Nu är det dags att blogga igen !!!!!

Nu är  målardagarna slut ! För denna gång !  För min egen del är  det åttonde året jag står  för  dagarna. I år  med  fjorton deltagare  från olika  håll i landet – vana målare  och mindre vana – men lika  spännande varje  gång.  Det roligaste jag vet  är att se hur en deltagare  kanske helt plötsligt  lyfter  en bit i sitt måleri  och  blir glad  och tänker – ” Jag kan . det blev ju bra ”! Har jag fått vara en liten ”puff”  i den utvecklingen så är  jag nöjd  med  dagarna. Så har  det blivit också  i år !

Lite  bilder – helt oredigerat:

 

När man jobbar så här intensivt i en grupp – timmar   i sträck. så är  det viktigt att man går runt  och tittar på varandras  bilder  för inspiration  och lärande. Man kan ju faktiskt lära  av varandras  misstag och slippa  göra  samma misstag själv. Med  14 deltagare går  det bra.

Men  det är  ju ganska  märkligt att det inte  går  lika bra i vårt liv. Då är  det sällan man tar lärdom av varandras  misstag. Man måste tydligen göra misstagen själv  trots varningsklockorna  som ringer, Först  då  förstår man vad  man borde  gjort. Tänk om vi kunde  se  och lära lite mer av varandra och så måla  vår livsbild  på ett kanske enklare  sätt. Bibeln har  många kloka ord om detta. Bläddra lite  i Ordspråksboken – eller läs den längsta psalm vi har  i Psaltaren psalm 119 med  176  verser med mycken visdom.

Det finns en hjälp  och en vägledning i den gamla  boken och  det finns  en levande  och aldrig tröttnande hand hos  Honom  som håller hela  världen  i sin hand.

 

 

Annons

MÅLARDAGAR – MÅNDAG TILL ONSDAG !!

nNu blir  det Målardagar på Gullbrannagården från  måndag  till onsdag. Känns  som en härlig utmaning. Fullbelagd kurs  med tretton  deltagare (12  var max) och  det skall målas flera  timmar  per dag. Flera deltagare har varit med  i många  år  och tar chansen igen för  då blir  det av att man målar. Har haft dessa dagar nu i  7 år  minst.  Så kommer  det också nya som jag aldrig träffat  förut. Spännande !  När dagarna  är  slut så har vi troligen  målat  50  60 bilder. Landskap  det mesta i akryl ,olja  eller akvarell. Det mest fantastiska med dagarna är att se glädjen hos  dem som målar – när  de upptäcker att det blev  ju bra,  jag kan.

Det finns  ju regler man  måste  följa  för ett gott resultat  och vi  tar tag i dem. Horisonter  och  nära  objekt.  Bestämma  varifrån ljuset kommer i min bild och placera  skuggorna  på rätt ställe. Nyanser i färger  och konturer.  Men  det viktigaste är  att det blir just  min bild – även om jag lånar inspiration från någon annan.

Skickar  med några av mina  bilder  här,

Så är  det  ju också i livets  måleri – Vi  måste  bestämma  oss för var vi hämtar ljuset  över vår  tillvaro. Vi måste  se att  det  måste finnas  skuggor för att lyfta fram det som skall synas. Vi måste öva oss i att  välja  färger  och penslar  för  att  visa vad  vi vill med våra  livsmotiv. Ibland  när  vi inte orkar  måla  själva  så behöver vi en Mästarhand   som styr  vår  darriga  hand  så  det blir  rätt.

Och om vi skulle  misslyckas  så hjälper Han oss med ny duk  och nya  färger med stänk av evighet.

 

 

 

ANTIK ELLER BARA GAMMAL – ????

Visst kan gamla  saker vara väldigt – väldigt  vackra. Dels  beroende  på hur  de ser  ut men kanske ännu  mer när man börjar fundera  över vad  de varit med  om.  En möbel  som den här ovan  eller  den underbara kannan med blommorna.

Ibland  känns  det som om man själv  kommit till den ålder  där man funderar på om man är gammal  eller antik. Tänker  på  den äldre  man som fick  frågan av ett  nyfiket  barn om det fanns  dinosaurier när han var barn.

Talar man med antikhandlare om ålder  så vet dom ju precis  vid  vilken ålder ett föremål  blir antikt  och därmed ökar  i värde – ibland alldeles enormt. Men så finns  det ju andra  värden – affektionsvärdet till exempel  som inte  går att mäta  i pengar.

Min fru Ingrid  fick vid  sin födelsedag nu senast ta emot ett föremål från sitt barndomshem som tills nu förvaltats av hennes bror. Det ser ut så här  i vår  miljö.

En  pampig  fotogenlampa som man inte kan ställa var som helst. Den har sin stil och kräver ett visst utrymme  för att komma till sin rätt. Visst är  den mer än gammal – den hör  nog till antikviteterna.

När  är man gammal ?  Våra barnbarn  påstår  att vi inte  är gamla  trots  våra  75 år. Frågar man dem  när man blir gammal  så får  vi veta att man skall vara en bra  bit över  90 år. Det känns ju betryggande. Blir man så gammal  då  är man väl antik och extra  värdefull eller hur ?

I  Sverige i stort  är  det ju annorlunda. Gammal vid  35 ! Inte  längre anställningsbar  vid 40 år. Uttjänt  vid  50 år  och därefter en belastning för hela samhället  och  speciellt för  vården  och omsorgen där  man bara kostar pengar alldeles  i onödan. Det  känns inte  så lite  jobbigt. Plats annonserna  skriker: Vi behöver dig  som är mellan 20  och  30  och har  minst 25  års  yrkeserfarenhet. Sen följer en radda med egenskaper  som man förväntar sig av denna nya supermänniska man vill ha.

Så här  får  det  ju inte vara. Alla är  vi lika mycket  värda  om vi så är 90  månader eller 90 år. I människovärde  finns  det ingen gräns där man övergår från det ena  åldersstadiet  till det andra och får ny prislapp eller etikett på sig för varje år. Syltburkar  och saftflaskor brukar ha etiketter  med  år  och datum och innehåll. Varudeklarationen för oss är att vi är  människor  allihop som ser olika  ut – tänker olika – kan olika saker – duktiga  på en del saker  och mindre duktiga  på andra.

Ur skapelsens synvinkel är  vi absolut lika  mycket värda och lika betydelsefulla trots alla olikheter. Älskade av Gud  och avsedda att respektera  och älska varandra. Vi älskar  därför att Han först har älskat oss.

 

 

Don Quijote i Halland !!!!

Du känner  väl igen honom  där  han kommer ridande – beredd på strid. Här  finns han  vid  en av de kvarnar som vi har  i Halland. Särdals kvarn  som väl knappast varit utsatt  för angrepp från honom – men nu finns han där  utanför i alla fall. Beredd ifall  det skulle behövas.

Särdals kvarn är  ett fantastiskt  utflyktsmål- Den fina  väderkvarnen  och ett antal byggnader runt den. Café  med  en underbar trädgård  att sitta  och njuta  i .  Butik  med produkter av  bär  från Halland och en hel  del  hantverk. Miljö  att njuta  av. Så här  ser kvarnen ut.

Slåss mot kvarnen eller kvarnar i allmänhet ingår  väl inte precis  i vårt vardagsliv. Men när jag ser  don Quijote  till häst  i full beredskap så tänker jag på att  det finns  nog en hel del i vår  värld  som vi borde  slåss emot  lite  mer än vad vi gör. När  jag säger  slåss menar jag inte att vi handgripligt skall ta till vapen  och börja  kämpa  mot det som inte  passar oss. Men jag menar att vi med tankar  och ord  borde  synas  och höras lite mer än vi gör. Vi tiger alltför  ofta  med vad vi tycker  för att inte reta  nån eller sticka ut hakan för  mycket.

En lista kanske  på några  saker  vi borde  ta  och räta  på ryggen inför, Som  människor i allmänhet  och kanske  vi som har en tro  i synnerhet borde  synas  lite  mer.

Fördomar  om allt  och alla. Generaliseringar där man med utgångspunkt  från  nåra  få tillfällen  eller händelser kommer med alldeles för snabba slutsatser. Diskussioner  där man gör allt man kan för att slå varann i huvet med sina ”säkra” argument. Tillfällen där  en lyssnande  och lite mer ödmjuk ton kunde leda  mycket  längre. Ibland  blir jag så trött på all tvärsäkerhet och besserwissermentalitet. Det känns som om det enkla  samtalet i en öppen och lugn dialogform snart bara finns i en monter på Naturhistoriska  museet och  det där  med att lyssna  är  omöjligt. I stället  för att lyssna  så  står man och tänker medan  den andra pratar – Vad skall jag nu dra till med när han eller hon har pratat färdigt.

Fejkade själavårdssamtal filmas.  Uppdrag hit och uppdrag dit.  På ”nätet” kan man  mörda  riktigt vällustigt  och anonymt.  Järnrören  ligger  kanske lämpligt  till hands och språket  är  inte precis  på  söndagsskolenivå. Rasism – antisemitism . och en hel massa  andra ismer  och fobier  får  fritt spelrum.

Det finns exempel på annorlunda  samtal i Bibeln  Tänker på Psaltaren  där man talar med Gud  om allt. Jobs  bok  och Predikaren är  andra exempel. Eller ta  Jesu samtal  med   syndare .-  med slavar  och skökor  och ogärningsmän – som Ferlin skriver. De vackraste  samtal  som blev  iscensatta av Jesus med  en viss rådsherre, Nikodemus  eller  den samariska kvinnan vid Sylars  brunn.

Vi behöver nog inte en don Quijote stil. Vi behöver  snarare  lite  mer  av tid  och närvaro j de samtal  vi för. Inte med mer eller mindre  tvivelaktiga ”vapen” i disukssionen  utan  en omsorg och en kärlek av högre  nivå.

 

 

 

Road-tripp !!!!!!!

En av våra  vänner på Fb har  fått en suveränt bra  reseidé. Att göra en resa inte tvärs  över  den  Amerikanska kontinenten men en resa  för att  återuppleva  de platser  där man bott  och jobbat – gift sig  och fått barn – som gift sig  och fått barn….. Verkligt festlig  idé. Samtidigt fick vi genom min fru  Ingrids bror en packe  med gamla  tidningar Provinstidningen Dalsland PD  kallad och hittade en sida med  gamla  bilder från just  hennes  hemstad Åmål – från 60-talet.  Bilden  från Svea-magasinet som sålde arbetskläder  och underkläder  och nattskjortor i flanell – rejäla  don här  nedan.

Bilden i mitten.

Men tillbaka till resan. Hur skulle  den se ut för oss ? Rent geografiskt.. Start  i Åmål  och Göteborg. Studier  och bröllop. Första jobbet i Borgå  Finland  där  föddes  vår egen Anders. En kort sejour i Åmål igen  och sedan  Sollefteå med jobb i Sv.kyrkan. Tillbaka till Gbg och Metodistkyrkan och därefter  Halmstad med samma  kyrka. Kommunfullmäktige i stan och massor med uppdrag, bibelskolestart bl.a.     Furudal  i Rättvik – Dalarna. En snutt i Örebro pga  att tillgången  av hjälp för en hörselskadad dotter var bäst  där. Jobbig tillvaro  på många sätt. Åter till  Dalarna – Siljansnäs  och Olsnäs  inom EFS. Därifrån till Norrköping och Frikyrkliga studieförbundet  som avdeln.stud.ledare  tjänst i Söderköpings baptistförsamling med ett intensivt arbete  med att hjälpa  ett nyss befriat Lettland med kläder, medicinsk utrustning  och  hel  förnyelse av Lasarettet i Talsi – Lettland. Därefter Karlstads Baptistförsamling en ganska lång period med  samtidig  pension  och halvtidsjobb. Sedan flytt till Gullbranna med Anders  och hans familj bara två kilometer från oss En  tid  av glädje  över att få vara nära barn  och barnbarn och en period  som vakanspastor  i Gullbranna alliansförsamling. Nu har vi bott här  i snart nio år. Så ser dom yttre ramarna  ut. Ett helt liv  på femton rader.

Nu skulle man nog kunna bli sittande och minnas  och kanske börja bläddra i våra 37 fotoalbum.Men visst vore  det fruktansvärt intressant att göra  trippen  och se miljöerna  och deras förändring  och kanske   träffa  några av dem vi mött på livsresan. Undrar hur  lång tid resan skulle ta  – femton rader . och vad det skulle kosta att göra en sån resa.

Men visst  känns  det intressant att åtminstone  leka  med tanken. Börjar man sen fundera lite grann på den  inre resan  och vad som hänt var- så räcker inte femton rader  långt. Kanske  en bok med ett antal hundra sidor – men bara för  eget bruk. Vi vet  och förstår att det inte är  vi själva  som planerat resan. Det fanns en plan  och en tidtabell från en annan värld  med ett  liv  i kallelse  och tjänst för  vår  Mästare  och Herre !!!!

Strand med vågor sand och stenar !!

Visst är det såna  här platser man söker upp  på sommaren. Mycket lugnt på den här platsen just vid  tidpunkten  för  bilden. Kommer  du dit på annan tid så är  det  ett myller av  människor – badare  och soldyrkare här och strax intill.  Milsvida  sandstränder   bjuder ju Halland  på.  Visst är det vackert t.o.m.  i stenriket.

Går man lite  närmare  och tittar  på stenarna så kan  det se ut så här.

Skulpturer i vattnet  och på stranden. Slipade av vågor  i många år. Ytor  som har formats  efter  väder  och vind och man kan känna  lenheten  också i vinklarna. Ytan är  mjuk och vänlig  och just nu dessutom  varm – ja  nästan het på sina  ställen.

Somliga av oss samlar på stenar  från stranden. Olika  färger  och olika  former. En del med glittrande inslag  som om vågorna  hade lämnat kvar droppar av sitt vatten-

Man kan nästan ha en del av dem som anti-stress  kulor i handen  och känna  ytan och krama  stenen  och tänka  på bilder man ser av strand  och hav just  då.

Stenar  kan  tyvärr också bli bördor.  Vi säger att det känns tungt ibland.  Livet  är  jobbigt och framtidsutsikterna  kanske inte  verkar  så lysande. Det kan vara sjukdom, bekymmer, sorg, brustna relationer. krav  från mig själv  och krav som jag tror att andra ställer på mig.Det  är  så mycket som kan vara nästan omöjligt att bära  på eller ens orka  tänka på. Och  dom ”stenarna”  kan kännas omöjliga att bära.

De  löften som kristen tro ger och den  uppmaning som  texterna  i  Bibeln ger säger: SLÄPP TAGET OM DINA  STENAR !  Det  finns  En som har burit hela  hopen med stenar på ett par korsarmar – just för att du och jag skall orka  och våga  leva. Han – Kristus – tog allt på sig. Obetalda  livsfakturor eller  skuldkänslor som vi bär  på. Trasigheter  av olika  slag som varken omsorg  eller  vanlig  vård klarar av. Problem som verkar olösliga men som Han vet vägen  för  och kan ge  oss möjligheter  som vi inte trodde  fans.

Kom till mig  ni alla  som är trötta  och tyngda av bördor. Jag ger er mitt ok att bära med. Jag ger er  frid  och ro  och läkedom  mitt i en kanske krånglig  vardag !

 

 

SEMESTER ÄR FAKTISKT FARLIGT !!!!!

Jag  vill påstå att semester faktiskt är  ett farligt äventyr. Varför ?  Därför att vi lägger på oss  så många krav  på hur en semester skall vara  och vad man skall hinna med under den. Spelar ingen roll var man har den.  Mallorca  eller  Kroatien – sommartorpet – eller den hyrda stugan – husbilen eller husvagnen på campingen. Allt skall hinnas med! Kravlistan bara stiger  och stiger  och med den också risken för att det bara  blir  en misslyckad historia  av alltihop.

Tänk bara så här – dom och dom sevärdheterna måste  vi klara av på vår resa. Snabba  visiter och kameror  som klickar  och klickar  för att få  med alltihop för att sedan visa  för beundrande blickar på datorn eller plattan.  Dom och dom hotellen – restaurangerna – nattklubbarna  och barerna  måste vi ha besökt för att kunna berätta om hur  det verkligen var-  Eller så  och så många släktingar måste  vi ha gästat  eller tagit emot som gäster för att semestern skall betraktas  som lyckad.  Så  och så mycket tid  måste  vi ge varandra för att man skall känna  att livet fungerar -och så kommer tröttheten och utslagningen emellan  och inget  blev som det var tänkt eller  planerat.

Släpp alla krav  och alla måsten och försök att bara vara  TILLSAMMANS !!!  Försök att lyssna i stället  för  att agera.  Bli  stilla  i stället för att göra  en massa.  Kolla  den närmaste  våglängden i livets program.  Ta in den och lev !!!!

Vi pensionärer har  det bra  förspänt. Vi vågar gå ut på livets  sköna  altan  och bara njuta av att vara  nära  varandra  och det vi har omkring oss. Blomster  av olika slag  och grönska  som skapar en oas omkring oss-  men framförallt  att bara få vara vi – utan krav och måsten. Ta varandras  händer  när vi sitter i varsin stol mitt i vår nära  värld-

Se den nära  skönheten omkring oss- Påminna varandra om livets  sköna stunder. Se  skönheten och livet hos  oss båda  med  liv och verklighet  i lite rynkor  och silverhår efter alla år  tillsammans.  Släppa  alla måsten och krav  och bara vila  i den starka  kärleken till varandra  som  dagarna bjuder på.

Vardagarna  vi har är  ju inte bara semester – utan innebär  uppdrag  av olika slag.  Sysslor  som måste  fixas – ibland med lite större  möda  än förut – men vi löser  det  TILLSAMMANS !!  Vi gläds över vad livet ger och över att  det finns en  högre  makt  som styrt  över  vårt liv  och som fortfarande  bär  igenom både vardag  och helg – jobb och semester.

SE JAG ÄR MED ER ALLA DAGAR –  HELA  LIVET OCH EVIGHETEN !

 

 

Vi som gillar att läsa !

Att gilla läsning – och då menar jag riktiga  böcker – med  pärmar  och blad  som man kan bläddra i.  Har genom åren haft ett ganska stort bibliotek. Vid  något tillfälle  när det verkade  som störst räknade vi  bort emot 4.000 böcker. Men sen måste man ju gallra eller ge bort för att få plats med nya. Min äldsta bok ser  du på bilden. 223 år gammal  är den och verkar ganska sliten åtminstone  utanpå. Försättsbladet ser ut så här.

Jag  måste ju erkänna att jag inte  läst  den från pärm till pärm  – men jag har  styckvis läst i den och känt lite grann av historiens  vingslag i texten.

Sen är man ju lite  beroende av humör  och tankegångar i valet av vad man vill läsa och det blir ganska stor variation  på läsningen. Facklitteratur  om bibel  och teologi – förströelseläsning av lättare  slag – deckare   ibland – aktuell skönlitteratur både gammal och nyskriven. Svenska  författare i flera  genrer. Vad  det nu än blir  så är  känslan av att sjunka in i en bra  bok  helt oslagbar. Det  händer  inte  så sällan att Ingrid  och jag sitter med varsin bok och njuter tyst  och stilla och så delar vi erfarenheten  eller byter  böcker med varandra. Men  det finns en bok som alltid  är på  högsta nivå på vår  topplista – den här:

Bara nåra smakprov  på världens  mest lästa bok  som finns i min hylla. Sverige torde vara det enda land  som har bibeln  i sin  Statens offentliga  utredningar – den gröna boken.  Holy  Bible  och  en kinesisk  variant. Grekiska  grundtexten i Novum. En minibibel med  några kapitel ur  Johannes evangelium och så den senaste  i raden av moderna varianter som ju är  en parafras med  lätt  svenska. Kinesiska  läser jag inte men många andra.

Det märkliga  med  läsningen  av bibeln är  att det alltid går att hitta nånting nytt. Ett ställe  som jag läst massor av gånger och tycker att jag kan – kan i en annan dräkt  eller bara utan vidare poppa  upp med nånting jag inte tidigare  lagt  märke till. Detta nya kan bli ett tilltal – en  vägledning – en uppmuntran – en bekräftelse i den situation jag just  då finns.

Pröva  själv !  Damma av din gamla  konfirmandbibel eller vad du nu har och ge dig ut på upptäcktsfärd  i texterna. Börja  gärna  i t.ex. Markus evangelium  han är journalistiskt kort och angelägen  om att berätta vad han sett och hört.