Väntar på våren och värmen !

Vart tog våren  vägen ? Det kan man undra när  vinden är  isande kall  och  solen bara gömmer sig  bakom alla moln. Sommar, sommar var är  du ? I väntans tider skickar jag ut ett par av mina  sommartavlor. Det får bli så den här  gången eftersom jag också väntar på en uppdatering på telefonfronten  till en modernare variant med en bättre kamera för att kunna  ta nya  bilder  och få med dem på bloggen.

Den första bilden  är  från mitt ursprungslandskap i Finland – Österbotten. Hällgrund var ett av våra utflyktsmål  under somrarna i Fäboda  och den stuga  som vi hade ett tag. Många år sen nu, men så här  såg ön i havsbandet  ut.

En skön plats  med en gammal fyr på andra sidan ön, som vägledde folk in i  farlederna till  Jakobstad  eller  Nykarleby  och Andra  sjön.

Den andra bilden är  från vårt  Halland och Varberg. Här handlar det inte om nån liten stuga utan om en fästning  som skulle  bjuda  motstånd och försvar – Varbergs  fästning med bastanta murar. En plats man nu kan besöka och känna sig som en  från den tiden med  lånade kläder en stund. Kanske också titta på den  berömda  Bockstensmannen  som hittades dödad  och  konstigt nog väl  bevarad.  Så här ser fästningen ut när  du närmar dig den över  vattnet.

Pampigt och för  den tiden respektingivande  för  tänkta erövrare.

Sommarbilder som man kan minnas  och ta till sig i väntan på den kommande sommarens nya upplevelser och bilder.

Tiden fram till dess är ganska väl fylld även för en pensionerad pastor  som jag. Känner mig förväntansfull inför  uppgifter  som ligger framför  när  jag bläddrar i almanackan. Predikotjänst  och bibelstudium i Gullbranna  där jag just nu jobbar i en vakanstjänst. Konferens , bibelstudium till midsommar, målardagar  och en gårdspastors vecka  på Gullbrannagården. Möten med  människor som  jag ännu inte vet så mycket om. Predikan  också i en annan närliggande kyrka. Man blir  tydligen inte  pensionerad från pastorsjobbet. Det finns  uppgifter att ta tag i  och det är fantastiskt att  man även vid min ålder ( Veteran eller  vad  det nu är…) räknas med och får vara med  och dela livet med  människor i alla  åldrar.

Men allt hänger på , som mina tavlor i dag berättar om, att det finns en himmel över allt  liv med bitar av evighet att förmedla. Det finns en trygghet inte  i en fästning, men i bönens  famn  och armar. Det finns  något  som bär  trots allt och igenom allt. Min älskade Ingrid  och jag jobbar ihop om allt detta. Jag får ta dom ”yttre” bitarna  i form av ord och  hon tar tag i dom ”inre”  och verksamma bitarna i form av bön. Det  kallas  visst team- det vi varit  och är  sedan slutet av femtitalet och det känns tryggt och starkt.

Stranden  alldeles  nära oss, med frälsarkransen på plats får avsluta dagens skriverier.

Skriv en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s