Är du gammal nog att komma ihåg tiden när vi fortfarande fick brev. Det var alltså ett eller flera pappersark i ett kuvert, ofta handskrivet och med lite korrigeringar och understrykningar och kanske en och annan fläck i kanten av kaffe eller smör från mackan. Men hur dom än såg ut så var det roligt att få dem och läsa och svara, minnas ihop eller planera ihop. Nu är det mesta datoriserat och meddelandena på de olika sociala medierna är ganska korta, kanske nån bild och lite text. Eller bara ett gilla-tryck som svar på nåt kort man själv skrev.
Jag fick ett E-post meddelande härom dan. Det fanns en bifogad fil som jag fick öppna och det var ett ”brev” på fyra A4 sidor. Det var min bror som skrev om lite allt möjligt. Släkthistoria, gamla upplevelser vi har delat, funderingar om ditten och datten och lite resonemang om kyrka, religion och livsfrågor. Men det var helt suveränt att få det och läsa och minnas och fundera om och om igen. Jag ger dig en bild av brevet med min sidonumrering. men jag lägger ett flikblock över texten, det ger proportionerna mellan sociala mediers flikartade innehåll och ett riktigt brev.
Visst är det stor kontrast när man tänker efter. Brevet hamnar i min minneslåda och flikarna oftast i datorns papperskorg eller också försvinner dom själva ut i rymdens moln och man letar aldrig mer upp dem eller ens försöker.
Samma vecka som jag fick det goa brevet läste jag en krönika av Johan Hakelius i ett helt annat ämne, Men med en slutkläm som fastnade i mitt hjärn- och hjärtkontor.
Vi är antagligen för upptagna med att jaga pokémonfigurer och färglägga innanför linjerna i våra vuxenmålarböcker,…………..slut citat där och har inte tid för nåt annat- är mitt tillägg. Figurer och målarböcker , gör mig mycket fundersam. Visst kan det finnas tid för det också och du kanske prioriterar något av detta. Men frågan för mig är om vi tappar bort nåt som är ännu viktigare, våra nära relationer och våra levande samtal. Det tål att fundera på.
När fick du eller skrev du ett riktigt brev senast, hade tid för ett långt samtal på riktigt eller i telefon – gav din tid där den bäst behövdes?
Alla har brått ingen har tid, ingen har tid att höra. Vem bryr sig om att jag är rädd? Ingen har tid att höra- (Psalm 255 i psalmboken. Förf. Britt G Hallqvist )
Psalmen fortsätter med att säga att Gud har tid — men det har han oftast genom dig eller mig – direkt. trådlöst eller per brev. Känn efter och se var din tid behövs just nu.
Hasses Blogg 