Gör porten hög! Gör dörren bred !

I Advent så både sjunger  och läser man om att göra  portarna  höga  och dörrarna  vida. Vi har ju inga  höga  murar  omkring oss med stadsportar eller  dörrar  i större  format, men man kan ju smycka  det man har  med ljus  och stjärnor. På bilden ovan har  du precis  klivit in i hallen hos oss  och är  på väg in i vardagsrummet. En port eller ett valv  som vi passerar  väldigt  ofta.

I dagsljus  kan  det se  ut  så här-

Nu är  det kanske  lättare  att hitta  in och se vart man skall ta vägen  för  att hitta  en sittplats att vila på. Det är  väldigt skönt  i dagens  värld  att ha en plats med en port där man kan gå in  och en plats  som är  ens egen med allt vad  den nu kan innehålla.

Det finns alldeles  för  många  som inte har  nån sån plats. Miljoner  som  fått lämna  allt de ägde  och hade för  en tillvaro som flykting. Beroende  av  andras  hjälp med tak  och sovplats – mat  och medicin. Traumatiskt  för både  vuxna  och barn  att leva  så  och dessutom med en framtid  som man inte vet om  den finns  eller vad den innebär. Man var på fel plats  vid fel tidpunkt  när  kriget  och våldet knackade  på dörren.

Så finns   det ju andra orsaker  till andra  former  av hemlöshet. Var på en konferens för nån dag sedan  och påmindes  om orden ”persona  non grata”. Icke  önskvärd  person eller en person  som inte  kunde  få nåd utan blev utestängd  och utslängd  ur samhällets  gemenskap – handgripligen kanske.

Men  det här  kan ju också ske  på ett annat plan, lite  mer förfinat, ett I-landsproblem. Uthängd  och utslängd  via  sociala  medier. Det sker ganska ofta  numera. I tonårsvärlden  eller  i kändisvärlden så  löpsedlarna  också kan berätta och  förnedra  den det handlar om. Man kanske har visat sig på ett ställe där man inte  skulle vara. Det kanske var ett  besök . Man blev tillfrågad  om man kunde komma  och svara på  nåra  frågor  eller ge sina  synpunkter i en soffa. Så luskar nån reda  på nåt tokigt som fanns hos  nån av personerna  i bakgrunden och så blir allting fel. Hovet  hoppar  av. Universitetet ställer in mötet. Kvällstidningen bryter  kontakterna. Jag  vet inte hur  många exempel  det finns i det här  avseendet.

Kan då inte låta  bli att tänka  på den person som Advent  vill höja  portarna för – Jesus. Tänk  vad ofta han var på ”fel ställe  och i fel  sällskap” enligt  samhällets  elit  och tyckare. Åt middag med publikaner  och syndare. Lät ”synderskan”  gjuta  olja  över hans fötter. Rörde  vid  dem man inte  fick komma  i närheten av – spetälska  och långtidssjuka. Tog till allvarsord mot  dom som ansågs vara bäst  och mest  fromma. Exemplen också här  kunde  bli många. Han gick  till dem han ville  och han gav dem sitt liv  och sin väg  och skapade  nya  möjligheter för  de mest  hopplösa. Var hos  dem men ” i  världen men inte av  världen”.

 

P.S.            Kan inte  låta  bli att  fundera: Tänk om Jesus  fick en inbjudan till ett möte  med en grupp av SD folk- Jag tror att han skulle  gå dit  för att ge  det han kunde ge  dem. Vilket raseri  och vilka  skriverier  det skulle bli från alla  andra partier – som kanske inte ens  hade tänkt tanken att inbjuda !

 

 

Annons

GOTT NYTT ÅR !!!!!!

Kanske  Du tycker  att jag är  lite  tidig  med nyårsönskan – det skall  väl åtminstone  vara  jul först. Ja  du har rätt om du räknar i kalenderår men  det finns  ju nånting som heter  kyrkoår. Det året  slutar  med  domsöndagen  och börjar  med  första  Advent. Så min nyårsönskan  tar fasta  på att  det är  ett nytt år på kyrkligt  vis.

Här  hemma  håller  vi på och förbereder oss på många  sätt. Adventsljusstakarna kommer  fram  och jag har ”pyntat”  på mitt arbetsbord med  både  blommor  och ljus mitt i det vanliga kaoset. Sex eller  sju ljusstakar blir  det på bord  och i fönster. ”Granrisgirlang” med ledlampor  runt  ytterdörren, krans  på dörren.  Ingrid  bakar just nu och själv skall jag  när dom här  raderna  är  skrivna  ägnas  mig åt  förberedelse av  söndagens  predikan i Gullbrannakyrkan. Det blir  lite dramatik när  en romersk  soldat skall berätta  om vad han såg  och upplevde vid  Jesu  ankomst till Jerusalem. Urbanus  heter  han  och är  centurion  för  vaktstyrkan utanför  muren  den dagen. Det blir  revolution men inte  som han trodde.

Stjärnor  hör  ju också  hemma  i Advent. Det blir  nog  nåra  såna hemma  också.  En ser ut så  här.

Löftets  stjärnor. Stjärnor  som sedan  strålar samman  till jul  i Betlehems stjärna som leder till Fridsfurstens  ankomst   i ett barns  gestalt.

Det skall bli frid  på  vår  jord  i tusen år en gång……………..heter  det i sången. Är  det något man kan önska  och drömma  om i  de  här  dagarna  så är  det väl just frid  på jorden.  FRED  verklig  sådan  i Ukraina, Syrien, Irak och  en  del afrikanska  stater och inte minst  i konflikten Palestina- Israel.  Flyktingströmmarna  blir  större  och större när  IS och andra  jihadister  skall ta över  länder  och riken  och utrota  och döda  de minoriteter som inte  tror  på samma  sätt. Skräckskildringarna  blir bara värre  och värre  och avrättningar fler  och blodigare hela  tiden. Det kan vara  svårt  att se löftesstjärnorna  för  alla  svarta  moln i form av uniformer  och fanor.

Men trots  allt  så får  vi hålla fast  vid  hoppet som Adventstiden ger. Det finns  en KONUNG  SOM ÄR  STARKARE  ÄN ALLT ANNAT. En som  har en plan  för  vår värld. En som har en  omslutande  kärlek  och omsorg  om oss  var och en när molnen  förmörkar  vår tillvaro – som kan ge ljus i det svartaste mörker. En som en gång som fortsättning på sin ankomst till Jerusalem  på en åsnefåle  och till Hosiannarop – gick den svåra  vägen genom lidande  och död och vann  livets  gåva  till dig  och mig.

Han sa: Jag  är  vägen,sanningen  och livet. Jag är  ljuset  som har kommit  till världen. Jag lever  och ni skall också  leva . Gott nytt år – ett välsignat  år  till dig. En ny tonart över  ditt liv  och din dag.

 

 

DOMSÖNDAG BLIR DET NU PÅ SÖNDAG !!!!

Det är  väl inte  så  där uppmuntrande  rubriker  varken  för  förra  söndagen som hette i kyrkoårets lista  Söndagen  före  domsöndagen  och nu på  söndag  så heter  dagen  kort  och enkelt  Domsöndagen.  Det är  så man får  lust att sätta upp  polisens  skylt

Nog ser  det ut  ur vissa  synvinklar  som om vår  värld  var full av olyckor. Du har ju listan på allt elände  i din telefons eller dators  alla  nyhetsrubriker eller där du sitter  i TV  soffan. Bara en liten titt:  IS  i   Syrien och Irak ja  till och med i Libyen nu. Terrornätverk  efter  nätverk etablerar sig runt vår  jord.  Flyktingkatastrofen med  just nu  cirka  en miljon flyktingar utan hem  och trygghet.  I vårt land  skottlossningar  och mord. Gängkrig på öppen gata. Man slår  ner och sparkar sönder  varandra i snart sagt  minsta by. Alla  TV-kanaler – våra  svenska – producera sammantaget  cirka  40  timmars  våld  per vecka. Skillsmässotalen  stiger så att 45.000.barn upplevt separationer  varje år. Självmorden skördar  fler offer  än trafiken. Bland  världens  mest  utbildade  kvinnor finns  det sådana  som stolt kallar sig  häxor. Man tar hjälp av kristaller  och aurahealing – magnetterapier  och seanser………. Nej  det får vara  STOPP  nu.  Domsöndag var alltså  rubriken. Finns  det nåt hopp ?  Finns  det nån hejd  på eländet? Inte med vanliga  mänskliga  mått – kanske.

Vi  förlorar oss så lätt i det vanliga  juridiska sättet att tänka, Någon har gjort fel som måste leda  till åtal med  domstol  domare  och advokater Sen skall syndaren  straffas enligt lag och sättas  i fängelse för att sona  sitt brott. Men när man inte vet vem som är  den skyldige – vem skall man då sätta  dit ?

Domsöndagen behöver inte vara en kuslig  påminnelse  om dom och straff. Den är kanske bara som polisens  varningstriangel. Säger  stopp – stanna  och tänk efter. Hela  vårt liv handlar inte om skuld  och straff utan om relation. Jesus  säger  att Han inte har kommit  för att döma  världen utan för att ge liv  och hopp.  HAN LÄSTE  EN TEXT  i Nasarets  synagoga  en gång . så här  :Herren Gud har sänt mig att frambära  ett glädjebud  till de fattiga, befrielse  för  de fångna, syn för  de blinda  och ge  de förtryckta  frihet och  ge  ett nådens år  till  en sårad  mänsklighet. så rullade han ihop boken och sa: I dag har  detta  skriftens ord blivit verklighet inför  er  som hör mig.

Det finns en väg genom allt. Det jobbiga  är  inte  Guds påfund eller tankar. Det är  våra  mänskliga  val som skapar  det. Det finns  en annan ton att leva med. En tonart  med himmel i sig. Den tonarten lagstiftas det inte om. Den  kommer inte fram genom en resolution i FN eller annan plats.  Den börjar  fortsätter  och bär  i dig  och mig. Närmast oss i relation till dem som är oss nära. Styrkt av den relation som Jesus  erbjuder – inte  för att döma utan för att ge liv – hopp – och framtid. Tro hans  ord och låt  det bli verklighet för  dig.

 

HITTA EN P-PLATS FÖR (H)JULEN !

Det kan vara svårt att hitta  en P-plats  ibland. Inför  julen  känns  det nog som om  det redan  börjar  bli  trafikproblem. Annonserna  om julkonserterna  kom i augusti med massor  av kända artister  som skall sjunga  in julen. Handlarna  plockar in tomtar och annat julmaterial  i oktober.Man hinner bli trött bara av att titta  på det som bjuds. Nu är  det dags att boka  julbord med kalorier i alla tänkbara varianter – från annorlunda  bord  med viltsmak till  det klassiska  ”hemlagade”. Undrar vilka hem restaurangerna anlitar för att den rätta smaken skall infinna  sig. Sen blir  det julstugor  och julmässor – Skånejul och Hallandsjul och alla andra  landskap. Vi gav oss iväg hit  i dag – Hallandsjul  i Hushållningssällskapets regi.

En imponerande mässa  med mat och godis – skönhetsmedel  och hantverk och trångt mellan stånden om man vill ta sig runt  och bese allt  som fanns. Nu var  det tredje  och sista dagen  för  denna  samling men allt  pågick med oförminskad  styrka  mitt i  snålblåsten.Tyckte  lite  synd  om parkeringsvakterna  som såg ut att frysa rejält. En del stånd fanns i  ladan  där  det var  svalt och dragigt – men  det var desto mer  drag i blåsarna  som spelade uppe på loftet och fick en del att  ta ett danssteg  eller två i den långsamma  kön. Inne  i värmen var det lite andra tongångar med spelmanslaget  som bjöd på genuin musik i trängseln-

 

Lite skön musik mitt i trängseln. Dom klarade av att  hålla  stråkarna  på fiolerna  och inte  på folk som myllrade  förbi. Efter  inhandling av en julblomma  och lite godis  återvände  vi till parkeringen  och körde hem. I kväll blir  det  sonen med fru  och kör med ett barnbarn i Snöstorps  kyrka.

P-plats  för  julen var  det ! Hur skall man hitta  den i all stress  och  kommers och vimmel  och vammel  och villa  som pågår just nu.. Finns  det P-biljetter  att lösa ? Kan man betala  för en p-plats  med kreditkort ?  Kan man få en liten stund  ibland av stillhet  och förväntan?

Förväntan -inte  på granar  och julpynt  och julmat  och paket  utan på  det som är julens egentliga  innehåll. ATT GUD  BRYDDE  SIG OM OSS SÅ MYCKET  ATT HAN BESTÄMDE SIG FÖR ATT BO HOS ETT TAG – MED BÖRJAN I ETT BARNS GESTALT ! Bestämde sig för  att skapa en ny relation mellan  himmel  och jord, mellan människa  och Gud. Tänk om du skulle ta en stund varje  dag  i en lite avskild  hörna – tända ett ljus – sitta stilla  en stund och koppla av all stress.  Lite stilla  musik kanske  om du behöver  det. Och så tar du till dig orden: Så älskade Gud dig –  att Han sände  sin Son Jesus Kristus för  att ge dig det du allra  bäst behöver för  ditt liv. Då är det inte  fråga om varken mat eller prylar  och dekorationer.  Det är  frågan om en relation som ger dig mening  och mål, trygghet och frid och tillgång till en avgiftsfri  P-plats  när  det känns  trångt  och stökigt  omkring  dig.

 

En liten repris från söndagens predikan !

.

En av texterna finns  i bilden – ett brutet vasstrå.  Jag tog  dem med mig  från stranden vid Påarp  och hade med  dem i kyrkan och läste …  Han skall inte bryta av  det knäckta strået eller  släcka  den tynande  lågan. Det handlar ju om trasiga  människor  som kanske gett upp allt  och tror att livet är  förlorat. Trasiga  på olika sätt- problem – sjukdom – sorg – besvikelser men dom finns  där.

Tyvärr skickar vi väl bort  dom där trasiga en bra bit ifrån oss. Ser trasorna  på avstånd  hos  dom hemlösa, missbrukarna, psykfallen som vi slarvigt säger ibland. Eller så tänker på svältens och krigens  offer. Flyktingarna  som förlorat  allt  och lever  i läger utan hopp och  framtidstro.

Men dom brutna ”stråna” finns ibland  närmare  än vi tror. Människor  som du och jag. Människor  som  upplever  att livet har gått sönder på ett eller annat  sätt. Människor  som letar efter  den här-

En frälsarkrans  som lyfter en upp  och en papperskorg att dumpa  allt  skräpet och eländet i. Så man får  en chans – kanske en sista –  att börja  på nytt. Det är  nu inte fullt så enkelt  som en frälsarkrans  vi Lagan i Laholm  och ett  handtag från Trygg-Hansa och en vanlig  papperskorg.

Trasigheten  sitter  djupare  än så. Men man skall inte  behöva   ta en  time-out  och fly landet. Eller förtvivlat  leta  efter  den hjälp man behöver. Hjälpen  måste vara ”på väg”  hela  tiden. Med  vakande ögon  och lyssnande öron  och  varma och mjuka  händer beredda  att ta tag – inte  i  men om  den människa som har  det svårt. Varsamt  lyssna  och tala och berätta att även om  det  strå du är  just nu  känns brutet och svårt skadat så finns  livskraften kvar i roten. Den rot  som kan  suga tag i himlens alla  möjligheter – regn eller  solsken och  så få se hur   det spirar på nytt- växer – lever och grönskar.

Kanske är  det just du  som är  frälsarkransen.  Du som skall förmedla  hoppet  om nya  möjligheter. Berätta om Honom  som är allt livs ursprung. Berätta om hur du fick hjälp  när du var trasig och trött. Din berättelse  är  ju verklig  och kan ge liv  och hopp genom allt. Våra kyrkor  och församlingar borde vara hälsocentraler med alla  det inre livets  möjliga mediciner  till förfogande. Med en överläkare  som säger:KOM TILL MIG ALLA NI SOM ÄR  TRÖTTA  OCH TYNGDA  AV ARBETE  OCH  ALLA SORTERS  BEKYMMER. KOM TILL MIG  SÅ SKALL JAG  GE ER  DEN FRID OCH VILA NI BEHÖVER ! DU FÅR  HJÄLP ATT BÄRA – ELLER JAG  LYFTER AV DIN BÖRDA OCH DU BLIR  FRI !

Jag har prövat  det och upplevt  den närheten och  vet att den finns – här  och  nu !

Gråa och regniga och trista november !!!!

Visst är  det väl bättre så här. Lite  ljus och lite  rymd och lite  blåton i stället för  gråton – men nu är  det november  och då får man kanske  trösta sig med  en bild  eller två. Hösten ger faktiskt  depressioner ibland och då behövs  det lite  ljusterapi. Det kan man få med enkla bilder  från Laxvik.

Visst kan  det  vara bra  att  se  det ljus  som himmel  och hav speglar eller  bara att se  utöver  viken  som just nu är  tom på folk.

En   stilla  bild att  vila  i.  Men  den här  gången hittar jag  också nånting  vid  sidan av  vägen ner mot stranden. Nånting som hör  ihop med söndagens text i kyrkan. Den är hämtad ur   Matt. 12: vers  20.  Han skall inte  bryta av  det knäckta  strået …… Det fanns  gott om knäckta  strån  och vissnade strån  där  jag gick. Tog med mig  nåra  hem.

Tänkte på  hur  många  knäckta  eller brutna  människostrån  det finns mitt i vår vardag. Vissna  och sönderbrutna verkar  de vara.  Av omständigheter  som man inte  rår  över och inte orkar  kämpa  emot. Sjukdom  i inre  och  yttre  avseende. Sorg och lidande av olika  slag. Vi pratar om  hemlösa, tiggare  och missbrukare och undrar hur vi skall hjälpa  dem. Men  det finns  en risk  att vi missar  de vanliga ”stråna”  de ”brutna”  i vårt grannskap. Vi har ju så mycket  som vi måste  hinna med – orka  göra – facebooka om – eller  få med på andra sätt – selfies inte att förglömma. Stäng av en stund och lyft din blick  från displayen. Räta  på ryggen och se  den du möter  i ögonen och var närvarande just  där  och i det  NU  det handlar  om. Ingen skall behöva  brista  eller  knäckas. Ingen skall behöva vara ensam med sig  och sitt och bara bli  novembergrå. Din tid  för  den du  möter skall kunna ge  färg  och liv igen.

Jag är kvar i Laxvik och låter nu himlen spruta  sina  färger in mitt öga och då kan  det se ut så här.

Låt  inte  ”novembermörkret”  vinna !  Det finns  ett ljus bakom allt. Ett himmelskt ljus som ger liv och färg  också i det  djupaste  mörker. Jesus  ger liv  och ljus till den som  vandrar i mörkret. Kommer  du ihåg  psalm 23.  ….om jag  ock vandrar i dödsskuggans dal  fruktar jag intet ont – din käpp  och stav  de tröstar  mig……!!!

 

Andra november – 16 grader varmt och en promenad vid vår kust !

 

Visst är väl detta  en typisk kustbild. Hallands sega tallar  som  vägrar ge  vika utan bara lutar sig i vindens riktning  och fortsätter  växa  och leva.  Just  dom här tallarna  finns i Påarp och nog verkar dom sega  i sin lilla grupp. Men nu har  hösten kommit och man kan se att det inte  är  så mycket löv kvar  som på den här  bilden.

Men dom löv  som är kvar håller  fortfarande  färgen  mot  tallarnas  mörka  bakgrund. Men en frostnatt  och en stormvind så är  det bara tallarna kvar med sin mörka  barrfärg. Men inte ens tallarna klarar alla  höststormar. Bara ett litet stycke  bort längs  den smala vägen ser man resultatet av tidigare  stormar. Här har träden inte haft så djupa  rötter  och så var  det ingen tjäle  när  stormen kom och så gick  det som  det gick.

Rotvältor  och allmän  förödelse där mänskliga  händer  fått vara med och röja för att komma fram på  vägen.

Så är  det ju i naturen  och så är  det ju också i själva livet. Jag skall inte  gå in i nåra  djupanalyser men jag kan ju be  dig fundera  lite  själv.  Somliga  av oss kanske är  som dom där  sega tallarna  som aldrig verkar  och ge sig. Andra är  som höstens  lövträd med  dagar av färg  och liv – men så kommer frosten och allt blir blekt  och fruset – åtminstone ett tag. Livet vaknar ju på nytt i rätt tid. Andra igen kan känna  sig helt knäckta  av  stormar och vindar, men i livets  olika tider  så finns  det en hand som kan resa  upp också  den som är ”stormknäckt”  och ge hopp om en ny dag. För tallarna på bilden är  det kört. De kanske  blir ved  och värme. Men för  en människa  som du och jag är  det inte  så – det finns en skaparhand som  kan resa upp en ”rotvält” människa –  till en ny dag. Som jag sa  fundera  själv  med bilderna för  ditt öga.

Så gick  vår  promenad i höststämning hemåt igen –  över Laxvik  och stranden där. Visserligen i gråton men ändå med ett skimmer av ljus  där  solen  försökte  bryta igenom med värme  och liv  för vandrarna  på stranden.

Din   och min stund  på jorden kan växla  i stämning  och årstider. Men också i alla lägen vara omsluten  av Guds kärleksfulla händer. Hans närvaro i vardagen – tydlig  och klar !!