Överås igen en gång !

Överås har ju varit på tapeten ett tag. Sålt till Wallenstams fastigheter och överlåts  i december för framtida  öden. Metodistkyrkans flaggskepp och utbildningscentrum i många år. Gemensamt projekt  för  Nordens  länder med en brokig skara elever. Hör  själv till den skaran och gick ut som pastor  1962 efter två perioder på Överås, två år i varje, med ett avbrott på två år  för  jobb på Gotland  och militärtjänst i Finland. När man ser tillbaka på den tiden så rinner minnesbilderna förbi Studier  och tentor, församlingsjobb  och feriejobb, internatliv med allt vad det innebar. Har bl.a.  bott i tornrummet ett tag med en ingång bakom stora spegeldörren  utanför lilla salongen.

Lite  axplock bara ur det där med internat.  ”Svarta Damen” var ju en viktig figur. Hon kunde vara ute  och vandra på grusplanen eller  inne i korridorerna  och in på elevrummen. Men vid de senare  nämnda  så var hon  en av eleverna iförd  en lång svart kåpa för att skrämma  slag på nya elever. En och annan har nog hoppat upp i sängen med ett Fader vår… på läpparna.  Det talades om att det var en tjänarinna på Dicksons tid  som fått barn  och dödat barnet  och gömt det i källartunneln som gick från huset ut till stallet. ”Spökexperter” från veckopressen hade forskat och efter det blev det en  tegelvägg i gången ut från  pannrummet.

En hel del spökerier ordnade  vi själva. En av eleverna som satt på natten och tentamensläste  i biljardrummet drabbades av att orgeln  som stod  där helt plötsligt började spela med  full volym. Givetvis ett hyss där  vi monterat en högtalare  i orgeln och en skivspelare i ett annat rum och så fixade  musiken så till och med rektorn vaknade och kom och kollade.

Norges nationaldag firades med smällare och häxpipor i stora trapphuset med risk för dyrbara lampetter och allas  öron.

Men det för mig dyrbaraste minnet är  att där  träffades min Ingrid  och jag på riktigt. Överås kommer alltid att finnas i vårt medvetande som dyrbart. Vi elever var hembjudna till Thorvald Källstads hem  på kaffe  och samvaro. Helt plötsligt – utan att någon av oss vet vem som tog greppet, stod  vi där hand i hand  Ingrid  och jag. Sen dess har vi varit ett helt liv tillsammans och håller varandras händer fortfarande. Adressen där  vi var just vid detta tillfälle var Förtroligheten 5, där bodde Thorvald med familj just då. Men det var ju på grund av Överås  vi fanns  där.

Kan bara tacka tiden på Överås för detta  och mycket,  mycket mer. Vi har ju en del av vännerna med på Facebook  och en del möter vi på annat sätt. Avslutar denna lilla krönika med en bild från ett senare besök.

 

1 tanke på “Överås igen en gång !

  1. TACK Hasse! Frånsett allt jag hört berättas om när min pappa, Harry Svenson, gick där och det t.ex. plöjdes för potatis under kriget, har jag egna ”kärleksminnen” från Överås. Igår för 16 år sedan vigdes Jan och jag i kapellet. Lite speciellt eftersom vi lät det samtidigt bli en lektion för de elever som gick sin utbildning just vid det tillfället.

Skriv en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s