Backspeglar brukar oftast vara ganska små och inställbara vid förarplats, men den här spegeln är jättestor och samtidigt en dörr upp till trappan till tornet i den byggnad vi gästade i onsdags kväll. Vår Anders hade gett oss en julklapp som nu blev verklighet i en resa till Göteborg och Överås. Metodistkyrkans teologiska seminarium. där Ingrids och mitt liv tillsammans startade för sådär 56 år sedan. Kvällens program var ” Brittas vardagsrum” – Britta Herrmansons intervju med Thomas von Brömsen. En högintressant dialog med mycket skratt och allvar.
Men det blev också en nostalgiresa med mycket minnesbilder och känslor för Ingrid och mig. Det här huset- internatet – skolan har gett oss en viktig del av vårt liv. Från början var ju huset familjen Dickssons sommarpalats. huvudresidenset var nuvarande Margaretaskolan i centrum av Göteborg, men så blev det platsen för Metodistkyrkans teologiska utbildning när den flyttades från Uppsala. Ingen dålig ”sommarstuga” får man väl säga.
Här har alltså Ingrid och jag spenderat en del år för pastorsutbildning. Nu gick vi runt och tittade på de olika lokalerna. Lektionssalarna – stora och lilla salongen, kyrksal och bibliotek, biljardrum, munkkällare och matsal för att inte tala om stora trapphallen med sin magnifika stil.
Här har vi gått ett antal gånger och nu blev det nästan en minnesbild per trappsteg. Internatliv, studier . predikoövningar, tentamensperioder, lärare och rektorer allt ramlar över en när man är där. Nåra namn ur högen, Alf Lier, Thorvald Källstad, Gunnar Larsson, Viktor Brattström för att bara ta några. Elevgemenskapen med allt den innebar av både skämt och allvar.
Fantastiskt att få komma ihåg och ta tag i allt detta – tack vare Anders julklapp till oss föräldrar. Det är 56 år sedan det hela började för oss där. När vi en dag fann att det skulle vara vi två i livet. Startpunkten i den byggnaden och i de studier vi tillsammans gjorde där.. Nu kan vi se tillbaka på åren och konstatera att det funnits en gudomlig närvaro genom allt. Inte bekymmersfritt och inte utan mycket att kämpa med genom åren.men det har burit i gemenskap tro och bön.
Nu står vi där på trappsteget – där examensbilden togs (för mig Hasse) och tackar för det vi fått i våra liv. Ber om ledning också för framtiden och nuet. Han – Jesus – är densamma, i går, i dag ock i evighet !
Välsignelse över din dag önskar vi – med denna bild !
Hasses Blogg 