Teknik i vardan -både ytligt och inuti…?

DSCN1077Att stå i köket  och laga mat är  ju  roligt  och spännande –  i alla fall det mesta man gör. Men så är  det ju det där om man inte hinner med  och det bränner vid  eller i botten och man får ett  hiskligt jobb med disk.  Keramikformarna här ovan är sköna – det är en keramik som  tål  ugnen, mikron  och  diskmaskinen  och skulle  det se ut som nåt har fastnat så är  det otroligt lätt  att diska bort. Teknik i köket.

Teflonen är ju också ett sånt material  som släpper efter  och gör att vi slipper  bekymmer i disken. Stekpannor  med den beläggningen har vi väl allihop numera. Fast  ibland kommer ju både gjutjärnspannan  och stekgrytan till heders. Lite rost i botten på grytan avskräcker inte – snarare blir  det ett plus i kanten  med allt det där gammaldags  och hemlagat och Bullerbyn som ju allt presenteras som just nu.

Jag läste för ett tag sen om  oss människor och vårt inre i en krönika – kommer inte riktigt ihåg var. Det talades  om  människor som hade ett inre  som om det var teflon. Vad  de än råkade ut för  så  rann det av dem – åtminstone tycktes  det vara så. Krönikören tänkte lite avundsjukt på dem  och önskade att man kunde vara  så.  ( Hälla vatten på en gås hette det visst förr i världen ).   Är det säkert att det är så bra att ha ett inre  av teflon eller  keramik ? Är  det bra att inte bli berörd  av  någonting  och bara leva sitt eget liv ? Hur  går det då med allt det positiva – glädjen – lusten – tillfredsställelsen  över ett bra jobb och allt annat i livets rika mångfald ?  Om allting inte fastnar  utan bara rinner av – lever man verkligen då ?

Jag vet att jag för min del  föredrar  ett mera naturligt material med risk för skador  och rost och även med risk för att både en del svåra  och somliga glada upplevelser bränner sig fast och stannar i kanten. Det svåra får jag väl få hjälp att skrubba bort med lite  himmelsk  ”nådesvinto”  och  och gudomligt ”Yes” diskmedel.  Det glada  och ljusa vill jag behålla i  minnet  och ta till  när  det fattas nånting i kommande dagars recept.

Teknik är nog bra i kök  och vardag men det finns ingenting som  heter tekniska lösningar i min inre  värld. Det enda som gäller där  är  relationer. Relation till Honom som alltid har tid med mig  och relation till mina  nära  och kära  och medvandrare jag möter i min vardag.

Paulus skriver i  2 Korintierbrevets  3 kapitel om att vara ” Ett Kristusbrev  – inte  på tavlor av sten eller med bläck  utan   i era hjärtan på tavlor av kött och blod” 

 

Annons

Skriv en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s