i ett kloster. Inte  nån bok man läser  sida för sida  utan bara lite  vördnadsfullt bläddrar i  ibland. Den har ju ingen anknytning till släkten heller och det är  ju  i anknytningar till varandra som livet blir intressant och spännande.

Nu har vi de flesta av våra anknytningar  på skärmar. Ibland kan man undra om det verkligen är anknytningar eller bara lite i stället för. Jag fotar väldigt sällan vad jag äter eller dricker.  Inte heller vad jag har i kassen när  jag har handlat eller en massa andra som jag tror fullständigt ointressanta bitar i mitt liv. Det verkar  ibland som om infon  och bilderna på skärmar i vår vardag tycks visa – Se vad jag har och att jag har det ordnat, städat och propert och plats för  det senaste trenderna i mitt liv.  Det är mera sällan det dyker upp högar av disk, överfulla slaskpåsar, dammråttor  och skräp, eller annat verkligen vardagligt. Nu är jag lite kategorisk men jag tror att det ligger nån gnutta  sanning i detta. Undantag finns  givetvis och det finns mycket glädje och lycka också. Födelsedagar  och högtidsdagar som man annars kanske kunde glömt  bort. Möten och minnen som kan vara hur värdefulla  som helst. Tankar  och funderingar som delas från olika  källor. Då kan jag få en del info som jag redan har, men jag behöver ju inte reagera på allt.

Men jag har också märkt att en del av de allra djupaste tankarna kan dyka  upp sent på natten  i  meddelandelådan. Eller kommer i form av  frågor om nåt jag skrivit när  vi möts  vid brevlådan eller i mataffären och då har skärmen varit länken till fortsatt samtal.

Vi lever i nutid. Vi är  inte antikviteter eller fossiler. Livet är  här  och nu. Om vi inte  är släkt så kan vi i alla fall vara bekanta  och vänner och det är  en dyrbar gåva  i vår vardag. Vänskapsband som håller  när omgivningen kan verk trasig. Det är gott med en kram och skärmen kan tala om när vi behöver  kramen.

Det blev visst en paus mellan inläggen !

Upptäckte helt plötsligt att det var en vecka  sedan jag skrev ett blogginlägg. Men det har faktiskt handlat om tid som har varit ganska fulltecknad den senaste veckan. Tid  och det säger vi att den går så fort  så man knappt hinner med. Dessutom sägs det att den går fortare och fortare när man blir  äldre. Kan bara hålla  med.

Har läst en hel del under veckan   också och det gör att man mitt inne i den bok man har i famnen glömmer  både tid  och rum. Jag tycker nog att det är en liten familjebacill hos oss. Den här boken har varit aktuell för mig nu.

Lucado hör till mina favoriter och den här handlade faktiskt ganska mycket  om tid. Utgångspunkten är  Josua i Bibeln. Tre tidsepoker för  Israels folk – tiden  i Egypten -tiden i öknen  och tiden i  Kanans land.    Han använder mycket vardagliga och annorlunda bilder  för att beskriva dom olika perioderna. Framför allt  berättar han om att det kan vara så att din och min bästa tid  ännu inte har kommit men kan finnas strax bakom nästa krök  på livsvägen.

Någon sa :  Din bästa tid är nu ! Men det säger samtidigt att den enda tid  vi egentligen har är NU.

Kommer du ihåg den här  typen av tidur – analogt och med fjäder att dra upp.

Imponerande med flera  funktioner  i ett så gammalt ur.  Nu är  ju allt digitalt och mycket  mer invecklat och ändå enkelt. Jag ser  dom som tränar  och springer förbi vårt hus med den svarta dosan på armen. Avläser allt om dem just under träningspasset, från hastighet  och stegmängd till  puls  och kaloriförbrukning.  Viktiga  siffror  som bara dyker upp på den lilla  skärmen.

Märkligt nog så finns  det inga klockor eller räknare för ”invärtes” bruk. Vi får fortfarande lita på hur  vi känner oss  och hur  vi mår, om vi har sommartid  eller vintertid spelar ingen roll . Det är dagsläget som gäller. Arbetsmängden, stressnivån, friheten, tillbakablickarna (backspegeln) eller försöken att kika ini framtiden. Där har vi inga  mätare eller skärmar att ta till  annat än de krafter och den ork vi själva  kan prestera.

Tillbaka till boken jag läst. Israels  folk och  Josua som ÖB var inte mycket att  komma med till exempel inför  Jerikos stenmurar- omöjlig uppgift egentligen. Men han hade fått ett tilltal från Gud att han bara skulle ta och vandra runt murarna och stan med trumpetare och horn i sex dagar och på den sjunde skulle han gå in i stan – och murarna föll utan murbräckor, grävskopor, stridsvagnar eller  kanoner. Herren skall strida för  er och det skall gå vägen.

Kanske du har murar framför dig som verkar omöjliga. Du sliter med allt du har och det känns alldeles omöjligt. Din tid verkar inte vara NU  och du är  på väg att ge upp. Lägg ditt stressande tidur  åt  sidan,  koppla  bort skärmen där  du ser allting en lite stund. Lyft blicken och se att det finns någon ovanför  muren  som vill dig bara väl och kan ge dig  en  ny väg att gå på. Din tid kan vara nu, kanske den bästa tiden i ditt liv är precis framför  dig. Det finns en Gud som ser och som  vet  och som lyfter  och bär över eller igenom din mur – NU !

Mörkt är det så det räcker !!!

Den här söndagen 4 februari heter Kyndelsmässodagen i kyrkoåret. Ett av de där konstiga namnen på söndagar som man inte förstår utan måste få förklarat. Kyndel betyder bloss eller ljus och används knappast mer som ord. Man ställde fram alla de ljus som skulle användas under det kommande året och välsignade dem i kyrkan.
Ljusinvigning helt enkelt och jag tycker nog att det kan behövas just nu. Det är ju så mörkt omkring oss. Tog en bild från vårt fönster i går kväll och  den blev så här

 

Det skulle ju vara helmörkt om inte gatlyktor  och gårdsbelysningar fanns. Kör man ut på vägarna i vår omgivning så är det lika  mörkt. Åkrarna  och ängarna är  som svarta filtar, vägmarkeringarna blir hållhakar att styra efter och bilens ljus är det enda  som finns. Det är verkligen mörkt. För somliga av oss tar det på humöret också, man blir lite  ”tung” och deppig.  Andra klarar det bättre  och tänder ett ljus  och myser i soffan eller låter blåljuset  från smartphone ta över.

Samtidigt så vet jag ju att det behövs bara lite ljus  för att ändra på det hela. Jag tog en bild till, hemma i vardagsrummet med bara ett par små batteridrivna ljus som källor och såg att med bara det lilla ljuset så hittade jag konturerna i rummet, möbler, mattor  och dörrar och en framkomlig väg också i det som nyss var ett absolut mörker.

Precis  som i livet vi lever.  Det finns  alltid  någon liten ljuspunkt  som kan ta oss igenom det allra svartaste mörker. Det kan vara olika saker; en text eller en melodi, ett möte med en vän som förstår mig eller en hälsning av annat slag.  Nånting som hjälper oss att se ramarna och konturerna igen eller helt enkelt bara ljuset i tunneln.

Ibland kanske du eller jag får vara ”ljuset” som hjälper  en vän igenom  nåt mörker. Vet inte om du tänkt på det eller kanske upplevt det. Den där  gången när  du bara måste göra nåt som du inte hade tänkt dig just då. Det var  som en viskning från himlen- ett SMS från evighetens internet. Du följde viskningen och fick veta att det räddat dagen för  den människa det handlade om.

Var inte rädd för att följa  viskningarna. Det värsta som kan hända är att du tappar ansiktet men det går att plocka  upp  igen.

Kyndel var det tal om  – ett litet ljus  i mörkret för någon som behövde  det just nu. Lyssna noga  det kanske finns ett uppdrag för  dig – ta  det  och gå tvärs igenom nån annans mörker det kan ge hopp  och ljus.