Du ser den spegelblanka ytan i bilden. Det verkar ganska oroligt omkring men spegeln är helt stilla. Visst kan man njuta av den stämningen i bilden. Det finns en vila för både naturen och dig och mig som ser den.
Författaren till den andaktsbok jag använder dagligen – Max Lucado skrev för någon dag sedan om vilan.När han var tio år bestämde hans mamma att han skulle få pianolektioner. Själv tyckte han att detta att sitta fastkedjad vid ett piano en halvtimme om dagen var ren tortyr Men en del musik gillade han. Han hamrade stackato-noterna frenetiskt. Han gjorde det mesta av crescendona – så mycket han bara orkade banka på. Men det fanns en instruktion vid lektionerna som han aldrig kunde lyda så att läraren var nöjd. VILAN. Befallningen att göra ingenting. Vad var det för mening med det ? Varför sitta vid ett piano och göra ingenting ?
Läraren förklarade tålmodigt: Därför att musiken alltid känns bättre efter vilan. Men säger Max det begrep jag inte när jag var tio år. Men nu några tiotal år senare, klingar orden fyllda av vishet – gudomlig vishet.
Visst sitter vi alltför ofta och hamrar på livets tangenter så mycket vi orkar. Det blir verkligen stackato ibland eller crescendo furioso så det bara dånar om det hela. Det gäller ju att hänga med i rytmen. Ungefär som när man kör bil på motorvägen – man hänger med i rytmen 120 – 130 som alla andra kör – vaddå jag tittar inte på mätaren hela tiden.
Men ganska regelbundet står det vila i livets notsystem. Och visst är det sant att livsrytmen känns mycket lugnare efter vilan. Vad vore symfoniorkestrar som inte kunde ta paus ? Hur funkar den predikan som bara hamrar på utan att ge plats för lyssnarens egen tanke ?
Ge dig tid för en paus ! Sätt dig ner och vänta på din själ ! En gudstjänst i kyrkan en söndag eller bara en stilla stund under valv som lyfter mot himlen. Den finns där och Han som skapade himmel och jord finns vid din sida. Ser dig – tar din hand eller ger dig en kram, ja till ochmed bär dig om du är så trött att du inte orkar gå-
Hasses Blogg 