En bild från min mapp ”motiv och skisser” en båt på land. Genom hålet i botten växer det gräs och blomster. Visst är det ett bra motiv för att skapa en tavla att hänga på väggen trots trasigheten eller just därför lite idyll mitt i det vardagliga. Tog bilden på Österlen en sommardag.
Men det är skillnad på trasor och trasor. Trasiga prylar slänger vi för det mesta. Trasiga bilar blir ofta stående nånstans tills de rostar ner och vi bryr oss inte så mycket. Tyvärr gäller det också trasiga människor och det finns det faktiskt mycket gott om,
Det står just nu cirka 70.000 trasiga människor vid den Turkiska gränsen På flykt från ett fullständigt sönderbombat liv. Det är akuta trasor just nu. Siffrorna på skadade och flyende rör sig annars om miljoner i det vi kallar flyktingkrisen. Fel ord faktiskt – det är ju inte flyktingarna som är krisen utan kriget bakom allt.
Människor med stora och ofattbara trauman på våra HVB-hem och asylboenden, som inte klara av att leva i fred ens när bomber och maskingevärsknatter har tystnat omkring dem. Såriga och trasiga inte bara på ytan utan långt in i själen och då pratar jag inte om skavsår utan djupa hugg. Hur många barn det handlar om vågar jag inte räkna på.
Trasiga människor i form av hemlösa och fattiga på våra egna gator sen gammalt. Maskrosbarn som far illa i förhållanden som inget barn skulle behöva uppleva. Trasiga människor i form av den generation som byggde vårt land och som nu sitter ensamma och mer eller mindre övergivna med en pressad hemtjänst blixtrande förbi. Matlådor som inte ens katten vill ha.
Och så alla dom ”vardagligt vanliga ” trasiga, arbetslösa eller utbrända. Hemlösa i sitt inre med massor med frågor om varför och mening.. Och alla har brått – ingen har tid – ingen har tid att höra…
Jag möter alldeles för många som ser hela ut på ytan – ja ett och annat plåster kanske, men invärtes med sår som smärtar och inte vill läka Idyllen och det charmiga motivet är långt borta. Inget man varken fotograferar eller målar – man bara döljer allt.
Tänk om vi kunde lära oss att prata med varandra och lyssna. Ofta funderar vi ju bara på vad vi skall säga när den vi möter har pratat färdigt. Läsa mellan raderna sa man visst förut.. men det går inte nu när man bara får plats med 140 tecken. Tänk om vi kunde lyssna på den individ vi har framför oss och inte bara generalisera och göra trasmattor av det vi hör.
Lite bibel får det bli. När Jesus såg utöver sin samtid, så upprördes han i sitt innersta eftersom de han såg var så trasiga och uppgivna… och så gav han dem sin tid och lyssnade och helade.
Alla hjärtans dag nu den 14 februari. Den bästa gåvan då är din tid och ditt hjärta för dem som är trasiga. Möte mellan människor och med Gud kan läka sår – här och nu ! Skapa en sommarbild i en annars ganska mörk värld.
Hasses Blogg 