Så är det dags igen – sommarlovet tar slut och ny termin och ny årskurs. Sovmornarna är över och det där med att göra vad man vill närsomhelst likaså. För en del elever är det bara roligt – man längtar efter att träffa kompisarna igen – prata om sommarn och berätta och kolla vad alla har gjort. För andra är det inte alls roligt för man har inget att berätta (har ju bara varit hemma) inte haft råd eller möjlighet. För somliga är det bara nerver med frågan hur det blir med alla dom där stunderna av mobbning och förnedring som man är van med. Det får egentligen inte vara så – det måste finnas en planering och en omsorg ifrån hela skolan som ger alla samma utrymme och möjlighet. Självklart kan tyckas men verkligheten är tyvärr grym för många. Bry dig om ! Lägg dig i ! Vuxen i barnens närhet för att förändra och ge utrymme för gemenskap och förtroende.
När jag skriver dom här raderna så tänker jag att det handlar ju inte bara om skolan och dom unga. Det handlar också om livets verklighet i vuxenvärlden. Skolstart blir det inte där termin för termin utan det är ett ständigt pågående lärande. En ständig utveckling och tillväxt med nya insikter och nya erfarenheter. Men det är precis samma situation i vuxenvärlden. Somliga av oss möter varje ny dag med glädje och tillförsikt. Somliga tänker kanske inte så mycket på att det börjar en ny dag med samma vardagsrutiner. Somliga vaknar med det där otäcka pirret i maggropens alla nerver inför att möta en dag till. Arbetskamrater som är så långt ifrån att vara kamrater som det är möjligt. Chefer eller mellanchefer som har utsett just mig till hackkyckling – vet inte varför. Kvinnosyn på manligt dominerade arbetsplatser som sexistisk och objektifierande. Listan på mobbning och otrivsamhet kunde göras lång.
Läser man tidningar och ser på nyheter så undrar man vad i all sin dar vi har för ett sällskap av karlar i Sverige. Det är ju kvinnomisshandel eller mord nästan varje dag.Som karl gråter man invärtes och skulle vilja göra – jag vet inte vad … för att ändra på detta. Kanske starta ett upprop som bara män med respekt för kvinnor och varandra skulle delta i !!
Inte skolstart – men väl NYSTART i att umgås med varandra i förtroende och respekt. Läsa på i varandras ansikten vad som är viktigt för dagen. Våga bry oss om varandra och finnas till inte bara för min egen skull utan också för dem jag möter i min vardag.
Det var en apostel en gång – jag tror han hette Paulus som hade en hel del att säga om detta – med gamla ord: Överträffa varandra i inbördes hedersbevisning. Visa kärlek till varandra och bär varandras bördor. Jag tror att livets skola blir bättre då !!!!
Hasses Blogg 