Man väntade sig knappast att hitta glädje i den allvarliga berättelse som den här tidningen ger. En tidning på 30 sidor som har gått ut som bilaga till bland annat Svenska Dagbladet och tidningen Open Doors. Tidningen innehåller de förföljda kristnas berättelse. Information om de totala utrensningen av kristna i Mellanöstern.Lista över de 50 värsta länderna för kristna att leva alternativt fängslas,plågas och dö i. Islamism som den vanligaste drivkraften till förföljelse av kristna,
Men också ljusglimtar om pastorsparet som stannar kvar i Syrien – trots allt – för att vara hjälp och trygghet, Eller som Fader Daniel som alla barn kallar honom – bilden ovanför – i Erbil i den kurdiskkontrollerade delen av Irak. Traumatiska barn , drabbade av krigets alla fasor, samlas till lek och sång för att försöka ge dem nåra ögonblick av barndom tillbaka. En stund av trygghet i ett färgglatt tält med ”trygga” vuxna i närhet och omsorg.
Men också berättelsen om hur förföljelsen fortsätter i Sverige för dem som kommit hit och finns på asylboenden och HVB-hem. Man får inte leva med sin tro. Bära kors om halsen eller läsa en bibel. Man har ju konverterat till kristen tro och är en svikare i en annan religions synvinkel.
IS, Boko Haram, Talibaner, Al Shabab, Jihadister av alla de slag driver världen till vansinnets brant. Flyktingströmmar över hav och land. Död och avrättningar på de mest vidriga sätt. För att man har en kristen tro och därmed har fel.
Hur klarar man av allt detta ? Finns det nån chans överhuvudtaget ? Dessutom interna stridigheter inom islam. Frågorna år uppe på många nivåer och en av dem som driver dem är Lars Adaktusson – på EU-nivå.
Hans engagemang och fight finns med i samma tidning. Går inte så bra att läsa här men jag tar med det ändå för att visa uppslaget. Frågan skall upp på EU-nivå den 3 februari. Är förföljelsen av de kristna att betrakta som ett folkmord ? Och då handlar det inte bara om IS övergrepp mot de kristna utan också mot andra etnoreligiösa minoriteter i Syrien och Irak.
Tänk att vi människor aldrig lär oss att vi är lika värda. Rasism, antisemitism och en massa med andra ismer till trots.
Vi får inte glömma det som har hänt och som historien berättar om. Vi får heller inte sluta drömma om att komma till insikt att vi inte har rätt att förfölja, tortera , fängsla och döda dem som tror på ett annat sätt. Eller den som är annorlunda än just min norm och min kultur. Alla är vi grannar på en liten boll som snurrar runt i rymden.
Bibelordet säger: Älska Herren din Gud och din nästa såsom dig själv. Be för dem som hatar och förföljer dig. Ömsesidigheten och gemenskapen borde vara vägmärken att följa. Respekten för livet och varje människas personlighet grunden att bygga på-
Hasses Blogg 