Våga nånting som man aldrig gjort förut…………

DSCN0906Livet är  fullt av utmaningar – somliga är  små  och lätta att hantera. Andra är större  och kräver en hel del eftertanke. Somliga  är  så stora att det innebär  förändring av hela  livets mönster och då får man grunna  extra mycket. Vårt liv har varit  rikt försett med utmaningar  av olika slag.  Nya arbetsuppgifter  och nya miljöer med åtföljande  flyttningar  och uppbrott. Nya  församlingar  och nya samfund – studieförbund m.m.  Ibland kan man sitta och fundera så här efteråt – gjorde vi rätt  när vi tackade  ja eller nej till de olika val vi hade framför oss. Vi kan bara konstatera att under de omständigheter vi levde så kunde vi inte ha gjort annorlunda.

Säkert har du också  stått i valsituationer där  det inte var alldeles självklart om du skulle  våga  gå in i det  nya eller stanna kvar i det  gamla och och invanda. Men du var tvungen att ta ett beslut och välja en väg. Du bedömer själv efteråt hur det blev.

Det sägs att i vår tillvaro  i vårt samhälle  så måste  man vara beredd  att byta yrke  och levnadsbana flera  gånger eftersom  allt omkring oss  utvecklas så fort. Gamla jobb försvinner  och nya kommer  som aldrig funnits tidigare. Kanske  det är sant och kanske  måste vi våga.

Bilden du ser här ovanför är den största bild  jag målat i  hela    mitt liv. Jag fick se en vägg och storleken på den  och  fick en utmaning att pryda  den väggen med nåt annat än de   speglar som satt på den. Jag hade bara målat små tavlor förut och detta var dessutom i en offentlig miljö.

Med en viss bävan satte jag igång på  grundade skivor på hemmaplan. Örebro slott. Rådhuset i Örebro  och tidningshuset för Nerikes Allehanda. Inramat och placerat  som i ett fönster.  Timmar  och dagar av målarmöda fram till den dag alla bitarna var klara och vi kunde ta och transportera  allt till  det konferensrum  i den restaurang där  det skulle vara.

Jag kan nog inte riktigt beskriva hur det kändes  att se det hela på plats Utmaningen avklarad  denna gång.

Ibland måste man våga. Våga  i större sammanhang än så här. Våga  vara   ett verktyg i händerna på en  Mästare. I klartext – om jag har en kallelse ett uppdrag som jag vet att jag fått av Gud  så måste jag vara trogen det uppdraget och göra  det Han  vill att jag skall göra. Men finessen där är ju att jag aldrig behöver jobba ensam. Jag har  Honom själv vid min sida. Jag kan känna det så starkt när jag är ute och predikar. I kontakten med dem som lyssnar –  i öppenheten  i gudstjänsten och i  samtal efteråt. Där dom teologiska verktygen får ligga kvar i verktygslådan och  ge plats  för  de viktiga frågorna om själva livet tillsammans med Honom och med varandra.

Annonser

Det blev en insändare……

DSCN0902Det blev en insändare  de 21  augusti i Dagen. Förtvivlad över att varje dag läsa om kvinnomisshandel  och mord. Förnedrande  tal och  handlingar från  männens sida. Det är  det mest hårresande kommentarer man kan få höra.  Till och med från män i  seriösa  sammanhang – som riksdag  och partiledningar.

Det finns så mycket i relationerna man-kvinna  som är käpprätt åt skogen. Det finn så många som man trodde vuxna män  som behöver lite moralisk -etisk  och social  näring för att växa upp.

Vad är  det då jag reagerar på ?  Att kvinnor ofta inte räknas på riktigt  utan betraktas med manliga översittarögon som objekt för vad man vill. Kvinnor får stå ut med att kallas horor  och andra könsord som normalt tilltal. Förnedras med slippriga historier . Inte är riktiga partners och när  männens vilja inte går igenom – misshandlas och dödas. Våldtäkter blir en liten vardagsnotis. Så kallat  hedersvåld och hedersmord  noteras bara – men vanhedrar dem som utför det med deras noll-respekt  för en annan människas liv. Listan kunde göras lång på allt som gått snett här.

Man blir förtvivlad över bristen på respekt – medmänsklighet och förtroende. Läste nu senast att det börjar redan i förskolan – fortsätter i skolan – och underlättas ju av internet där man kan vara anonym fegis.

Jag måste protestera. Vi som vill ha vettiga  relationer får inte bara hålla tyst. Vi måste höras  och synas. Tala om för kvinnorna omkring oss att vi finns och vill ha  jämlika relationer. Skrika stopp när vi möter sånt som är fel.  Påtala  allt som är fel i ord och tafsande  på arbetsplatser  och fritid. Kanske vi skulle fixa en dekal på bilen med budskap – typ -KVINNA  OCH MAN  MED RESPEKT FÖR VARANN !  I vilket fall som sluta  hålla tyst när  det  syns klara och tydliga fel i vår omgivning-

Bibeln säger: Här är inte  kvinna eller man – jude eller grek – träl eller fri  – alla är ni ett i Kristus Jesus. Eller varför inte den gyllne regeln i Matt. 7:12  Allt vad ni vill att människor skall göra för er skall ni också göra för dom.

Omodern – robot skall det va…. !

DSCN0897På promenad i området där vi bor  inser man ju att man är hopplöst omodern. Vi ser små små hus på gräsmattorna och inne i de små husen sticker det ut en  bit av  den senaste  modellen av gräsklippare – ROBOTEN ! Den  där  som man bara skall släppa loss i sin trädgård  medan man själv  antingen sitter  och fikar eller stressar iväg med nåt annat. Roboten sköter  det så bra. Vår klippare  drar visserligen  själv men den behöver styrning av nån som håller i den och går efter den hela tiden.

Man kan ju ha en robot inomhus  också. Robot dammsugare som snurrar runt och suger upp allt som finns i vägen. Inklusive sladdar – en strumpa som trillat på golvet eller kanske  nån pusselbit eller spelpjäs  som  råkat hamna på golvet och nu försvinner i robotens gömmor.

Snart har vi kanske robotar med mänskliga egenskaper i köket eller vardagsrummet med erbjudande av  tjänster med  mat och dryck- klädvård- eller som  samtalspartner  med en raspande  dataröst.

Robotar är nog bra i industrin eller som operationsrobotar  i sjukvården – avlastning och precision  som darriga  människohänder inte klarar av kan fixas den vägen. Tekniken är otrolig och fantastisk. Men  och det finns ett stort men.  Roboten kan inte få bli ersättare för en levande  människa  med  engagemang och känslor.Visst kan en  gammal  ensam människa  känna  det skönt med en robothund i knät. Den gnyr lite grann  men om man klappar den och smeker den så blir den lugn och varm – men  den är   ju ett  surrogat.

Nånstans är  det fel när man måste ta till robotar. Jag är medveten om att ansträngd och trött personal kan få nåt robotaktigt över sig – men då har det gått för långt. Det måste få finnas människor överallt för att möta människor och människors behov. Kommande söndags predikotexter i kyrkan handlar om   att vara medmänniska. Jag vill ge dig ett par exempel som du själv kan leta upp. Matt,5:38 – 48  och  Jeremia 38:7 -13.  Ord  som ingen robot kan klara av att leva efter.

Tidens snabba gång…

DSCN08951943 står  det som utgivningsår på vår upplaga av sångboken  ”NU SKALL VI SJUNGA”. Lite  trasig  och lite nött i kanten är  den visst. Men tänk hur aningslöst allting var då. Hur  långt bort  de främmande länderna var. Exotiska djur  och folkslag. I barnslig  okunnighet kunde man sjunga visor  som de ovan som ju handlar om  Nilens strand  och vad man kunde  hitta  där.Man förstod inte riktigt sammanhangen då. Man var sig själv närmast och allt annat var långt borta.

Världen nu ser helt annorlunda ut. Avstånden har krympt till absolut ingenting och vi har just nu Kairo- Alexandria ,  Muslimer  och kopter ,  Mursianhängare och motståndare i vår egen TV soffa. Ond bråd död  i hundratal och skadade i tusental alldeles inpå oss En verklighet som vi bara kan ana oss till hemma  i vår ”trygga värld”. Det går inte att sätta sig in i det lidande  som  de i Egypten just nu får utstå. Sorg  över förlorade anhöriga – barn och vuxna. Maktlösheten mitt i allt detta. Demonstrationer och skjutvapen mot är en dålig ekvation.

Vad  gör  vi ? Vad kan vi göra ?  Risken är ju att vi bara rycker på axlarna och suckar över eländet. Organisationen OPEN DOORS  som vet mycket om livet i Syrien har nog samma info när  det gäller  Egypten.  Människors  intensiva  och tårfyllda begäran – KOM IHÅG OSS  OCH BE FÖR OSS. Be  kan det vara nåt det ? Är det inte bara att flumma bort allt ? Jag tror inte  det- Det har kommit så många berättelser om vad bönen betytt från andra håll. Bakom järnridån medan den fanns. På andra sidan muren i Berlin när den fanns. Husförsamlingarna  i Kina  som har vuxit till miljoner deltagare. Försoningsscener man inte trodde var möjliga. Bön har befriat och läkt  och gett  hopp.

Ta en stund  och be för Egypten. Syrien,  hela  Mellanöstern och alla de platser där man strider mot varandra. Be om fred och frid  och nytt hopp. Vi kan bli många som ber och får se resultat.

 

Nu mognar det !!!!!!!

DSCN0885Nu börjar  det synas  på riktigt. Här har man gått och planterat – tagit bort  tjuvar – gödslat och vattnat. Kom visserligen igång väldigt sent denna sommar – men nu står krukorna  där  och det är gott om kart och  dom första mogna smakade sol precis som dom ska. Helt ljuvligt och av sig själv  växer  det  och blir blommor  och  frukt. Kan inte skynda på dem eller  begära  nån annan sort  det bli bara körsbärstomater i dom här två krukorna. Sen finns det andra sorter i dom andra krukorna  och dom är också på gång. En busktomat är så översållad  av blivande tomater att den välte  med kruka  och allt.

Det är på nåt sätt  eftertänksamt  och  lärorikt  med  odling så här i liten skala. Man hamnar lätt i lite filosofiska och existentiella  frågor  under  trädgårdsmästarhatten.  Man är ju själv planterad in i denna värld med alla de förhoppningar som föräldraskapet innebar. Det fanns ingen möjlighet att  bestämma anlag – kön – ögonfärg –  hjärnkapacitet eller annat – det var bara precis en plantering. Grodde och tog form och kom till synes ut i denna värld med  vikt och längd nogsamt noterade. Sen började  tillväxten. Baby – barn – tonåring – ung vuxen – vuxen – medelålders – äldre  – hela  tillväxtmönstret.

Under tiden av uppväxt fanns  det någon  som hade omsorg – fixade kläder och mat – hem  och skola. Plockade också en del tjuvar på vägen – sånt man fick lära sig att man inte skulle  befatta sig med.  Somligt var helt enkelt förbjudet  och somligt var bara inte nyttigt och inte lämpligt. Sen fick man näring i form av goda råd – moral  och etik – kunskap och gemenskap  – tillförsikt och kärlek. Så småningom börjar det ju också visa sig fruktämnen av olika slag  som behövde tid att mogna  och sedan skördas. Sånt är livet.

Förresten det där med tjuvar – det tar visst aldrig slut. Dom måste man se upp med och plocka bort alla dar. Tjuvar som stjäl vår tid  och uppmärksamhet till  sånt som inte leder nån vart. Tjuvar som ger oss felaktiga inputs  och  gör att vi gör saker som vi egentligen inte vill. Tjuvar som bryter sig in och saboterar våra relationer: Tjuvar som bokstavligen leder oss i mörka  källargångar  i stället för  stora vyer  och fria horisonter. Tjuvar som ser till att vi bara bryr oss om oss själva  och struntar i allt annat . Tjuvar som får oss att förminska  och förnedra andra.

Det finn ett bra trädgårdsord i vårt  Nya testamente hos  Evangelisten Johannes – det  femtonde kapitlet. Det talas om en vingård  och en vingårdsman som skär bort  det som är fel  för att hela vinstocken skall bära mer god frukt. Testa  och läs !

 

Skolstart står det i reklamen !

DSCN0884Så är det dags igen – sommarlovet tar slut  och ny termin och ny årskurs. Sovmornarna är över och det där med att göra vad man vill närsomhelst likaså. För   en del elever är  det bara roligt – man längtar efter att träffa  kompisarna igen – prata om sommarn och berätta och kolla vad alla har gjort. För andra är det inte alls roligt  för man har inget att berätta (har ju bara  varit hemma)  inte haft  råd  eller möjlighet. För somliga är  det bara nerver med frågan  hur det blir  med alla dom där stunderna av mobbning och förnedring som man är van med.  Det får  egentligen inte vara så – det måste finnas en  planering och en  omsorg ifrån hela skolan som ger alla samma utrymme och möjlighet. Självklart kan tyckas men verkligheten  är tyvärr grym för många.   Bry dig om !  Lägg dig i !  Vuxen  i  barnens  närhet för att förändra och ge utrymme  för  gemenskap och förtroende.

När jag skriver dom här raderna  så tänker jag att det handlar ju inte bara om skolan och dom unga. Det handlar också om livets verklighet i vuxenvärlden. Skolstart blir det inte där termin för termin  utan det är ett ständigt pågående lärande. En ständig utveckling och tillväxt med nya insikter  och nya erfarenheter. Men det är precis samma situation i vuxenvärlden.  Somliga av  oss möter  varje ny dag med glädje  och tillförsikt. Somliga tänker kanske inte så mycket på att det börjar  en ny dag med samma vardagsrutiner. Somliga  vaknar med det där otäcka pirret i maggropens alla nerver inför att möta en dag till. Arbetskamrater  som är så långt ifrån att vara kamrater som det är möjligt. Chefer eller mellanchefer  som har  utsett  just mig till hackkyckling – vet inte varför.  Kvinnosyn på manligt dominerade arbetsplatser som  sexistisk  och objektifierande. Listan på  mobbning och otrivsamhet kunde göras lång.

Läser man tidningar och ser på  nyheter  så undrar man vad i all sin dar vi har för ett sällskap av karlar i Sverige. Det är ju kvinnomisshandel  eller mord nästan varje dag.Som karl gråter man invärtes och skulle vilja göra –  jag vet inte vad … för att  ändra på detta. Kanske starta ett upprop  som bara män med respekt för  kvinnor  och varandra skulle  delta i !!

Inte  skolstart  –  men väl  NYSTART  i att umgås med  varandra  i förtroende  och respekt. Läsa på i varandras ansikten  vad som är viktigt för dagen. Våga bry oss om varandra och finnas till inte bara för min egen skull  utan också för  dem jag möter i min vardag.

Det var en apostel en gång  – jag tror  han hette Paulus  som hade en hel del att säga om detta – med gamla ord:  Överträffa varandra i inbördes hedersbevisning. Visa kärlek till varandra  och bär varandras bördor.  Jag tror att livets skola blir bättre  då !!!!

 

Seriefigurer…….. eller roller ???

3447786819CAJ1S7TY

 

Seriefigurer finns det massor av . Kanske du nån gång har tänkt att det vore ganska skönt att vara en sån figur med alla dom egenskaper figuren har. Tänk dig att vara Stålmannen  eller Fantomen  som rensar upp  i banditvärlden- Kanske  Joakim von Anka som simmar omkring i pengar  i sitt hemliga bankvalv.  Katten Gustav  som fullständigt struntar i alla  vanliga regler  och bara är lat  precis  när han vill. Goa  Snobben eller nån annan – vet inte vilken som är din favorit.

Min favorit är  Skalman med sin mat  och sovklocka  och sitt väldigt innehållsrika skal. Där finns ju det mesta för vilken  situation man än kan hamna i  – det löser sig alltid.  Spelar ingen roll  om man behöver en skruvmejsel  eller en helikopter – Skalman har allt i skalet.

Somliga tror att detta att vara en kristen och ha en tro är att leva som Skalman. MAN HAR EN MAT OCH SOVKLOCKA   som innebär att man går i kyrkan  vid bestämda tider och allt annat  får vara då.  Man har tillgångar inne i skalet som det bara är att plocka fram i varje livssituation  och så fixar det sig. Nån sorts genväg genom alla problem  och bekymmer en behändig  och lättsam väg genom livet.

Det jag gillar hos  Skalman är hans bekymmerslöshet.  Han vet att det finns en väg att klara det  hela med – vad än problemet är. Men jag vet att den  bekymmerslösheten har jag inte inom mitt eget ”skal”  den kommer från ett helt annat håll. Jag gör mig ofta bekymmer. För att vara riktigt säker så här jag dom bekymren i ett anteckningsblock  bredvid sängen så jag skall kunna bläddra i det när jag vaknar  tidigt på morronen. Det finns  en som är större än alla mina bekymmer och som har lovat att bry sig om mig varje dag  och varje ögonblick. Det står en del om detta  i Bergspredikan  Matteus evangeliums  sjätte kapitel med början på vers  25. En ganska fantastisk  läsning när tillvaron håller på att gå sönder-

Skalman bleknar bort  när  Jesus  kommer fram.