Vatten och båtar hör sommaren till. Här en av mina bilder från Österlen en sommar. En vilande båt i hamn och ett fartyg för fulla segel långt ute på vattnet. Speglingarna vid kajen och från fartyget där ute ger sommarkänsla. En liten tuffare båt låg en bit bort vid kaj den verkade faktiskt just tuff eller hur.
Men inne på kajen låg också en liten båt som inte längre fungerar annat än som ett stycke marin idyll. Men tänk om den kunde berätta vad den varit med i sina dar.
Sommarbilder som kan ge en liten historia för sig, precis som vi kan göra det från livets alla årstider. Inte alltid sommar utan också höst och stormar, is och vinterkyla.
Vi hoppas ju att livet skall gå för fulla segel hur det än ser ut omkring oss. Medvind eller vind som man måste kryssa sig fram i. Man litar till sin egen styrka och försöker vara tuff. Samtidigt som man är medveten om att det finns stormar som kan komma och tvinga en att ändra kurs eller söka hamn ett tag. Det är ju så livet ser ut för oss alla.
Jag kommer ihåg en gammal skepparhistoria. Det var en lots som fick frågan om han kände till alla grund och rev på den rutt han skulle lotsa in fartygen på. Han svarade till frågarens förvåning, Nej det gör jag inte – men tillade snabbt – Men jag vet var farleden går.
Det måste vara det viktigaste att veta att det finns en farled där man kan ta sig fram i vilket väder som helst. Det finns en möjlighet att ta sig till nästa hamn i säkerhet. Ett sjökort eller en GPS som visar vägen. Vi vet inte hur farleden eller vägen slingrar sig. Vet inte hur man kommer förbi nästa rev där vågorna bryts i skum men när vi kommer dit så får vi vägledning på det sätt vi behöver. Det kan ta tid att klara alla passager i livet och det kräver tålamod – men det finns en utväg, en framtid och ett hopp.
För mig är den vägledningen min tro på den Gud som gått våra jordiska vägar och dammat ner sina sandaler hos oss. Gått på vågorna mitt i stormen och sagt till vännerna som satt i båten, Var inte rädda – det är Jag. Så räckte han ut sina armar och bjöd vinden vara stilla och det blev alldeles lugnt. Jesus heter han.
Han går i vår värld också nu och genom livets alla årstider. Han gör inte sommaridyll av allting, men han ger en trygghet som bär igenom allt.
Kämpar du med årorna, en krånglig motor som inte vill starta eller en ratt som bara vill glida dig ur händerna. Stanna upp ! Knäpp dina händer ! Be ! Jag behöver lots eller guide, här och nu! Det finns En som vet hur du har det och som bär dig vidare igen !
Det ljusnar en bit bort också över mörka vatten !
Hasses Blogg 