Släktväggen är detta -ovanför vår matgrupp – den har varit mycket större men platsen medger inte så många fler bilder så en del har hamnat i byrålådans arkiv. Jul är ju den tid när man försöker komma ihåg släkt och vänner med en julhälsning av något slag. För oss – min Ingrid och jag – är det en lite märklig känsla att bli dom äldsta i vår lilla släkt. Både Nilsson-sidan och Nylander -sidan är ju ganska små. Det är nya generationer som nu tar plats. Visst är det fantastiskt att få gå på Lussekonsert på Halmstad Teater med ett av barnbarnen som sångsolist med sin ljuvliga röst – eller i Mariakyrkan med ett yngre barnbarn som Lucia – också hon med musiken och sången i centrum med både sång och pianospel. Vi har möjligheten att bara vara med och njuta av alt det vackra just nu.
Visst är det bra att skänka släkt och vänner inte bara en tanke utan en konkret hälsning så här till jul. Spelar kanske inte så stor roll om det blir en signatur på ett julkort i kartong med vintermotiv och annat som hör julen till och skickat med vanlig snigelpost – eller om det blir en hälsning med några snabba rader och en färsk bild via internet. Somliga är ju suveräna med att skicka hela julbrev med det gångna årets märkesdagar i sammandrag.Min värderade bror Kim lämnade mig för ett tag sedan ett antal dokument från den Nylanderska släkten där det bl.a. fanns med ett fantastiskt Julbrev som min farfar skickat till sin far där han berättade om min pappas och farbrors äventyr under året. Klenod att spara och värna.
Kanske skulle vi tänka lite extra nu till jul och sprida våra hälsningar på det ena eller andra sättet till glädje för en mottagare som kanske är ensam. Då tänker jag inte bara på släktingar utan också på vännen som vi inte hört nåt av de senaste åren.
Fick just Nyhetsbrevet från ”Ljus i Öster” som berättar om förföljda kristna i Centralasien där klockan verkar ha vridits tillbaka – med begränsningar – trakasserier – fångläger – en värld som vi inte kan förstå eller sätta oss in i. Vi har det trots allt bra. Frihet – välfärd – rättigheter av olika slag. Men kanske vi ibland glömmer våra skyldigheter att ” ta vara på vår broder ” som inte har allt detta.
Välsignelse över det som är kvar av Adventstiden önskar jag dig med hopp om en kommande julfrid – där du inte är så trött att du somnar med ansiktet i risgrynsgröten – utan har tid och ork att se och möta den längtande människan – nära dig eller långt borta-
Hasses Blogg 