Det är väl inte så där uppmuntrande rubriker varken för förra söndagen som hette i kyrkoårets lista Söndagen före domsöndagen och nu på söndag så heter dagen kort och enkelt Domsöndagen. Det är så man får lust att sätta upp polisens skylt
Nog ser det ut ur vissa synvinklar som om vår värld var full av olyckor. Du har ju listan på allt elände i din telefons eller dators alla nyhetsrubriker eller där du sitter i TV soffan. Bara en liten titt: IS i Syrien och Irak ja till och med i Libyen nu. Terrornätverk efter nätverk etablerar sig runt vår jord. Flyktingkatastrofen med just nu cirka en miljon flyktingar utan hem och trygghet. I vårt land skottlossningar och mord. Gängkrig på öppen gata. Man slår ner och sparkar sönder varandra i snart sagt minsta by. Alla TV-kanaler – våra svenska – producera sammantaget cirka 40 timmars våld per vecka. Skillsmässotalen stiger så att 45.000.barn upplevt separationer varje år. Självmorden skördar fler offer än trafiken. Bland världens mest utbildade kvinnor finns det sådana som stolt kallar sig häxor. Man tar hjälp av kristaller och aurahealing – magnetterapier och seanser………. Nej det får vara STOPP nu. Domsöndag var alltså rubriken. Finns det nåt hopp ? Finns det nån hejd på eländet? Inte med vanliga mänskliga mått – kanske.
Vi förlorar oss så lätt i det vanliga juridiska sättet att tänka, Någon har gjort fel som måste leda till åtal med domstol domare och advokater Sen skall syndaren straffas enligt lag och sättas i fängelse för att sona sitt brott. Men när man inte vet vem som är den skyldige – vem skall man då sätta dit ?
Domsöndagen behöver inte vara en kuslig påminnelse om dom och straff. Den är kanske bara som polisens varningstriangel. Säger stopp – stanna och tänk efter. Hela vårt liv handlar inte om skuld och straff utan om relation. Jesus säger att Han inte har kommit för att döma världen utan för att ge liv och hopp. HAN LÄSTE EN TEXT i Nasarets synagoga en gång . så här :Herren Gud har sänt mig att frambära ett glädjebud till de fattiga, befrielse för de fångna, syn för de blinda och ge de förtryckta frihet och ge ett nådens år till en sårad mänsklighet. så rullade han ihop boken och sa: I dag har detta skriftens ord blivit verklighet inför er som hör mig.
Det finns en väg genom allt. Det jobbiga är inte Guds påfund eller tankar. Det är våra mänskliga val som skapar det. Det finns en annan ton att leva med. En tonart med himmel i sig. Den tonarten lagstiftas det inte om. Den kommer inte fram genom en resolution i FN eller annan plats. Den börjar fortsätter och bär i dig och mig. Närmast oss i relation till dem som är oss nära. Styrkt av den relation som Jesus erbjuder – inte för att döma utan för att ge liv – hopp – och framtid. Tro hans ord och låt det bli verklighet för dig.