Vet inte hur just din vecka har varit om du andas ut nu när det är lördag eller om du med glädje tänker tillbaka på veckan som var. Det kan vara så mycket som fyller ditt och mitt liv. En del är okomplicerat och en del är inte så lätt att hantera.
Vad jag vet är att när man är mitt i det jobbiga och svåra så är det skönt att ha nånting att se fram emot.Ungefär som öppningen mellan träden på Prins Bertils stig längs med stranden i vår stad. I gluggen mellan barr och löv och gräs skymtar horisonten med ett nytt perspektiv. Ett perspektiv där himmel och hav möts.
Jag tror att det finns en inneboende längtan hos alla efter just detta möte. Ett möte som glimmar till mitt i vardagen och lyfter blicken en liten bit över alla krångligheter och bekymmer. Det är ganska lätt att prata om andlighet – men det gäller att göra det med ödmjukhet. En dam från Jehovas vittnen ringde på vår dörr här en dag. Hon visste precis hur allting var och var beredd att med Vakttornets och Vaknas hjälp lägga ut texten för mig. Hon fick inte chansen och jag beklagade att hon hamnat i denna vilsenhet. Mycket av det som kallas andlighet nu är mer eller mindre dimmigt -medan den tro som omfattas av drygt två miljarder människor i världen betraktas som ute och förlegad. Jag tror att den äkta och personligen upplevda kristna tro ger en framtid och ett hopp.
Jag möter och lär känna människor som levt i missbruk och elände och nu har ett nytt liv. Du har säkert sett en del av dem du också t.o.m. i Tv i programmen från Clara kyrka i Stockholm. Jag möter människor som upplevt en beröring i sina liv just i mötet mellan himmel och jord i deras vardag. Människor som det lyser och sjunger om där dom går livsvägen fram – Människor som upptäckt och sett en levande Gud.
Vi i vår lilla familj lever i den tron Vi vet att Han är med oss både i det lätta och det svåra och ser Hans under i vår vardagsvärld.
Hasses Blogg 