Vad fyller du dina dagar med – var en fundering jag stötte på för ett tag sen. Blickade tillbaka lite och hittade bilderna från en utställning jag deltog i för ett par år sen. Landskapsmålning och allmogemålning har varit en bit av mitt liv under många år. Dels är det ett stort intresse för mig alltsen min tonårstid och dels är det ju en verksamhet som man ser resultat av i form av färdiga tavlor. Fotot du ser nere till vänster är mitt livs största ”tavla” -hmmm. Fem meter bred och en och nästan två meter hög. Målades för en restaurang i Örebro.
Allmogemålning är ju en annan bit.
Elie himmelsfärd i min tappning och i samklang med Karlfeldts dikt med samma namn. Den tavlan har jag kvar hemma hos oss. Målat har jag gjort och försökt hjälpa andra att måla genom kurser på Gullbrannagården nåra sommardagar i snart tio år. Det känns som en förmån att få vara med och upptäcka deltagarnas möjligheter och puffa på för fortsatt måleri.
En annan del av det som fyllt och fyller mina dagar och mitt liv ser ut så här.
Jag tog en hög ur en av de kartonger där jag lägger använda manus för mina predikningar. Hur många det har blivit genom åren det vet jag inte, jag kan inte räkna dem alla…. De flesta finns kvar på papper, men absolut inte för återanvändning. Många finns bland dokumenten i min dator, Jag har haft olika perioder när det gäller manus. I början skrev jag hela predikan, sen blev det disposition och stolpar som vägledning. Nu är det nåt mitt emellan där jag läser in det mesta i HJÄRNKONTORET för att slippa titta i manus hela tiden och i stället uppleva kontakten med dem som lyssnar. Men vilken metod jag använder så känner jag ett oerhört ansvar för det jag säger och försöker hitta vardagliga bilder för att förklara och inte fastna i fromma fraser och teologiska och dogmatiska krumelurer. Lika nervös inför varje framträdande, men det brukar gå över efter start och när jag vet att min Ingrid ber för mig varje gång. Tänker nog så här – den dag jag inte är nervös ska jag inte predika mer. för då går det på rutin.
Resultat av denna verksamhet då ? Vårt samhälle kräver helst resultat och det genast. Resultat av predikan kan jag varken bedöma eller fundera över. Jag vet att jag har ett uppdrag och att det finns någon varje gång som behöver det jag har i uppdrag från Gud att säga och det får vara nog för mig.
Detta var alltså ett par bitar av det som fyller mitt liv och mina dagar utöver de vardagliga sysslorna som vi som pensionärer har. Ett liv vi delat i många år och som jag är tacksam för att få fortsätta med min älskade. Att få vara nära varandra. Ibland så nära att när den ena av oss säger något eller föreslår något så har den andra precis tänkt tanken och vi förenas i förundran än en gång.
Alla hjärtans dag i all ära – men för oss är det faktiskt varje dag som är hjärtevarm.
Hasses Blogg 