Sitter och grunnar lite grann inför söndagen i kyrkan. Texterna för predikan handlar om våra olika gåvor och möjligheter. Nådens gåvor med exempel ifrån 1 Korintierbrevets 12 kapitel där en del av dem räknas upp. visdom, kunskap, profetisk gåva, och många fler. Mitt i mitt grunnande så ser jag den här gamla krukan – har inget samband med söndagen det bara glimmade till och blir nu nåra bloggrader.
Om jag inte kommer fel ihåg så fick mamma den här lilla krukan med underliggande ring (som man skulle ha på huvudet när man bar vattenkrukor) av en somalisk musiker som spelade på Stadshotellet i Jakobstad där mamma jobbade.. En fin liten pjäs och en tacksamhetens gåva till mamma.
Jag tog den i handen och hamnade i bibelorden i Jeremias kapitel 18 där han fick i uppdrag att gå till krukmakarens hus och se honom arbeta med leran. Där står ungefär så här: Om kärlet som krukmakaren höll på ett göra misslyckades i hans hand, så började han om igen och gjorde därav ett annat kärl så som han ville ha det gjort. Kloka ord för oss alla som kan misslyckas ibland eller bara känna oss misslyckade. Det finns en mening med våra liv och Han som skapat meningen Han ger aldrig upp, utan börjar om igen och skapar nytt också i det vi ser som misslyckande. Jag behöver inte göra nåra tillägg till det.
Men jag vet att du finns som behöver de här orden just nu för att du inte skall ge upp utan våga börja om igen. Jag bara vet att jag måste lägga ut detta enkla inlägg just nu och till dig.
Våga leva och var inte rädd – min bön följer dig för trygghet och vila.