Den här vintern var tydligen på en fredag. Alldeles tillräckligt för mig. Nu är det lördag och jag sitter och förbereder min predikan i Gullbrannakyrkan i morron. KÄRLEKENS VÄG är rubriken denna söndag. Det finns många fina ord om kärlek, så det jag kan tillägga är nog som en droppe i havet eller en flinga i snön. Jag tänkte därför bara lägga ut nåra verser u 1 Korintierbrevets 13 kapitel. I en ny form med lite annorlunda ord än det som du kanske kommer ihåg Det finns en översättning som ser ut så här. Den är faktiskt riktigt spännande ibland.
Jag citerar. Läs en mening i taget och fundera på vad den innebär för dig.
Kärleken ger aldrig upp. Kärleken bryr sig mer om andra än om sig själv. Kärleken vill inte åt det den inte har. Kärleken spänner sig inte . Den gör sig inte märkvärdig. Den tränger sig inte på. Den tränger sig inte före. Den håller inte på att gå upp i limningen. Den håller inte räkning på andras fel. Den har inget till övers för orättvisan, men den firar när sanningen segrar, står upp i alla väder, litar på Gud i alla lägen, ser det ljusa i alla situationer, ger sig aldrig någonsin utan kämpar in i det sista.
Så långt citatet. Tål nog att tänka på ett tag eller två.
Och i den gamla översättningen slutar kapitlet så här: Så blir de då beståndande Tron, Hoppet och Kärleken, dessa tre,men störst av dem är Kärleken.
Önskar dig en skön och vilsam helg.
Hasses Blogg 