Vi möter varandra på olika platser och vid olika tillfällen i livet. I kön vid kassan i
snabbköpet .På macken när vi tankar.På jobbet eller det oväntade mötet på
gatan. Där just i mötet så känner vi att vi borde säga ett par ord till varandra.Byta ett ord eller två, gjorde det lätt att gå….
Oftast börjar vi med att prata väder. Skall det då aldrig sluta regna ? Skall det här kallas
vinter ? Det är ju inte nån ordning alls – hur skall sommarn bli efter det här ? Är det växthuseffekten eller är det normalt ? Ibland kommer samtalet bara så här långt och så skiljs våra vägar igen. Men det är en bra början – nästa gång kanske vi börjar på en annan nivå.
Man kan ju prata om klimat också i vår inre människa. Då tänker jag inte på kroppstemperatur utan på hela vårt liv och hur vi hanterar det. Det finns gråtrista dagar då bekymren bara regnar över oss.Misslyckandenas står som spön i backen och vi riskerar att drunkna i elände. Dagar som det stormar om finns det också – 28 meter i sekunden ilska som bara växer och växer mot orkanstyrka. Iskalla dagar då sorgen eller chocken förlamar oss. Dagar då vi närmar oss väggen och vi sparkar förtvivlat i en osynlig mur framför oss. Men också lyckliga dagar då allt stämmer. Glädjen över att finnas till och leva. Dagar då det underfundiga fågelkvittret inte bara fyller våra öron utan hela oss med en stilla förundran.
Mitt i allt står Han – Kristus och säger: Känn ingen oro – tro på mig och jag skall leda dig genom dagen – vad den än innehåller. Han kan ta tag i stormar och regnskurar och skapa frid och lugn. Han gjorde så en gång med tolv livrädda män i en båt på Genesarets sjö.
Ta tag i honom – säg: Gud jag har det jobbigt just nu. Jag vill tro på att du kan hjälpa mig. Hjälp mig att släppa taget om det tunga och svåra just nu och bara vila i dig. Jag kan inte förklara hur det går till- men jag vet att han finns och att det funkar. Jag har upplevt det i mitt liv och i vår familj. Det bär också nu och för dig.
Hasses Blogg 