Ibland går det inte bara att acceptera och vara tyst och stilla i båten. Man måste bara reagera och det gör jag nu. Jag har varit inne på temat förut men det verkar bara bli värre och värre. Undrar om vi har åsiktsdiktatur i Sverige. Får man tycka och tänka bara enligt senaste trenden ? Vem bestämmer den ? Media och tyckare av alla slag. politiker eller vem ?
Det som nu senast blev droppen är historien med Marcus Birros lunch med SD! Åter fördömd och sparkad från ytterligare ett uppdrag. Det börjar likna personförföljelse. Tänk att man inte får äta lunch med vem man vill utan att bli förklarad som ”paria”.
Trenden just nu fungerar enligt följande mönster.
Om jag kritiserar islam så är jag islamofob och måste bli undervisad om hur denna fredens och fridens religion ser ut i verkligheten. Se nyheter och löpsedlar om död och urskillningslöst hat mot allt och alla. Fob och så är samtalet avslutat. Främlingsfientlig eller rasist kan man ju få som ytterligare tillägg-
Om jag försvarar judars rätt att leva ett värdigt liv var de än är – så är jag ju emot palestinierna och förstår inte situationen för dem och deras stat och liv. Diskussionen avslutad.
Pratar jag om abort och de oerhörda siffror vi har på denna verklighet så förstår jag ju inte att kvinnan har rätt till sin egen kropp och att det som kommer till inte är människa förrän ett antal veckor efter att det bildats som en cellklump i livmodern. Om jag tror på att det är ett liv när cellerna möts så är jag ju fruktansvärt efterbliven och stockkonservativ fundamentalist. Om jag andas om att kvinnans rätt till sin egen kropp borde gälla också före samlaget så är jag ju hopplös.
HBTQ frågorna ger samma resultat. Om jag inte tycker som trenden säger så är jag omöjlig att prata med och klassad som homofob – punkt slut. Om jag inte tycker att en samkönad relation är det samma som ett äktenskap så har jag inte förstått vad kärlek är. Jag får ingen förståelse för att jag tycker att det är ett partnerskap eftersom äktenskap för mig är relation mellan kvinna och man.
Eutanasi – rätten till att bestämma själv när jag vill dö och få medicinsk hjälp med det ger samma utanförskap om jag tycker att det är tvärtemot all läkar- och vårdetik som är till för livets skull.
Får man tycka som man vill och ha respekt för det ? Måste man anpassa sitt tänkande. sina ord. sina handlingar och sitt umgänge enligt gängse trend och norm. Var finns toleransen för dem som tycker annorlunda än gängse trend och mode? Kan man vara kristen i Sverige i dag och basera sina åsikter på den tro man har ? Den mest förföljda religionen i världen är inte Islam utan kristen tro. Är Sverige på väg in ett förtryckande av den kristna tron ?
Än en gång – vem bestämmer trenden? Var finns toleransen och respekten för en enskild människas uppfattning och därmed också den människans rätt att leva sitt liv här och nu ? Demokrati är det vackra ordet – åsiktsdiktaturen tränger sig tyvärr på!
Hasses Blogg 