Firad födelsedag – fantastiskt !

Att fira  en födelsedag kan vara som att ta fram och veckla  ut en miniatyrkarta  som finns i de där  små häftena man kan få på turistbyrån. Den sitter  inne i pärmen som en hopvikt hemlighet och så öppnar man den och möter en hel värld  av minnen.

Syster Åsa  fyllde år  och hade samlat släkt och vänner från Finland  och Sverige till fest på Sigtunastiftelsen.  Långbord  med  smakrik mat  och en härlig gemenskap. Så började talen  och bilderna  och filmerna  och sång av elever  avlösa varandra med värme och glädje som nog gjorde syster Åsa  till ”stjärna på slottet”  den kvällen. Verkligen glad över att ha fått vara med i den festen.

Så här  dagarna efter  började jag fundera på min egen karta. Jag var ju äldst  i festen och hela  16 år  äldre  än min syster. Min kartbild  blev  så märkligt tydlig och min  livsresa kändes  väldigt lång. Kanske beroende av att min barndom  var i ett Finland  som låg ett antal steg efter i utvecklingen i världen med krigsskulder och långsam  tillväxt- Så letade jag mig tillbaka till Jakobstad och min barndoms adresser.

Nåra turistbilder och lite fakta. Vår  första adress i stan var Kristinegatan 19 B. En etta  med kök , vedspis och kakelugn, en kallvattenkran i köket och utedass och vedbod. Då var det min bror och jag. Sen blev det  lägenhet med tre rum och kök – vedspis – och en liten  toalett inne. Spelmansvägen 1  var nästa adress i  hus , med kakelugnar vedspis, vatten inne  och brunn på gården och utedass igen. Senare  moderniserat och där  föddes  Åsa. Sen blev det  studier i Sverige  för min del där  jag träffade min Ingrid och vi  började vårt gemensamma liv i Borgå i en ”modern” bostad med vedspis  och kakelugnar och  en kran med kallvatten i köket och ett badrum med ett monster till varmvattenkamin som man eldade för bad.  Med dom här  raderna i minnets utvik är det inte  så konstigt om man kan känna sig lite  äldre än man är. Tid och utveckling  och geografisk placering kan betyda  mycket.

Men  det här  är ju i alla fall bara yttre omständigheter. Det finns  så mycket annat  och det finns  ljusa minnen  också. T.ex. ”sommarvillan” som det hette i Finland. Fäboda med sandstränder och  salt rent vatten Skogar med bär  och svamp  och minnen av när mamma byggde  den första stugan där. Så här  kunde  Fäboda se ut då.

Men viktigast ändå är  ju  människorna. Släkten omkring oss vid den tiden, moster Rut och morbror Tor och alla  från Sandsund  som nu var med på födelsedagsfesten – de få i vår egen ålder  som hade möjlighet att komma.

Själv böjar jag höra  till veteranerna. Då kan man känna  att det är  viktigt att kunna ta vara på tillfällena i livet till samtal  och gemenskap och kanske få dela med sig inte bara ”historia” utan också livserfarenhet och  frågor om livets  mål och mening. Samtal om trons  bärkraft igenom allt. Kristider och bättre  tider.Där varvades  våra samtal med djup  och värde.

Jag kan bara känna  en tacksamhet över att ha fått vara med  i festen  och dela livet  med  släkten  men också med nya  vänner.

Önskar er allt gott i det nya  året och  det året kan ge.