TYST – VÄCK INTE KYRKAN !!

DSCN1507När man var  ung i slutet av  60-talet,,,?? Ja  då såg jag ut så här. Jobbade  som församlingsassistent  i Sollefteå. Hade  den lilla  men lite utmanande  texten på dörren  till min expedition. Tanken var ju givetvis  den motsatta – att kyrkan skulle  få vakna  ordentligt och bli riktigt levande. När  vi kom till Sollefteå fanns det ett mycket litet arbete  bland  barn och unga. Men man byggde  en ny församlingsgård och räknade  med  en stor verksamhet  i den. Det blev det också – så när  vi lämnade Sollefteå så var  det ett arbete bland barn  och unga  på cirka 600 deltagare och så här  skrev tidningen om det:DSCN1509

Barntimmar – scouter – Ansgarsjuniorer – tonår – konfirmander – fritidsgård  m.m  med barn och ungdom  från hela  stan med omnejd. Men då fanns  det inte  nåt internet, inga surfplattor- I-phones eller smartphones. SMS  tummar  och nackskador på grund av  skärmtittande var inte ens  påtänkta. Inga  TV såpor att tala om. Inte nåra  Paradise hotel  eller  Big Brother, förnedringsprogram var  okända, inte  ens  Ullared  var välbekant  då.

Min fru Ingrid byggde upp barntimmarna  och reste ut i stiftet  och berättade om detta- och verksamheten  växte. Tonår  med allt från konfirmander till raggare  hittade vägen  till församlingsgården. Fantastiskt att få vara med och bygga  upp detta. Det är nog ganska  sällsynt  nu att  kyrkor  blir  tvungna att sätta  upp skylten fullsatt.

Nu är  läget annorlunda. Jag drömmer inte alls  om verksamheter  med deltagare  i hundratal. MEN JAG DRÖMMER OM ATT KUNNA BRYTA IGENOM BRUSET FRÅN CYBER-RYMDEN. Drömmar om att finnas till IRL  i verkligheten. I gemenskapen där  vi har tid med varandra och vågar  visa  våra ansikten på riktigt och inte bara via  Selfies. Drömmer om en kyrka SOM INTE  ÄR TYST men som vågar lyssna  och sedan tala om  vikten av relationer  både med himmel  och jord. En kyrka  som inte  förlorar sig  i  teologiska underfundiga vinklar och diskussioner om vad  som är  trendigt just nu. Berättelser ur  vår vardag som talar om vad Gud faktiskt  gör – inte  för hundra år  sen utan i morse eller på jobbet idag. Tänk om vi kunde bestämma oss  för att berätta  att vi mitt i allt  vårt sökande också har hittat sånt  som är  värt att leva  för  och av.

Det här med kristen tro är ju så enkelt och så stort. Ett sätt att leva med perspektiv som sträcker sig långt fram – hittar vägen  när  vi tvekar. Tar oss vid handen när  vi  snubblar  och snavar. Bara  därför att Han – Jesus – älskar oss  och vill  vara vår  lots genom livet. RELATION  är  det stora  ordet  mellan himmel och jord – mellan  dig och mig för  ett meningsfyllt  liv.

Har du frågor  om  detta – så är  du välkommen – antingen via kommentarsfunktionen eller på  min E-post  som du hittar under  Om mig – här  på bloggen.

 

 

 

Skriv en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s