FEMTIOFYRA FANTASTISKA ÅR TILLSAMMANS !!!

DSCN1254Tänk att det har  gått femtiofyra  – 54 – år tillsammans för  Ingrid och mig. Så här  såg vi ut    för  ungefär  så länge  sen. 54  synnerligen händelserika  och ofta  riktigt omvälvande  och dramatiska år.

Att jag tar upp det just nu beror på att  vi i år har lite jubileums födelsedagar. Vi är  jämnåriga och kan i år  fira  150 år  om vi slår samman våra  siffror. Ingrid  är  något  äldre  så  det är hon som börjar  och sen kommer jag efter – lite senare i höst. 52  av åren har vi varit gifta och firade alltså guldbröllop  för  två år sedan.

Det har varit  underbara år tillsammans.  Visst har vi haft  det mödosamt ibland och har haft svårt att klara olika situationer i livet, men vi har gjort  det tillsammans. Pastorstjänsten har fört oss till olika platser  i  Finland  och Sverige  och flyttningarna har blivit ganska många och mötena  med människor går inte att räkna.

Vi började tillsammans i Finland  med vedspis i köket – kakelugnsvärme i rummen i en jättestor  lägenhet med våra ögon mätt.  Vårt flyttlass dit fickplats i ett hörn i  vardagsrummet. Här  föddes  också vår  son med för min fru  helt obegripligt språk på BB och pappor fick inte vara med – dom var nog mest till besvär.

Men vi har hela tiden  talat om för varandra vad vi tycker. Beslutat om ändringar i vår  tillvaro  med nya  och utmanande tjänster  tillsammans. Jobbiga  perioder ibland  och lättare  däremellan precis  som livet är. Den ”kommunala familjerådgivningen” har vi aldrig behövt anlita eftersom vi haft en rådgivare  på högre ort.

Borgå, Sollefteå, Göteborg, Halmstad, Furudal, Örebro.Siljansnäs , Norrköping, Söderköping, Karlstad. är listan och så Gullbranna där  vi nu finns som pensionärer med sonens familj   med barnbarnen omkring oss.

Tacksamheten över livet. Tacksamheten att få leva med varandra och ha tid för varandra är  det som är  viktigast just nu. 54 år  obeskrivliga, fyllda av liv  och tjänst och nu i  en lugnare takt med vila och tid  för  reflektion. Tackar Gud  gör  vi för  livet och nuet.,

 

 

Annonser

Så här fantastiskt skönt blev det !!

DSCN1291Visst kommer du ihåg bilden  jag hade med  gropar  och pelare. Plankor  och ramvirke när arbetet med däcket  började. Lite  lagom rörigt  och ansträngt  och ingenstans att ta vägen under tiden. Nåja  det fanns gott om plats på den  övriga gräsmattan medan arbetet pågick. Nu är  det klart  och vi har ett däck och en skön oas att vara på. Vi har flyttat upp vårt lilla ”Niagara”  och våra krukor med blommor av olika slag och Ingrids  olivträd har fått en hedersplats. Nu är det bara att njuta av det hela.

Känslan av att få se nånting nytt växa fram är alltid  intressant. Vi har sett dom två jobbare  som  ordnat med det hela och sett arbetsmoment efter arbetsmoment. Vår hyresvärd som  satt  igång det hela är  värd all  tacksamhet  för  det han och hans  fru ordnat till för oss.

Så kan man ju också få vara glad över  sånt som händer i livets alla skeden. Det kan vara stökigt  och gropigt  på livsvägen. Man vet inte vad saker och ting kommer att leda till. Kanske man anar  men vågar inte riktigt  tro på sin aning. Så kommer  den där dagen då det som var osäkert  visar sig bli liv  och trygghet igen. Livet går vidare med nya  vyer och nytt perspektiv.

Jag predikade i en fullsatt Gullbrannakyrka  söndags och avslutade min predikan med en påminnelse om vad musslor kan göra.  När  dom får ett gruskorn eller annat skräp innanför sitt skal så blir det en enorm påfrestning och irritation – men det startar också en process i musslan.  Den börjar bygga  ett  skydd runt  gruskornet. Ett skydd som består  av  ett material  som gör gruset till en dyrbar pärla. En process som bara musslan klarar av. Odlade pärlor blir dyrbarheter. Så dyra som liknelsen i bibeln berättar om: En pärlsamlare  sökte efter pärlor. En dag hittade han den fantastiska pärlan och gick bort  och sålde allt vad han ägde och köpte  den.

Det kristna livet med sitt perspektiv  är den dyrbara pärlan. Värd   att  ta emot  – att överge allt  det skräp jag har i mitt liv och vinna den pärlan. Pärlan med evihetsglans.

 

Laga Ni – Äta Vi !!!!!

DSCN0670

Om man är  från Halland eller är lite bevandrad i svensk Geografi – Smartare än en femteklassare kanske – så vet man vad  ramsan i rubriken betyder. Hallands  älvar  från söder till norr – Lagan.Nissan, Ätran  och Viskan. Enkelt  när man kan det.Bilden är från en av dem. Tänk vad ramsor kan sitta bra  sen man lärt sig dom.  Tyska ord  till ex. an, auf, hinter,in, neben,  o.s.v  .. Jag fick lära mig  skalor i musik med tonart, Frosten  Berövade  Esters  Astrar  Deras  Färg . och en annan ramsa Gå Du Axel Efter Hans  Fisk. Klurigt men det satt.

Och så har vi alla dom där  tungvrickningsövningarna. Flyg fula  fluga  flyg – Packa pappas  kappsäck –  Sex laxar i en laxask- Och ramsorna  på den tiden man lekte Essike dessike luntan tuntan  och   trollerierna  Abra kadabra……………Fyll på med fler.

En hel del av det här var  väl ganska onödigt  och bara på kul och det finns  ändå kvar-

I min skoltid – tänker då på folkskolan – fick vi ju lära oss en hel del utantill. Dikter  – sånger psalmer  mm.

Häromdan dök det upp en god  vän bakom mig i kassakön i affären och med tanke på mitt  yrke  så deklamerade han  Våran prost han var rund  som en ost och då fortsatte jag med resten  av just  den versen i dikten och så skrattade vi gott ihop.

I söndagsskolan  hade vi minnesverser som vi lärde  oss varje vecka – enkla  men centrala  bibelord. Konfirmationsläsningen innebar Luthers  mindre  Katekes med budorden  och förklaringen som inleddes  med orden  Vi skola  frukta  och älska Gud så att…Det var svar på prästens  fråga  Vad är det ? som ställdes efter varje budord. Somligt sitter än . plus alla psalmverser  som man tragglade då – Men som kan dyka upp i svåra livssituationer som en tröst  och en vägledning.

Bibelorden  som finns  där  på  hjärnans ”hårddisk” sitter ju där  och poppar upp helt oväntat i samtal när  de behövs. Utantill  läxor har man ju inte nu – allt finns ju på I-padar och plattor och telefoner. Men det är ju ändå nåra knapptryck bort – medan det man har inom sig finns  och ofta  dyker upp på de mest förunderliga  sätt. Memorera  ett bibelord t.ex. Fil 4:19  och låt det vila i ditt inre tills du behöver det. Byt sedan till ett nytt. Det kan helt plötsligt bli  tätt mellan bytena.

 

 

Nu blir det en mini-prediko-fundering utan predikstol !

DSCN1279

Vad är nu det här ?  Jo det är ett bygge  på solsidan av vårt hus. Vår  goa  hyresvärd har bestämt att vi skall få ett  trädäck på vår altan och det här är början till det. Det skall  byggas.

Söndagen som kommer heter  ” Att växa i tro ”  och det är ju också  ett  bygge. Jag har ett par citat från kolleger – citat som inte lämnar mig i fred. Det första är av  en australiensisk pastor  som jobbar i Paris – Vince  Esterman, han skriver:  Kristendomen under de senaste tvåtusen åren är som en man som tar ett kort av  sin farfar, ramar in det och sätter  det över öppna spisen så att hela familjen kan beundra det. Det ger alla goda minnen och blir en uppskattad familjeklenod. Det är mycket rörande, om det inte vore för en sak – farfar lever fortfarande. Han sitter  bortglömd  på ett ålderdomshem.

Så långt citatet Tänk om  vi har  det så med Gud. Vi har honom bara som ett porträtt. Man växer inte till av att  titta  på gamla  bilder. Man måste  nog våga gräva lite djupare.

DSCN1280

Kanske så här. Inte bara gå på den gamla vanliga slentrianen. Max Lucado är  den andre jag vill citera, så här  skriver han : I många  år såg jag Gud som en bra chef och mig själv som en lojal försäljare. Han hade sitt kontor  och jag hade mitt område att bearbeta.Jag kunde ta kontakt med Honom när jag ville. Han var aldrig längre bort  än en telefon. Han uppmuntrade  mig  och fanns bakom mig och gav mig sitt stöd men Han följde inte med mig – åtminstone trodde jag så. Tills den dag jag upptäckte orden i 1 Kor.3:9 – vi är Guds  medhjälpare. Vi arbetar ihop – tillsammans.  Så långt citatet.

Vart vill jag komma med detta ?Jo  det finns inget bygge  som växer  fram på egen hand. Det måste finnas någon  som planerar  och någon som utför  det praktiska jobbet. Så är  det också med tron – den växer inte av sig själv. Den måste  få näring från Hans närvaro. Du och jag måste  få pröva  den i praktiska handlingar  tillsammans med Honom.  Vi måste  få  försöka  hitta  rätt i livets alla vindlingar – med Honom. Efter ett tag så märker vi att det blir  mer och  mer av det vi får  bygga i tro  och gemenskap.  Då lever inte livet på ett bleknat  porträtt – visst i guldram – men ändå bleknat. Vi lever IRL med en  början av himmelriket här och nu.

PRESENT SOM KAN FINNAS KVAR 2000 ÅR !!!!

DSCN1274

Vi hade  vår  underbara hemgrupp hos oss  i går kväll. Dom överraskade min fru Ingrid med en  födelsedagspresent lite  i förväg.  Ett härligt arrangemang med petunior runtom och ett olivträd  i mitten.  På  informationsbrickan  står  det  att trädet kan bli tvåtusen år. Det  överglänser ju faktiskt  sången  .. Ja må hon leva  uti hundrade år !!! Kan det vara sant med så gamla växter ? Ja  det är  det – man har faktiskt konstaterat att de knotiga olivträd  som står i Getsemane  trädgård kan ha funnits där redan på Jesu tid.  Man kan ju tro det bara genom att se och känna på de knotiga  och böjda stammarna som finns där – en del av dem som skulpturer formade av en konstnär  på en högre nivå.

Det träd  vi nu har kommer väl knappast att stå  hos oss  i tvåtusen år – men glädjen över  det just nu är  stor. Man blir rörd av den kärlek  som verkliga  vänner visar på ett så handgripligt sätt och det förstärks av den bibliska anknytningen. Nu placerar vi krukan här-

DSCN1277

Vårt lilla vattenfall  med pelargonier på sidorna   och bakom olivträdet finns en Budde-leja som samlar  fjärilar omkring sig till sommaren. Påfågelsöga – nässelfjärilar  och Amiraler  i en salig blandning. Till råga på allt  kom vår hyresvärd  och frågade om vi ville ha ett trädäck på vår altan över  dom gamla plattorna. Kan det bli bättre inför  sommaren ?

Visst är det skönt med dagar  där  allt  bara känns bra.  Vänner omkring oss – blommor och grönska – omtänksamhet från den vi hyr vårt hus av !!!!

Och ändå  är ju det här bara några ögonblick i det som Wilhelm Moberg skriver om i sin bok – Min stund  på jorden. Ett liv på jorden  oftast under hundra år – med allt det ett liv kan rymma. Glädje  och sorg – mörker  och ljus – gemenskap  och ensamhet. Periodvis kan man kanske känna sig  i kamp med det gamla  ordet ”avsidestagen” som en av våra vänner i gruppen gav uttryck för – men som ändå levde med en frid  som bar  och bär.

Så talar bibeln om ett nytt liv – evighetsperspektiv som skapar himmel  också över  de allra svåraste  stunder.  Så kan vi tro  och ha liv som räcker över alla mörka vatten. Det kan bli lite knotigt ibland – men knotor är oftast  sega  och starka.

Semester mellan hägg och syren ?

DSCN1270

Det sägs att den  gamle  skomakaren i byn  satte upp en skylt på dörren till sin verkstad när våren kom. Där  stod det : Stängt för ledighet mellan hägg  och syren.  Det var hans semestertid. Alltså kunde semestern bli lite  olika  lång beroende på vårens intåg – häggen blommade  ute i naturen och syrenerna i trädgårn kom lite senare.  Kan bara konstatera att i år blev det ingen ledighet alls  för  skomakaren. Men nu finns  det ju knappt nåra skomakare  kvar. Det är nyckel och  diverse service i galleriorna som sköter det.

Visst är  det skönt med syrener och med allt annat som  växer  och blommar just nu. Vi har fixat lite  i vår trädgårds-oas och satt en del nytt.  Årets  fuchsia har kommit på plats.

DSCN1269

Den hör till sommaren för oss och brukar vara fantastisk med blomning på blomning i ett överdåd  som inte liknar  nåt annat. Vi gläds åt den  varje  sommar.  Blommorna  är ju så ljuvliga i färg  och form.  Äppleträdets  blommor  slår ut mer och mer – hoppas att humlor  och bin hittar fram.DSCN1272

Njuter i fulla drag  av allt som växer  och blommar. Men det behövs ju lite lagom pyssel  och tillförsel av näring för att det skall bli bra. Vi bor  nåra hundra meter från havet men ser det  inte över  träden  och motorvägen. Då får man ju fixa lite  sjöutsikt själv och den har hängt uppe nåt år vid  det här laget.

DSCN1267

Lite  på skoj och lite  på allvar.

Sen finns det ju en inre trädgård också i varje  människa. Där allt som har med det  inre livet att göra  skall växa  – grönska – blomma  och bära frukt. Men den trädgården behöver också omsorg – näring – bevattning m.m.  Hur  gör man det ?  Låt mig genast säga att det inte är  som trädgårdsjobb utan snarare tvärtom. Den inre trädgården får liv genom vila och stillhet. Avkoppling från all stress.  Nervarvning i logistiken. Intag av musik  och sång-konst och litteratur – det där vi kallar kultur. Men också  andlighet från Skaparens händer. Det där som ibland tar tag i oss och överväldigar  oss med en gudomlig  närvaro. Han finns där i hägg och syren. fuchsior  och äppleblom. Perspektiv som inte är  som målat på en plankstump utan är  som valv  av himmel över hav. En katedral mitt i vardagens gråjobb.

Tag dig tid att  andas  och sätt dig ner och vänta på att din själ kommer ifatt dig som  bärarna sa mitt i stressen i  den afrikanska djungeln.

Skärmen är inte svart längre !! Datorn fungerar !

DSCN1262

Tänk vad skönt  det känns när  allting fungerar  igen. Några svarta dagar med en liten  lånad maskin för  det allra  nödvändigaste och så tillbaka  till det vanliga igen – om  än med lite  nya bitar att lära  in.  Tack  till familjens dataexpertis som fixat  det hela.

Nu var jag tvungen att gå ut  och pröva  att ta nåra  nya bilder och se  om jag kunde  få in dem på plats. Det är  ju förberedelse  för  sommarens  blommor  och grönska  och frukt   som gäller just nu. Den ”mörka ” tiden med kala grenar  och is  och frost  får ge sig. Så här  såg äppelträdet  ut.

DSCN1258

Får jag presentera Ingrid-Marie som vi planterade  när vi flyttade hit och som nu vuxit sig  stor och vacker. En annan bild jag tog är  den här  vid  vår ingång  från Mejramvägen-

DSCN1261

När  det ännu var vintertid och vi blev  lite trötta på mörkret  och molnen som bara innehöll regn för  det mesta  satte jag  upp en av mina  målade tavlor på  ytterväggen. Lite  sol  och solstrimma i vattnet och  Hällgrundets gamla  fyr i fonden. Man ser  den utanför Jakobstads – Fäboda strand.  För  nån vecka sen  hängde vi ut ampeln med  penséer. Lite ljusare och hopp inför  en ny årstid.

Allt detta som själva livet är  för oss  människor. Växlingar mellan  mörker  och ljus – frost och värme –  medgång  och motgång. Så är  det ju bara. Här växlar  det av dagar år— Men det finns  en trygghet  mitt i allt. En axel att luta sig  mot. En famn att krypa  upp i. En kärlek  som består igenom allt. Jesus  Kristus som är  och förblir  den samma – i går  – i dag  och i all evighet.

Våga lita  på  det om din ”skärm” är mörk eller  svart . Det kommer en dag när ” Windows ” öppnas igen och det blir ljust på nytt.Fönstret  mot himlen har alltid ljus-