Den här byggnaden hör till min barndoms bilder från min hemstad Jakobstad. Många år gick jag förbi den varje dag på väg till och från skolan. Nordens största tobaksfabrik, Strengbergs. där rätt många av stans befolkning jobbade, flera i släkten , rullade cigarrer och paketerade cigaretter och skötte maskinerna på fabriken. Klockan lyste lång väg åt fyra håll. Om jag inte minns alldeles fel så glömde man släcka den när de ryska bombplanen kom in över stan och jag och min farmor låg i en snödriva under larmet.
En annan byggnad som jag egentligen var ute efter att ta med i dag var den här.
Brandkårshuset med torn och teatersalong utöver det vanliga. Vid den här tiden på året var det dags för oss barn att öva för BARNFESTEN i stan. Teater med barn på scenen på de mest fantastiska sätt. Det fanns en syförening med ”tanter” en bra bit upp på den sociala skalan som hade som sin viktigaste uppgift att ordna årets fest i just brandkårshuset.. Alla barn fick blomsterkransar eller indianfjädrar och ”slickepinnar” av hemgjort godis. Och så blev det teater. Jag hade förmånen att få vara med ett antal år i ett varierat antal roller. Putte i blåbärsskogen. Kungen i Prinsessan på ärten och en massa däremellan. Logerna låg nere i källarplan och man klädde om och rusade upp och ner för trapporna mellan roll- och klädbyten. Agerade gjorde man av hjärtans lust och så läste man referatet i Jakobstads tidning dagen efter.
Det har faktiskt kommit ut en liten bok om denna syförening.
Två för mig okända barn pryder omslaget. Säkert från en senare tid än min. Jag fick kanske inte så mycket uppmärksamhet i referaten, kanske beroende på att det oftast var pappa P för portern som skrev dem. Då fick han väl inte skriva om sonen, utan det blev om andra i stället.
Här är han – kanske i skrivartagen på JT:s redaktion. Lite minnen och tankar på vad man gjorde i tiden före jul i barndomsåren. Det kan ju vara roligt med lite tillbakablick och lite historia ibland.
Jag återkommer nog lite till ämnet närmare jul med Tro, Hopp och Kärlek och lite mer om släkten. Har läst lite mer om farfar Axel Bruno , stationsinspektor och poet i Bennäs ett antal år, vår lilla hund Bonzo och nåt mer.
Kanske du har finlandssvenska rötter – eller har varit i Jakobstad ,då kan det ju finnas lite mer att kika på en senare gång.
Ta det nu lugnt i julens brådska. Vila ibland och minns eller bara njut av lite stillhet mitt i allt stök och förberedelser för jul.
Hasses Blogg 