Livet är så skört ibland !

Man måste inte vara på väg att dö  för att få en ny syn på livet. Dödligt sjuk och sedan friskförklarad för att börja  värdera om det som händer   i tillvaron. Det räcker  faktiskt  med plötsliga förändringar i den dagliga tillvaron. En vacker höstdag  där allting är  som vanligt. En liten tur genom  småvägar med skog  och speciellt bokskog omkring. Färger i en skala som man bara  häpnar inför.

Och  så…………….strax efter  slår  det ner nånting som betyder att den vanliga rutinen kastas över ända. Det man trodde  var lugnt  och säkert  vacklade eller  föll ihop och så vet man inte vart man skall ta vägen. Visst har du varit med om det. Höstens  färger bleknade bort.  Sommarens sol slutade värma.  Vårens knoppar fick brista bäst dom ville. Vinterns rimfrost på träden och rutan var inte alls  intressant   längre.  Nu var det bara en sak som gällde  och det var den där  sprickan i tillvaron eller det där monstret som stack upp sitt tryne  och tog all must ur dig.

Jag är säker på att du känner igen dig i beskrivningen.Salta tårar. Näsdukar  och hushållspapper. Dra ner rullgardinen  och lås dörren. Släng ut katten – den stampar så när  den går mitt i min huvudvärk.

Vi  reagerar så olika på vad vi behöver just då. Somliga vill ha närhet  och en kram eller en famn- andra vill bara vara själva tills gråten har gått över  och själen fått lugna ner sig och kroppen inte längre  darrar  och skakar.

Det finns ett par psalmverser för  den här  situationen.

Jag tror på en Gud som gråter med mig när jag gråter så allting är gråt.

En tröstande Gud som kan trösta likt den  som väntar tills gråten gått åt.

En Gud som bor inom mig … som lever med mig när jag dör.  (Christina Lövestam)

Även om jag inte ser en lösning för tårarna som skymmer den – så finns den där.

Annons

Har du tid med Jesus ?

Det är så mycket vi skall ha tid för idag. Jobb och fritid. Hus  och trädgård . familj och vänner. Frissan  och tandläkarn  o.s.v. Vem har tid för Jesus och i så fall vilken  Jesus ?

Är det så att  Jesus inte alls är viktig och därför inte får tid. Du kanske bara har honom i en låda på vinden eller i garderoben  och så tar du  fram honom en gång per år i en liten idyllisk julkrubba.  Ser   du honom kanske bara som ett slags ceremoniinnehåll i dop. bröllop och begravningar ?  Kanske  är han  den där  gulliga  Jesusbilden  från söndagsskolan  för dig som är så pass vid åren att du gått i söndagsskola. Jag tänker på den vackra herden som kommer med det lilla lammet över sina axlar. Eller  Jesus med barnen i sin famn och det lyser om hela bilden – men det var ju så länge sen och då var du ju bara ett barn. Det har ju  gått nåra år  och du har fått en hel del livserfarenhet och nu tänker  du annorlunda och har inte tid.  Det är ju bara  nån sorts museifigur  som man inte behöver  bry sig om – jo  förresten man kan damma av honom i kristider när  inget annat hjälper. Visst är det ganska vanligt resonemang hos oss.

Vem är Han då  och vad betyder Han ?  För mig är Han VÄGEN   SANNINGEN  och LIVET – skulle bara inte klara min tillvaro  utan Honom.  Han är inte en sanning bland många  utan just sanningen. Han är inte en av vägarna  utan  vägen i bestämd form. Han är   inte bara ett sätt att leva  utan  själva livet. Han bevisar det med sin närvaro  och sin omsorg om mig  och min familj  varje dag.  Det betyder inte att vi har ett problemfritt – sjukdomsfritt – lyckorike. Men det betyder att det finns  någon som är starkare än allt vid vår sida när dagen är mörk  och kall och stormen viner  om knutarna.

Han säger aldrig: Se nu hur du bar dig åt – det var ju ditt fel att det gick åt skogen. Han räcker ut sin hand tar tag i min och leder mig igenom det svåra och knaggliga passet.Med sin sanning visar Han mig vägen  och ger mig mod att leva livet. Rätt  vad det är  så sker det små  eller stora under i vår tillvaro. Lösningar på problem som vi inte kunde ha tänkt ut. En hälsning  en kram  en gåva genom någon vi mötte.  Men vi förstod att det var någon med större inblick  som låg bakom.

Boka  tid hos Jesus – du också.  Kanske  tvättar Han rent i din stökiga tankevärld – låter dig slappna av i kärlekens  och omsorgen massagefåtölj  en stund  och du får nytt ljus  över din dag.

Blivande ärkebiskopar utfrågas !!

Läser om utfrågningen av kandidaterna till ärkebiskopsämbetet och blir  förtvivlad, ledsen, upprörd, arg och vet inte vad i protest mot den  bortförklaring och uttunning av evangeliet som favoritkandidaten  Antjé Jackelén presterar. Känns ungefär som att den som tror minst  får mest applåder. Låt mig förklara.

Hon är övertygad om att kristen tro  och Islam ber till samma gud. Då måste  Gud vara mycket ombytlig. I bergspredikan  Matt 5:43 Ni skall älska era fiender  och be för dem som förföljer er.  Cirka  600  år senare  säger  ”samme” Gud i Koranen  Sura  5  De  som förnekar Gud skall korsfästas  och dödas – lemmar avhuggas korsvis  etc. Och om det är samme Gud  varför skall då den som konverterar från Islam till  kristen tro  avrättas ?

Vidare  påstår hon att Bibeln inte är en samling sanningar och att Jesus har sagt att han är sanningen men han  har aldrig sagt att han är den enda sanningen – då har hon väl missat  Joh 14 vers  6 där Jesus säger: Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.

Vidare  påstår hon att jungfrufödelsen är en mytologisk bild för att visa  på det omöjliga. Hur vet hon det ? Vem har rätten att tolka texterna  och bestämma vad som är verkligt och vad som är fantasi ? Hur är  det med korsfästelsen  och uppståndelsen – var  finns de händelserna på skalan ?  Paulus säger  att om inte uppståndelsen finns  i vår tro så är hela vår tro meningslös. Skulle Gud vara så begränsad i sin makt att han inte kunde välja  jungfrufödelsen som en väg till mänskligheten?

Och så blir det en liten gnutta härskarteknik. Det är bara fundamentalisterna som inte vill ha  en religionsdialog.  Det  luktar lite  om ordet fundamentalister. Det är dom som inte har kommit så långt i sitt tänkande  som vi som vet. Men jag vet att river man undan fundamenten så ramlar hela  kåken ihop och den katastrofen  vill jag inte vara med om.

Hur stora får vi människor bli?  Kanske är det mera klädsamt med lite ödmjuk vardagstro på en Gud som älskar, bryr sig  och visar det genom att ha valt sina egna vägar in till  vår verklighet.

Jag tror på Gud Fader allsmäktig…. och på Jesus Kristus Guds enfödde Son, vår Herre.. och den Helige  Ande….  och ber om mer av den Anden  i Kyrka, samhälle  och enskilda människor-