Amazing Grace i november !!!

DSCN0990Just nu är  det veckan mellan söndagen före domsöndagen  och domsöndagen – tungt tema. Och så är det just  nu en av de där riktigt gråa  novemberdagarna. Himlen är tung och grafitgrå. Molnen känns som om dom är på väg ner i sin tyngd och dom släpper regn över  oss alla här. Ibland häftigt med skurar som känns  och ibland  som typiskt  Västkustregn – där man känner sig lite dum om man går med paraply och våt om man går utan.  Allt vad ljusning heter  verkar vara långt borta – ja gatubelysningen kommer väl strax. En sån där riktigt gråtrist dag.

Lite musik kanske  piggar upp. Vad skall man välja ?  Jag tror att jag väljer  psalm 231 i psalmboken.Nåd  och nådens ljus  och klarhet är nog vad man kan behöva  i grå november  och domsöndagstid. Han som skrev sången – John Newton  född 1725  och död 1807  var en ganska  märklig man. Sjökapten som bl.a. försörjde sig på att skeppa lassvis  med slavar från Afrika till Amerika. Tillfångatagna  och bundna och kedjade  för en vidrig  överfart. Det kunde vara  barmhärtigt att bli sjuk  och dö  och slängd i havet under resan. Det kunde vara skonsammare  än att komma fram  och bli såld till slavjobb  och evig fångenskap  och misshandel  och misär.

Men så möter skepparen och  slavtransportören  sin överman i Gud.  Kommer till insikt om sitt liv och sitt  makabra jobb och börjar ett nytt liv. Och i det nya livet skriver han sångens  text   som sedan tar form  i musiken med en amerikansk tonsättning 1811. Översätts till många språk . Bearbetas av  Anders Frostenson  1983 och resten är  historia.

Visst behövs  den  nu i november  och i domsöndagstid  som bärare.  av nåd  och ljus  i både inre  och yttre mörker. Jag har den i ett otal varianter med både sång och musik  och med bara musik.. Ernie  Englund  med trumpet  i Visby domkyrka eller  Johan Stengård  med sin saxofon  först ljust  och vekt  och sedan brölar det till i jubelklang över nådens rikedom. Och så alla sångerskor och sångare med sin tolkning av  Amazing….

Visst är  det vackert: Oändlig nåd mig Herren gav  och än i dag mig ger. Jag kommit hem jag vilsen var. Var blind men nu jag ser… Det är fortfarande  mörkt ute –  men  inte så tungt.Kanske  slutar det regna  och det tänds ett hopp om ett genombrott  och en ny dag- trots  novembers  gråhet.  Vila en stund. Slappna av  och knäpp händerna och säg till Honom som skapade ljuset: Tack för strimman av ljus jag ser som tänder hopp också för mig och skingrar  mörkret.

Skriv en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s