Ja då kom snön till Gullbranna också och målade allting vitt och ganska mjukt. Har precis varit ute och tagit nåra knuffar med snöskyffeln och sopat fram bilen som var lite som en igloo.. Får ta det lite varsamt och långsamt för att klara det hela.
Vi har en lite kulle i parkområdet intill oss som tjänstgör som pulkabacke för barnen här. Från vårt köksfönster ser man paraden av föräldrar och far- och morföräldrar komma dragande med barn och barnbarn på pulkor av olika storlek och kulör för att använda snön så länge den håller, tror faktiskt att även nån ”mera vuxen ” tar en tur nerför den lilla kullen med ett barn i famnen.
Vår altan ser ut som på bilden ovanför. En ganska stor kontrast till hur den sett ut under en lång höst.
Kontrasten är ganska stor. Den här bilden är från ett sent höstdatum när vi hade tömt vårt lilla vattenfall, men olivträdet och en del av blommorna står kvar. Personligen är jag inte så förtjust i snö – trots att min barndoms vintrar i Österbotten var mycket snörika. Våra livsperioder i Sollefteå och i Dalarna bjöd på mycket snö och kyla de också. Minns när vi bodde i Furudal i Rättviks kommun och hade minus 52 på Tappudden och samma sak på Olsnäsgården i Siljansnäs en nyårsnatt. Men visst jag har full förståelse för snö och vinterälskare med all den glädje det kan innebära i spår och backar. Vackert kan det vara också med snö och frost på alla grenar. Men det är inte min musik. Vägar med halka och snöröjning finns på minussidan.
Kontrasten har sin tjusning och finns ju inbyggd i våra årstider Kontraster lever vi med hela tiden. Värme och kyla. Ljus och mörker. Färger och tomma ytor. Storm och stiltje. Fasad och innehåll. Reklam och verklighet. Det är livet som sådant. På tal om reklam, känner mig ibland som en tänkt dumskalle när jag sitter framför TV:n och reklamsnuttarna kommer. Hur tänker dom som skapar reklamen egentligen om mig och oss. Tycker dom att vi är tokar allihop som kommer att gå på det reklamen erbjuder eller är det ironi alltihop. Rusar vi väg och köper och köper efter det vi sett alla dessa fantastiska produkter. Uj – uj – men lite underhållningsvärde finns det kanske om man sitter kvar och tittar och inte går och fixar fikat medan reklamen pågår. Kontraster var det visst frågan om.
I det verkliga livet kan man inte undgå kontrasterna. Det går inte att trycka på pausknappen eller gå och göra nåt annat. Man kan inte välja dagarnas eller nätternas innehåll. Men man kan ha en trygghet igenom allt. Lita på att det finns någon som vet hur det kommer att bli och som håller min hand medan det jobbiga pågår. Den trygghet jag har i min tro på en Gud som bryr sig. En Gud som genom det Jesus gjorde när han gick våra dammiga vägar- delade vår vardag då och nu. Jag kommer ihåg en gammal broderad bibelspråkstavla med text och blommor. GÅRDAGEN ÄR FÖRBI – MORGONDAGEN HAR DU INTE SETT OCH IDAG HJÄLPER HERREN. Skickar dig den hälsningen med en levande blomma som plus i kanten.
Hasses Blogg 