Nu är det Finlands nationaldag. Den 6 december 1917 förklarade sig Finland helt självständigt och fritt från Ryssland. Först hette det bara självständighetsdagen men blev senare klassat som Nationaldag, röd dag och allmän flaggdag. Gudstjänster, konserter, parader, fyrverkerier och middag hos presidenten med utdelning av utmärkelser av olika slag präglade dagen.
För min egen del innebar det under en följd av år diktläsning på den stora festen i festsalen i Brandkårshuset . Fullsatt och pampigt värre. Då var det den här boken som gällde. Den utkom första gången år 1848. Den lilla boken är min mammas exemplar.
Fänrik Ståls sägner av Johan Ludvig Runeberg född i min hemstad den 5 februari 1804. En mycket idealiserande skildring av kriget – med en del intryck från 1808 och 1809 års krig. Kända personer i boken är Döbeln vid Jutas med sitt blodiga band om pannan, Sven Duva som stred mot övermakten på bron, Lotta Svärd, och ett antal officerare.
Till flydda tider återgår min tanke än så gärna …. inleder Runebergs beskrivning av det hela. Det som för mig blev ett av huvudintrycken var den dikt jag fick läsa flera gånger under den tid jag gick ”realskolan” var Landshövdingen. Ett dramatiskt möte mellan en rysk officer och en lugn och stillsam landshövding. Officeren begärde en underskrift om överlåtelse av makt till Ryssland – men landshövdingen vägrade. Officeren såg hans patos och bugade sig och gick utan underskrift.
Så långt lite bakgrund och historia. Men visst flaggar jag idag. Svensk medborgare sedan många år tillbaka. Otroligt tacksam över att få leva i ett land med frihet för både yttrande och religion. Vårt politiska käbbel och sandlådekrig blir ju ganska blygsamt och ibland helt oväsentligt om man tittar bort mot Syrien, Irak – IS – Boko Haram – Al-Qaida och andra grupper.
Kan bara be om fortsatt fred och frihet under Guds välsignande händer. Det är stort att kunna sjunga .. Du gamla du fria eller Vårt land vårt land tillsammans med o. store Gud när jag den värld beskådar……. Man kan inte mäta den storheten i M- X- XX- eller ens XXL. Fore jag upp till himlen så är du där.. bäddade jag åt mig i dödsriket så är du där… toge jag morgonrodnadens vingar och gjorde mig en boning ytterst i havet så skulle också där din hand fatta mig …….. Det är storhet av annorlunda slag.
Hasses Blogg 