Oftast när det berättas om någon som handlat på ett eller annat olämpligt sätt så innehåller beskrivningen en siffra om ålder. 23-åringen eller 55-åringen som anklagas för eller vad det nu kan vara – man har inte namnet eller kan inte utge det eftersom förundersökningens sekretess gäller – man får lite klass på det hela genom åldern.
Är en människa bara sina år kan man undra ibland. Jag gör lite tidningsklipp ibland och så ligger dom kortare eller längre tid i mitt fack för sånt jag vill återvända till. En del klipp blir kvar en kortare tid och andra lite längre. Rätt många har handlat om ålder och åldersdiskriminering av olika slag. Undrar ibland om det är fult eller kanske farligt att bli gammal. När är man gammal – det verkar som om man blir det tidigare och tidigare trots att vi blir friskare och lever längre. Bloggare kan vara 100 år gamla i dag.
Jag har ett klipp som ligger kvar sen juni månad. Det är en pastor – Ulf Sundkvist – krönikör i tidningen Dagen som skrev med rubriken Snart 55 – passé? Han berättar om en period i sitt liv när han inte visste om han skulle orka fortsätta som pastor eller byta jobb – helt och hållet. Skriver om sin brottning med problemet och just detta med att känna sig passé vid 55 års ålder. Det hela slutade med märkliga vägar till en god fortsättning i pastorsjobbet.
Jag känner så väl igen mig själv i krönikan eftersom också jag haft en period med samma kamp då inte åldersrelaterad utan mer av andra skäl. Jag kom också tillbaka på pastorsbanan och är kvar där – TROTS min ålder. Men jag hör dagligen och läser om och om igen om människor som passerat bäst-före-datum men inte sin sista förbrukningsdag.
Läser jag annonser om lediga platser i snart sagt vilken bransch som helst så söker man en 25 – 30 åring med kunskaper och livserfarenhet som en som varit med mycket längre. – helt enkelt en person som absolut inte kan finnas. I alla sammanhang skall det vara yngre och yngre personer som kan kliva ut ur – TV-rutan och synas och finnas. Det offentliga ansiktet skall vara ungdomligt och vackert eller stiligt och just TV-mässigt. Rynkig hud och silvergrått hår är passé.
Upplever ändå i mitt eget fall att det är just erfarenhet av livet och allt det fört med sig som räknas och är viktigt för de människor jag möter. Vet inte om det är så, men jag kanske bara är lyckligt lottad och att jag har fått förmånen att dela med mig av vad livet gett mig genom åren. En livskamrat som jag varit tillsammans med på smaragdbröllopsnivå, och delat det enkla och det svåra på ett fantastiskt sätt. Mött människor i hela mitt pastorsliv med glädje och bekymmer och fått dela livet och vardagen med många i kyrka och församlingsliv. Mött personer som letat efter en tro och ett liv och fått vara vägvisare i många fall genom själavård, bön och bibelord. Enskilda möten och gudstjänster, studie och samtalsgrupper, undervisning för unga och gamla, ja allt det där som ingår i en pastors tjänst. Har nu en deltidstjänst som vakanspastor och får vara med där på olika sätt. Har precis haft en tre dagars målarkurs där vi gjort ett 50 tal konstverk (13 personer har deltagit) Fortsätter och möter personer med dom stora livsfrågorna och får vara stöd och hjälp på många sätt. Kalendern rymmer ganska mycket viktiga saker och möten. Jag finns inte i dom stora konferenserna och mötena, jag är nog mera en ”landsortsprelle” med vardagliga ord och liknelser ur vår egen vardag. Jag tror inte att man går i pension i en pastors uppgifter. Jag vill inte vara ”passé” trots att jag fyller 78 i höst.
Livet är så stort och meningsfullt och Gud finns där mitt i vardagen även om han måste gå med oss också till Vårdcentralen och Apoteket ibland. Var bäst-före-datum finns är inte det viktiga det är NU som gäller – en liten bit i taget.
Hasses Blogg 