Om jag inte har alldeles fel så är det julklappstider. Ja – somliga ”kloka” människor har ju fixat detta för länge sen, men vi vanliga har bekymmer med det i dessa dagar och somliga av oss chansar och lämnar det hela till sista minuten eller hoppas på tomten och hans verkstad. Paketet ovan köptes för nån vecka sen, men en hel del återstår.
Viktiga saker handlar det om- åtminstone ibland. Såg en artikel för ett par dar sen där man hade kollat upp vad som var viktigast i jultraditionerna. Det var inte nån Sifounderökning precis, utan snarare ett tyckande. Jag blev lite nyfiken och bläddrade fram texten för att se om det var granen, maten, klapparna eller nåt annat. Jag blev lite förvånad för det visade sig vara det här.
Aladdin asken alltså. Kanske inte den jag har i bild utan den röda. Den har funnits i många år och när man har gjort ändringar i innehållet så har det nästan blivit folkstorm och man har varit tvungen att förklara varför och hur. Senast var det trilling – nöten som försvann och det var mer än svenska folket kunde stå ut med. Men den var väl utspelad på grund av personalfråga precis som russinen i varsin del av Lussekatterna. Tänk att en chokladbit kan engagera så mycket kraft och vilja att protestera. Nu är det som det är och hemma hos oss är det mörk choklad som gäller och då är asken här ovan bäst. Lite nostalgi från mitt hemland Finland och mina jular där är De gröna kulorna som vi hittade när vi var och handlade senast.
Ett par julklappstips av annat slag vill jag ge dig. Klappar där det inte syns så mycket paket under granen eller i tomtesäcken. Klappar som hamnar längre bort på kartan men blir till större glädje där än våra chokladkartonger och andra hårda paket här hemma.
Kolla annonserna – dom är bara ett par av utbudet där det behövs ”gåvor” av annat slag.
Open doors och Läkarmissionen är bara exempel på ”säckar” med klappar som gör verklig nytta. Det finns en mängd andra också och det dröser ner info och begäran om gåvor från många sådana organisationer så här före jul. Man vill gärna vara med och hjälpa till, men problemet är att det inte dröser ner en massa extra pengar till jul på konton eller i postlådan. Så vi får hålla oss till dem som regelbundet får stöd från oss.
Sen finns ju de mest synliga utanför våra gallerior och affärer. De där som det bråkas om med frågeställningen om de ska förbjudas att finnas till eller hur man skall ta tag i deras ”julfattigdom”. Låter som en omöjlig diskussion. Låter som om vi var livrädda för att låta det klirra i pappmuggarna utan bara går förbi och ser inte den som sitter där. Inte har vi tid att läsa skylten heller. En kartongbit med en darrigt textad förklaring. Konkret kan vi faktiskt fundera på hur man hjälper dem i deras hemländer. Men i det närmaste – nu till jul -kan vi kanske låta det prassla lite i muggarna. Jag tror att vi klara det och ger en tillfällig handräckning för någon.
Tänker på att vi i Sverige under många jular ställde ut grötfat till tomten och väntade på att han skulle tömma det, men såg honom aldrig.
Dela med dig lite av den jul du firar, inte till tomtar men till människor som inte ser nån annan lösning för sin tillvaro nu, än en pappmugg och en sovplats i en rishög till bil på en P-plats.
Jag har ingen bild på henne eller honom som sitter där, men jag har den på min näthinna och kan när som helst se personen framför mig. Han som är julens centrala person – Jesus – föddes i ett stall och flydde ganska snart till ett annat land. Om det varit i vår tid nu hade det kanske varit ett garage eller P-hus eller under ett tak för kundvagnar – vad vet jag. Ett vet jag – att han bryr sig om varje människa men är beroende av vad du och jag gör. Stanna till när du ser nöden och räck ut din hand med värme och kärlek.
Hasses Blogg 